Gendered aspects of Leisure-time teachers' care - social and physical dimensions

This article aims to gain knowledge on how gender and profession are accounted for and expressed in leisure-time teachers’ (LtTs) work in Sweden, with a specific focus on the caring aspects of the profession. Our results show that LtTs take up various positions in navigating between aspects connected to managerialism and external auditing as well as trust and internal valuation. We argue that the need exists for an expanded understanding of care in order to recognise and reward various gendered actions and activities in teachers’ caring orientation. The article provides knowledge to both researchers and practitioners on gendered nuances of care that by tradition have been connected to women

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap

Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten : Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor

2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position.    Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap

Teacher educators’ perspectives on shaping a preschool teacher education while dealing with internal and external demands.

Being a teacher educator (TE) of today is often described as a complex task. TEs have to deal with internal demands from students, colleagues and leaders and with external demands from state authorities when shaping the education programme in which they teach. The present article focuses on TEs in Swedish preschool teacher education and aims to explore how commitment to and demands, inside and outside the higher education system, are handled and reflected upon, specifically the demands on considering student-centred learning. Results from interviews with 10 TEs show a perceived lack of support from the faculty board and its office and how colleagues contribute to tensions but also are perceived as supportive colleagues to learn from. Results also show the TEs’ efforts to overcome less desirable traditions. The combined results show how TEs are part of webs of commitments regarded as related fields and threads dependent on each other rather than separate parts, making the web/teacher education programme fragile. If any part breaks, the whole programme will be damaged. The discussion relates to how to overcome traditions and making actors in the programme shape a future-directed good education togetherPilot-Ste

Teaching as a new mission : Swedish preschool teachers' collegial discussions

This article explores how preschool teachers, over time, collectively manage teaching as a new part of their mission. The study’s empirical data consist of two related but temporally separated sets of data containing collegial discussions among preschool teachers; talks during a development process and group interviews with the same preschool teachers six months later. Through a theorydriven analysis, using the theoretical concept of teacher agency, different ways of achieving teacher agency are brought into light. When tensions appear, the preschool teachers achieve teacher agency by using professional core values in order to make adjustments, additions or changes to school policy. These professional core values consist of for example, sensitivity to the interests and needs of children, the ambition to perform a pedagogical practice for the greater good of children and the professional tradition of preschool teachers and child minders working together in teams

Local enactment of the Swedish ‘advanced teacher reform’

This article focuses on a new form of governing that targets a selected group of teachers. Specifically, it analyses how the Swedish so-called advanced teacher reform is enacted at the local level and discusses its implications for teachers’ professionalism. The methodological approach enables a local analysis in a broader international policy context. Using characteristic elements from curriculum theory to analyse the relationship between different levels and elaborating on the linguistic turn of curriculum theory, three concepts are central in the analysis: enactment, linguistic criteria and professionalism. Empirically, the study draws on material from a two-year application process in a medium-sized municipality. The result demonstrates that the local enactment process is clearly influenced by transnational policy trends and that less allowance is made for teachers’ own experience-based knowledge in the second studied year. The linguistic analysis shows how the applicants using the ‘right concepts’ were selected to become ‘advanced teachers’. As complex and qualitative aspects disappeared from the agenda, this type of governing, with its standardized use of language, may reduce schools’ educational potential. Changes like this raise new questions about how schools can maintain and develop democratic and professional values whilst being exposed to new policy trends

Student teachers' professional development : early practice and horizontal networks as ways to bridge the theory-practice gap

This article focuses on student teachers' professional development and explores how the students connect theory and practice in these processes. Data consist of 17 talks during weekly seminars with 15 preschool student teachers and a group of researchers both at campus and at the practicum placements during their first term. Initially, the researchers introduced discussions with an aim to challenge the students' views on general societal issues as well as specific issues related to the preschool practice. Eventually, the seminars changed toward student and researchers being more equal interlocutors. Experiences were discussed and relations between theory and practice were elaborated. Analyses from an ecological perspective of teacher agency show that the student teachers' agency develops from a naive to a proactive understanding of the profession. The early practicum period in combination with regular seminars was important for the student teachers' developing profession. The practicum period provides practical challenges, and the seminar discussions with researchers provides theoretical challenges. Implications for teacher education are discussed, such as offering horizontal teacher networks where students get support to be able to develop their professional agency

Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan

Målet med vårt projekt har varit att – via det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet – studera förskollärarprofessionen i den förskola som synliggörs och formas genom kombinationen av marknadsanpassning och ökad statlig kontroll. Våra specifika frågeställningar har varit: Hur hanterar förskollärarna kraven på synliggörande? Hur framställs och framställer sig lärarna i den synliggjorda förskolan? Vilka sidor av förskollärarprofessionen lyfts fram och vilka tystas ner? Vilka förskoleideal visas upp och vilka visas inte upp i förskolans dokumentation

Advanced teachers in Swedish schools – proud missionaries with visions of development

In today’s schools, teachers’ work and teachers’ professional knowledge are increasingly challenged and questioned, and politicians tend to seek quick solutions to the schools’ so called ‘academic crisis’. One such solution was the reform of career positions for advanced teachers put in place in 2013 to support the careers of individual teachers and contribute to increased goal achievement and local school development in general.  This paper is part of a project aimed at examining how the teacher profession is ‘done’ regarding this ongoing reform and how teacher professionalism can be understood as part of school development. We stress the importance of exploring various conditions that might contribute to the ambitions of the reform and thereby the need of research that takes into consideration the fact that the teacher profession is ‘done’ in local contexts and diverse social geographies (Ball, 2006). As a first step, the purpose of the paper is to shed light on how advanced teachers express the meaning of being an advanced teacher from their own perspective.  The project is based on theories of teacher professionalism, gender and school development, shaping a theoretical model where the theories are used to examine and describe the advanced teachers’ integrated profession and work and to support theoretical and empirical syntheses on the individual, local organizational and system level (Gaskell & Mullen, 2009, Fullan, 2001). The empirical material from this first step consists of interviews from six teachers and a survey with open questions sent to advanced teachers in one municipality a few months after they had begun working as such. The focus in both the interviews and the survey was to spot the opportunities, challenges and expectations related to these teachers’ new mission.  Preliminary analyses from the survey show a considerable lack of clarity about the mission, although one important element is described as ‘getting colleagues on the track’, as colleagues’ attitudes are of great importance. From the interviews, the analysis shows that the teachers consider themselves to be door openers, both figuratively and literally.