Задачі заочної фізико-математичної школи

У посібнику на основі узагальнення досвіду роботи заочної фізико-математичної школи Кіровоградського державного педагогічного університету імені Володимира Винниченка подано методику й аналіз розв’язування основних типів завдань з математики й фізики. Він покликаний допомогти старшокласникам і абітурієнтам у стислі терміни систематизувати свої знання, удосконалити навички, застерегти від можливих помилок, а отже краще підготуватися до незалежного тестування з математики й фізики. Посібник буде корисним випускникам загальноосвітніх шкіл, а також учителям та студентам фізико-математичних факультетів педагогічних університетів

Favorable Working Conditions Related to Health Behavior Among Nurses and Care Assistants in Sweden—A Population-Based Cohort Study

Objective: To analyze the associations between favorable physical and psychosocial work factors and health behavior among healthcare employees (nurses and care assistants) with health complaints.Methods: The study was based on seven iterations (2001–2013) of a biennial Swedish work environment survey linked with data from public registers. In all, 7,180 healthcare employees, aged 16–64 years, who had reported health complaints, were included. Health behavior was operationalized through four combinations of sickness absence (SA) and sickness presence (SP): ‘good health behavior' (Low SP/Low SA), ‘recovery behavior' (Low SP/High SA), ‘risk behavior' (High SP/Low SA), and ‘poor health behavior' (High SP/High SA). Odds ratios (OR) were calculated by multinomial logistic regression with 95% confidence intervals (CI).Results: After adjusting for socio-demographic factors, those who rarely worked in strenuous postures had an increased probability of having ‘good health behavior' (OR range: nurses 1.72–2.02; care assistants 1.46–1.75). Those who rarely experienced high job demands had increased odds for having ‘good health behavior' (OR: nurses 1.81; OR range: care assistants 1.67–2.13), while having good job control was found to be related to ‘good health behavior' only among care assistants (OR range 1.30–1.68). In the full model, after also considering differences in health, none of the work environment indicators affected ‘good health behavior' among nursing professionals. Among care assistants, rarely having heavy physical work and having low psychosocial demands remained significantly associated with ‘good health behavior' (OR range: 1.24–1.58) and ‘recovery behavior' (OR range: 1.33–1.70). No associations were found between favorable work environment factors and ‘risk behavior' among the two groups of employees. However, positive assessments of the work situation were associated with ‘good health behavior,' even after controlling for all confounders for both groups (OR range: 1.43–2.69).Conclusions: ‘Good health behavior' and ‘recovery behavior' among care assistants were associated with favorable physical and psychosocial working conditions even when health was considered. This implies that reduced sickness presence and sickness absence among care assistants can be achieved through improved physical and psychosocial working conditions

Toll-Like Receptor 4 Promoter Polymorphisms: Common TLR4 Variants May Protect against Severe Urinary Tract Infection

10.1371/journal.pone.0010734PLoS ONE55

The role of sociodemographic and clinical factors in the initiation and discontinuation of attention deficit hyperactivity disorder medication among young adults in Sweden

IntroductionLong-term medication use is a recommended treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), however, discontinuation is common. Non-medical factors which might influence initiation and discontinuation are understudied. Therefore, we investigated how different sociodemographic factors and comorbidities were associated with the initiation and discontinuation of ADHD medication use among young adults.Methods and resultsWe conducted a population-based prospective cohort study using individually linked administrative register data, in which we included all individuals residing in Sweden, between the age of 19 and 29 who were first diagnosed with ADHD between January 2006 and December 2016 (n = 59224). ADHD medication initiation was defined as the first prescription of ADHD medication in the period from 3 months before to 6 months after the cohort entry date. Those who initiated ADHD medication were followed up for medication use until discontinuation, death/emigration, or until 2019. Logistic and Cox regression models were used to investigate the associations between sociodemographics, health-related predictors and initiation, as well as discontinuation. Overall, 48.7% of the 41399 individuals initiated ADHD medication, most often methylphenidate (87%). Among the initiators, 15462 (77%) discontinued medication use during the follow-up (median time: 150 days). After mutually adjusting all other predictors, initiation was positively associated with older age, male sex, higher level of education, and negatively associated with living at home with parents, immigrant status, being unemployed during the year before inclusion, being on disability pension, having autism, substance use, schizophrenia-spectrum disorders, other mental disability/developmental disorders, cardiovascular diseases or previous accidents. Discontinuation was positively associated with being born abroad, living in big cities, being unemployed during the year before inclusion, having cancer, and negatively associated with a higher educational level, having depression, anxiety or stress-related disorder, autism spectrum disorder or diabetes.ConclusionBesides medical factors, sociodemographics, such as educational attainment and immigrant status might also play a role in the initiation and discontinuation of ADHD medication use among young adults newly diagnosed with ADHD

Sjuknärvaro : förekomst och utvecklingstendenser

Sickness presenteeism prevalence and trends Sickness presenteeism, i.e. going to work despite judging one s current state of health as such that sick leave should be taken, was investigated in relation to occupation, work-organisation conditions and background factors. The study group comprised a random sample of 3136 persons, who responded to a questionnaire administered in conjunction with Statistics Sweden s labour market survey of late autumn/turn of the year 2000/2001. Fiftythree per cent reported that they had been present at work on more than one occasion during the preceding year, which represents a substantial increase compared with 1997 (when the figure was 37 percent). The highest rates of sickness presenteeism were found among child minders, compulsory school and preschool teachers, and personnel in the health and welfare sector. For any given health status, there are certain other factors (attendance pressure) that impact on the risk of presenteeism such as having to take up tasks left behind on return to work, time pressure, and insufficient resources for the performance of work. Performance-based self-esteem is a risk factor, as too is poor personal financial situation. Several of the occupational groups with high sickness presenteeism are strongly female dominated, but the effect of gender per se is small. Results are discussed in relation to conceivable health impacts and continued research. Key words: Sickness absenteeism, sickness presenteeism, attendance pressure, health, work conditions, resources, pace of work, control, self-esteem, occupation.Sjuknärvaro, dvs att gå till arbetet trots att man enligt egen bedömning borde ha sjukskrivit sig med tanke på hälsotillståndet, undersöktes i relation till yrke, arbetsorganisatoriska förhållanden och bakgrundsfaktorer. Studiegruppen var ett slumpmässigt urval på 3 136 personer, som besvarade en enkät i samband med SCBs arbetskraftsundersökning senhösten och årsskiftet 2000-2001. Femtiotre procent rapporterar att de varit sjuknärvarande ett flertal gånger under det senaste året, vilket är en kraftig ökning jämfört med 1997 då nivån var 37 procent. Hög sjuknärvaro har främst barnskötare, lärare inom grund- och förskolan och personal inom vård och omsorgssektorn. Utanför dessa sektorer finns bara undantagsvis så höga nivåer. Givet en viss grad av hälsa framträder vissa andra faktorer (närvarokrav) som påverkar risken för sjuknärvaro såsom svårersättbarhet, dvs att man måste ta igen arbete vid frånvaro, tidspress och otillräckliga resurser för arbetets utförande. Prestationsbaserad självkänsla är en riskfaktor liksom svag privatekonomi. Ålder och kön har relativt litet eller inget förklaringsvärde för sjuknärvaronivå. Flertalet yrkesgrupper med hög sjuknärvaro är starkt kvinnodominerade men det finns ingen effekt av kön i sig. Resultaten diskuteras i förhållande till tänkbara hälsoeffekter och fortsatt forskning

Yrkes- och arbetsplatsinlåsning En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser

Locked-in, in the occupation and the working place. An empirical study of prevalence and health consequencies. The aim of the study was to analyze health and working conditions for employees in different employment situations and especially to analyze the consequences of being locked-in, i.e. to be in a non-preferred occupation and/or in a non-preferred working place. The study group was a representative sample from Statistics Sweden's Labour Market Survey 1997 (N= 3812). The response rate was 87 percent. Thirty-six percent of the permanent employed and 62 percent of the temporary employed were in some form of negative employment situation. Those who were in a non-preferred occupation as well as in a non-preferred working-place had small opportunities for development and got weak support from the their superior. They also reported more symptoms like stomach trouble, discomfort and fatigue than the other employment groups. Finally, there is a discussion of the necessity of including labour market as well as employment situation and work environment aspects in studies of work and health. Key words: Locked-in, control, health, employment situation, work environment.Studiens syfte var att analysera konsekvenser av inlåsning, dvs att vara i fel yrke (yrkesinlåsning) och/eller på fel arbetsplats (arbetsplatsinlåsning). Teoretiskt anknyts till begreppen kontroll och kontrollförlust. Undersökningsgruppen kommer från SCB:s arbetskraftundersökning hösten 1997 och består av 3812 personer. Bortfallet var cirka 13 procent. Trettiosex procent av de fast och 62 procent av de tidsbegränsat anställda var i en negativ anställningssituation. Andelen yrkesinlåsta var nästan identisk med resultaten från en studie två år tidigare. Att vara i såväl fel yrke som på fel arbetsplats, var förknippat med reducerade möjligheter att lära nytt och med svagt stöd från chefen liksom med överfrekvens av magbesvär, olust och trötthet och håglöshet. Avslutningsvis diskuteras nödvändigheten av att i stress och hälsostudier beakta såväl arbetsmarknads- som anställnings-, och arbetsmiljöförhållanden

Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst

Sammanfattning Aronsson G, Astvik W & Gustafsson K (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa – en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och Hälsa 2010;44(7) Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n = 193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.Denna studie har genomförts inom projektet ”Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete” och har finansierats av AFA Försäkring (Dnr 060004) samt genom stöd från Stockholm Stress Center vid Stockholms universitet

Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum-periferiperspektiv

Forms of employment, work environment and health in to a centre : periphery perspective The aim of the study was to compare and analyse differences in work conditions and health between workers in permanent and temporary employment. The study group was a representative stratified sample from the working Swedish population (n=3812). The results show considerable differences between different subgroups of temporary employed. The working conditions in project and probationary employment are rather similar to those of permanent employment. Workers in vicarious job are in an intermediate position while people on call also show more of health problems. The differences between the employment subgroups are so consistent and of such amplitude that there are reasons to rank them in a centre : periphery structure. Key words: contingent work, temporary employment, health, on call, project employment, vicarious employment, work conditions, work environment.Syftet var att beskriva, jämföra och analysera skillnader i arbetsvillkor och hälsa mellan personer med fast anställning och personer i olika former av tidsbegränsade anställningar. Undersökningsgruppen (n=3812) var ett representativt stratifierat delurval från SCBs arbetskraftsundersökning hösten 1997. Objekt-/projektanställda och provanställda är de anställningsformer där arbetsvillkoren har största likheterna med fast anställda. Vikarier intar en mellanposition medan personer i behovsanställningar har minst av utvecklingsgenererande förhållanden och påtagligt mera hälsobesvär än personer i fasta anställningar och projekt och provanställda. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade i denna anställningsform. Skillnaderna mellan de olika anställningsformerna är av den art och omfattning att de utgör underlag för en centrum : periferistruktur