11 research outputs found

    „Gemeiner Jaspis von Herculanum“: Auf den Spuren der Antikenbegeisterung des 18. Jahrhunderts in sächsischen Kunst- und Mineralsammlungen

    No full text
    Im Bestand des Grünen Gewölbes und in den Senckenberg Naturhistorischen Sammlungen in Dresden sowie in den Mineralogischen Sammlungen der TU Bergakademie in Freiberg lassen sich historische Belegstücke eines gestreiften, gelblich-grünlich bis braun gefärbten Jaspis („Diaspro giallo e verde rigato“) nachweisen, die sich einem bereits in der Antike bekannten Fundort bei Giuliana auf Sizilien zuordnen lassen. Auf das Fundgebiet bei Giuliana geht die heute für fein gebänderte Chalcedone verwendete Bezeichnung „Achat“ zurück, die ursprünglich für den sizilianischen Jaspis benutzt wurde und von dem alten Flussnamen „Achates“ abstammt. Bemerkenswert ist, dass alle in den sächsischen Sammlungen aufgefundenen Objekte aus sizilianischem Jaspis aus einigen wenigen Ausgangsstücken gewonnen wurden, für deren Herkunft in den historischen Katalogen der Senckenberg Naturhistorischen Sammlungen Dresden die Ausgrabungsstätte der Stadt Herculanum (Herculaneum) bei Neapel angegeben wird. Herculanum ist einer der klassischen Orte der römischen Antike, der in der zweiten Hälfte des 18. Jahrhunderts die Aufmerksamkeit von Italienreisenden aus ganz Europa auf sich zog. Es kann angenommen werden, dass der Jaspis in römischer Zeit als Dekorstein von Sizilien nach Herculanum und von dort als authentisch antikes Material im 18. Jahrhundert nach Sachsen gelangte. In Dresden wurde er von dem am sächsischen Hof angestellten Goldschmied und Geheimen Kämmerer Heinrich Taddel (und später auch von dem durch Taddel protegierten Hofjuwelier Johann Christian Neuber) und von zwei weiteren Angestellten des sächsischen Hofes, dem Kanzeleikopisten Johann Carl Schlipalius und dem Oberhofmarschall Joseph Friedrich Freiherr zu Racknitz zu Sammlungs- und Präsentationszwecken verwendet. Die genannten drei Hauptakteure waren nicht nur durch ihre Sammelleidenschaft, sondern auch über die Freimaurerei eng miteinander verbunden. Als Bestandteil des von Heinrich Taddel wohl vor 1776 zusammengestellten Steinkabinettes gelangte der sizilianische Jaspis Anfang des 19. Jahrhunderts in die Sammlung des Grünen Gewölbes in Dresden, andere Stücke nach dem Bankrott von Johann Christian Neuber 1795 durch eine Auktion letztlich an die Bergakademie in Freiberg und die ursprünglichen Spolien beziehungsweise deren Reste unter anderem über den Ankauf der Sammlung des Freiherrn zu Racknitz 1805/06 in die damaligen kurfürstlich-königlichen Mineralsammlungen

    Photoluminescence of alkali feldspar measured with a portable CCD spectrometer

    No full text

    The Muruntau gold deposit (Uzbekistan) – A unique ancient hydrothermal system in the southern Tien Shan

    Get PDF
    The Muruntau gold deposit in the Central Kyzylkum, Uzbekistan is one of the largest single gold deposits worldwide. Data available from the literature are reviewed with the aim to (1) integrate the present knowledge on this unique deposit from Russian and English literature; (2) show the considerable progress made in the understanding of the genesis of the Muruntau deposit during the last decades; and (3) point to problems still open for future research. Deposit formation occurred through a multi-stage process involving sedimentation, regional metamorphism including thrusting, magmatism with formation of hornfels aureoles and several stages of hydrothermal activity. According to recent knowledge, synsedimentary or pure metamorphic formation of gold mineralization seems unlikely. The role of granite magmatism occurring roughly within the same time interval as the main hydrothermal gold precipitation remains uncertain. There are no signs of interaction of matter between the magma(s) and the hydrothermal system(s). On the other hand, there was an intense, high-temperature (above 400 °C) fluid – wall rock interaction resulting in the formation of gold-bearing, cone-like stockworks with veins, veinlets and gold-bearing metasomatites. Several chemical and isotope indicators hint at an involvement of lower-crustal or mantle-related sources as well as of surface waters in ore formation. Deposit formation through brecciation involving explosion, hydrothermal or tectonic breccias might explain these data. Further investigations on breccia formation as well as on the exact timing of relevant sedimentary, metamorphic, magmatic and hydrothermal events are recommended

    Teknologiska innovationssystem inom energiomr\ue5det: En praktisk v\ue4gledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar s\ue4rskilda politiska \ue5taganden

    No full text
    Syftet med denna rapport \ue4r att illustrera hur ett praktiskt inriktat ramverk, tekno- logiska innovationssystem (TIS), kan anv\ue4ndas av analytiker och beslutsfattare vid departement och myndigheter f\uf6r att analysera strategiskt viktiga teknikomr\ue5den \u10fc11\u10fc05\u10fc07\u10fc06\u10fc04\u10fc0a\u10fc15\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc0a\u10fc1f\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc04\u10fc11\u10fc22\u10fc11\u10fc06\u10fc0e\u10fc07\u10fc11\u10fc10\u10fc05\u10fc0d\u10fc14\u10fc0e\u10fc06\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc11\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc07\u10fc19\u10fc06\u10fc0a\u10fc10\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc03\u10fc04\u10fc11\u10fc0f\u10fc03\u10fc11\u10fc08\u10fc0a\u10fc09\u10fc15\u10fc05\u10fc04\u10fc12\u10fc19\u10fc09\u10fc0a\u10fc06\u10fc0a\u10fc11\u10fc08\u10fc05\u10fc04\u10fc18\u10fc06\u10fc05\u10fc0d\u10fc05\u10fc0c\u10fc15\u10fc0e\u10fc0c\u10fc25\u10fc04I rapporten analyseras fem TIS centrerade kring havsbaserad vindkraft, marin energi, \u10fc11\u10fc19\u10fc09\u10fc1e\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc0e\u10fc03\u10fc24\u10fc04\u10fc0e\u10fc09\u10fc0e\u10fc08\u10fc06\u10fc03\u10fc0a\u10fc1f\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc15\u10fc0e\u10fc04\u10fc06\u10fc0b\u10fc0c\u10fc0d\u10fc05\u10fc04\u10fc1a\u10fc19\u10fc03\u10fc15\u10fc19\u10fc0c\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc2f\u10fc0a\u10fc19\u10fc03\u10fc05\u10fc1a\u10fc1f\u10fc0c\u10fc05\u10fc15\u10fc0e\u10fc03\u10fc0a\u10fc0e\u10fc03\u10fc25\u10fc04\u10fc01\u10fc02\u10fc03\u10fc04\u10fc10\u10fc05\u10fc03\u10fc23\u10fc0e\u10fc04\u10fc2e\u10fc16\u10fc17\u10fc04\u10fc0a\u10fc15\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc0a\u10fc1f\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc11\u10fc04 systemsvagheter som bromsar omr\ue5dets vidare utveckling, vilka som kan \ue5tg\ue4rdas av systemets akt\uf6rer och vilka som motiverar s\ue4rskilda politiska \ue5taganden. Rapporten utg\uf6r d\ue4rmed ett underlag f\uf6r att formulera \ue5tg\ue4rder f\uf6r att \ue5stadkomma \uf6kad innova- tion, teknikspridning och industrialisering inom ovan n\ue4mnda teknikomr\ue5den.Studien har \ue4ven m\uf6jliggjort en j\ue4mf\uf6rande analys av likheter och skillnader \u10fc07\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc05\u10fc0c\u10fc04\u10fc20\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc04\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc19\u10fc07\u10fc03\u10fc18\u10fc15\u10fc0e\u10fc0c\u10fc24\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc15\u10fc0f\u10fc03\u10fc07\u10fc0e\u10fc15\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc0f\u10fc03\u10fc08\u10fc06\u10fc04\u10fc07\u10fc02\u10fc23\u10fc09\u10fc0a\u10fc0d\u10fc14\u10fc0e\u10fc06\u10fc0e\u10fc0c\u10fc04\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc04\u10fc15\u10fc03\u10fc05\u10fc04\u10fc11\u10fc09\u10fc0b\u10fc06\u10fc11\u10fc05\u10fc06\u10fc11\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc1a\u10fc02\u10fc03\u10fc04 \u10fc2f\u10fc18\u10fc15\u10fc0e\u10fc04\u10fc05\u10fc0c\u10fc05\u10fc09\u10fc22\u10fc06\u10fc0a\u10fc08\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc2f\u10fc0e\u10fc11\u10fc09\u10fc0b\u10fc06\u10fc11\u10fc1a\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc05\u10fc03\u10fc0e\u10fc25\u10fc04\u10fc34\u10fc0e\u10fc06\u10fc04\u10fc1a\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc0d\u10fc18\u10fc03\u10fc04\u10fc06\u10fc22\u10fc15\u10fc09\u10fc0a\u10fc0d\u10fc06\u10fc04\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc04\u10fc15\u10fc0e\u10fc06\u10fc04\u10fc1f\u10fc0c\u10fc0c\u10fc11\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc19\u10fc03\u10fc05\u10fc04\u10fc11\u10fc08\u10fc0a\u10fc09\u10fc09\u10fc0c\u10fc05\u10fc15\u10fc0e\u10fc03\u10fc04 mellan omr\ue5dena – de \ue4r starka respektive svaga av olika orsaker. Detta visar att \u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc11\u10fc12\u10fc0e\u10fc1e\u10fc0a\u10fc1f\u10fc08\u10fc05\u10fc04\u10fc05\u10fc0c\u10fc05\u10fc09\u10fc22\u10fc11\u10fc0e\u10fc03\u10fc24\u10fc04\u10fc09\u10fc0a\u10fc08\u10fc11\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc11\u10fc12\u10fc0e\u10fc1e\u10fc0a\u10fc1f\u10fc08\u10fc05\u10fc04\u10fc18\u10fc06\u10fc0d\u10fc0f\u10fc03\u10fc15\u10fc0e\u10fc03\u10fc24\u10fc04\u10fc0f\u10fc03\u10fc04\u10fc07\u10fc19\u10fc06\u10fc0a\u10fc10\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc15\u10fc0e\u10fc25Samtidigt har omr\ue5dena gemensamma drag. Systemets akt\uf6rer, d\ue4r \ue4ven politiska \u10fc2f\u10fc0e\u10fc11\u10fc09\u10fc0b\u10fc06\u10fc11\u10fc1a\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc05\u10fc03\u10fc0e\u10fc04\u10fc0a\u10fc0c\u10fc0d\u10fc18\u10fc03\u10fc24\u10fc04\u10fc14\u10fc05\u10fc03\u10fc04\u10fc06\u10fc25\u10fc0e\u10fc13\u10fc25\u10fc04\u10fc10\u10fc05\u10fc03\u10fc0a\u10fc06\u10fc04\u10fc2f\u10fc03\u10fc05\u10fc04\u10fc12\u10fc18\u10fc04\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc04\u10fc06\u10fc05\u10fc04\u10fc1a\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc04\u10fc0c\u10fc22\u10fc04\u10fc08\u10fc0b\u10fc0c\u10fc11\u10fc08\u10fc05\u10fc12\u10fc04\u10fc0d\u10fc0e\u10fc0c\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc1a\u10fc19\u10fc03\u10fc11\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc0c\u10fc0d\u10fc04 \u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc0e\u10fc13\u10fc12\u10fc0e\u10fc03\u10fc0a\u10fc07\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc04\u10fc0b\u10fc06\u10fc10\u10fc0e\u10fc1e\u10fc08\u10fc09\u10fc0a\u10fc0c\u10fc0d\u10fc24\u10fc04\u10fc10\u10fc0a\u10fc09\u10fc08\u10fc0e\u10fc06\u10fc04\u10fc03\u10fc0e\u10fc11\u10fc0b\u10fc09\u10fc06\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc06\u10fc04\u10fc0a\u10fc04\u10fc0c\u10fc22\u10fc05\u10fc04\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc09\u10fc02\u10fc11\u10fc0c\u10fc0a\u10fc0c\u10fc0d\u10fc05\u10fc03\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc08\u10fc0b\u10fc0c- skapsn\ue4tverk. Men de har varit s\ue4mre p\ue5 att skapa tidiga nischmarknader som ger utrymme f\uf6r fortsatt l\ue4rande och kostnadsreduktion. S\ue5dana nischer kan ibland skapas av marknadens akt\uf6rer, men ofta kr\ue4vs politiska styrmedel. De beh\uf6vs f\uf6r att investeringar i kunskapsutveckling ska kunna nyttigg\uf6ras och f\uf6r att en bred industriell utveckling inom nya omr\ue5den skall g\uf6ras m\uf6jlig i Sverige.Vidare presenteras l\ue4rdomar kring vad en aktiv teknikpolitik inneb\ue4r. Tv\ue5 huvud- \u10fc05\u10fc03\u10fc0d\u10fc0b\u10fc07\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc04\u10fc11\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc1a\u10fc02\u10fc03\u10fc11\u10fc04\u10fc1a\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc04\u10fc0f\u10fc03\u10fc04\u10fc05\u10fc06\u10fc06\u10fc04\u10fc1a\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc10\u10fc0f\u10fc13\u10fc06\u10fc0e\u10fc0c\u10fc04\u10fc05\u10fc10\u10fc04\u10fc0c\u10fc22\u10fc04\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc04\u10fc0f\u10fc03\u10fc04\u10fc0e\u10fc0c\u10fc04\u10fc1e\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc03\u10fc05\u10fc09\u10fc04\u10fc15\u10fc0e\u10fc09\u10fc04\u10fc05\u10fc10\u10fc04\u10fc11\u10fc05\u10fc07- h\ue4llsbygget och d\ue4rf\uf6r b\uf6r vara ett politikomr\ue5de bland m\ue5nga samt att den skarpa \u10fc0b\u10fc12\u10fc12\u10fc15\u10fc0e\u10fc09\u10fc0c\u10fc0a\u10fc0c\u10fc0d\u10fc0e\u10fc0c\u10fc04\u10fc11\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc0a\u10fc2f\u10fc09\u10fc05\u10fc0c\u10fc15\u10fc04\u10fc0d\u10fc02\u10fc03\u10fc11\u10fc04\u10fc07\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc05\u10fc0c\u10fc04\u10fc43\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc11\u10fc12\u10fc0e\u10fc1e\u10fc0a\u10fc1f\u10fc08\u10fc05\u10fc43\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc43\u10fc06\u10fc0e\u10fc08\u10fc0c\u10fc0a\u10fc08\u10fc0c\u10fc0e\u10fc0b\u10fc06\u10fc03\u10fc05\u10fc09\u10fc05\u10fc43\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc22\u10fc03- \u10fc07\u10fc0e\u10fc15\u10fc0e\u10fc09\u10fc04\u10fc2f\u10fc02\u10fc03\u10fc04\u10fc05\u10fc10\u10fc15\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc05\u10fc06\u10fc0a\u10fc11\u10fc0e\u10fc03\u10fc05\u10fc11\u10fc25\u10fc04\u10fc16\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc0f\u10fc09\u10fc09\u10fc0e\u10fc06\u10fc04\u10fc2f\u10fc0e\u10fc1f\u10fc0c\u10fc0c\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc11\u10fc0a\u10fc0d\u10fc04\u10fc05\u10fc09\u10fc09\u10fc05\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc22\u10fc03\u10fc07\u10fc0e\u10fc15\u10fc0e\u10fc09\u10fc04\u10fc12\u10fc18\u10fc04\u10fc0e\u10fc0c\u10fc04\u10fc11\u10fc08\u10fc05\u10fc09\u10fc05\u10fc04\u10fc07\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc05\u10fc0c\u10fc04 \u10fc15\u10fc0e\u10fc11\u10fc11\u10fc05\u10fc04\u10fc06\u10fc10\u10fc18\u10fc04\u10fc0e\u10fc13\u10fc06\u10fc03\u10fc0e\u10fc07\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc19\u10fc09\u10fc0a\u10fc08\u10fc05\u10fc04\u10fc06\u10fc22\u10fc12\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc05\u10fc10\u10fc04\u10fc07\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc11\u10fc12\u10fc0e\u10fc1e\u10fc0a\u10fc1f\u10fc08\u10fc05\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc07\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc0c\u10fc0e\u10fc0b\u10fc06\u10fc03\u10fc05\u10fc09\u10fc05\u10fc04\u10fc11\u10fc06\u10fc02\u10fc15\u10fc04\u10fc2f\u10fc0e\u10fc14\u10fc02\u10fc10\u10fc11\u10fc04\u10fc0a\u10fc04 olika faser av innovationssystemets utveckling.F\uf6r att lyckas med en aktiv teknikpolitik beh\uf6vs en h\uf6g grad av koordinering \u10fc07\u10fc0e\u10fc09\u10fc09\u10fc05\u10fc0c\u10fc04\u10fc07\u10fc22\u10fc0c\u10fc15\u10fc0a\u10fc0d\u10fc14\u10fc0e\u10fc06\u10fc0e\u10fc03\u10fc04\u10fc19\u10fc1e\u10fc14\u10fc04\u10fc15\u10fc0e\u10fc12\u10fc05\u10fc03\u10fc06\u10fc0e\u10fc07\u10fc0e\u10fc0c\u10fc06\u10fc04\u10fc11\u10fc05\u10fc07\u10fc06\u10fc04\u10fc11\u10fc12\u10fc0e\u10fc1e\u10fc0a\u10fc1f\u10fc08\u10fc04\u10fc08\u10fc0b\u10fc0c\u10fc11\u10fc08\u10fc05\u10fc12\u10fc04\u10fc19\u10fc07\u10fc04\u10fc1a\u10fc03\u10fc05\u10fc07\u10fc10\u10fc0f\u10fc13\u10fc05\u10fc0c\u10fc15\u10fc0e\u10fc04 teknikomr\ue5den s\ue5 att ”r\ue4tt” typ av \ue5tg\ue4rder kan s\ue4ttas in vid ”r\ue4tt” tidpunkt av ”r\ue4tt” akt\uf6r. TIS-ramverket lyfts h\ue4r fram som en metod f\uf6r att skapa ett s\ue5dant underlag. Slutligen presenteras en metod f\uf6r projektbed\uf6mningar som syftar till att st\uf6tta handl\ue4ggare i utv\ue4rderingar av projekt inom nya teknikomr\ue5den.Rapporten i sin helhet riktar sig s\ue4rskilt till beslutsfattare och handl\ue4ggare vid myndigheter, departement och politiker, men \ue4ven andra organisationer och indi- vider med intresse av att h\uf6gt st\ue4llda klimatm\ue5l ska kunna n\ue5s samtidigt som en positiv n\ue4ringslivsutveckling m\uf6jligg\uf6rs
    corecore