Struggling mergers and acquisitions and their external relations : SAS Braathens

Mergers and acquisitions (M&A) have become a highly popular form of corporate development. The research in the M&A field is extensive, but there is a lack of research regarding how external relations are affected when the M&As do not work out as planned, and whether competitors can win if the M&A fails. This study explores whether and how an M&A that struggles affects its external relations. The study was conducted using a case study of a well-known, struggling Norwegian M&A: SAS Braathens, and the external relations examined were the competitors, the customers, and the media. The main finding of this paper shows that an M&A that struggles can affect its external relations negatively. To what degree the external relations will be affected, depends on the change in market structure and the market share of the M&A, how differentiated the products in the industry are, existing substitutes, and if the struggling affects the public or not. Further, this paper finds that the main reasons for SAS Braathens struggle can be traced back to poor communication and the management

Attitudes towards mandatory vaccination and sanctions for vaccination refusal

Peer reviewe

Konflikter och mobbning på arbetsplatsen : En osynlig kostnad

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka negativa konsekvenser konflikter och mobbning kan orsaka medarbetare och organisationer. Den ekonomiska krisen har medfört nedskärningar, ökad osäkerhet och hård konkurrens som påverkat arbetsmiljöerna i Finland. Eftersom arbetsvälbefinnande sjunkit på grund av dessa yttre faktorer, vill jag med detta examensarbete beskriva varför arbetsvälfärden borde få hög proritet. Detta examensarbete är baserat på litteratur, lagar, statistik och intervjuer. Jag kommer att redogöra vad konflikter är och hur man definierar arbetsplatsmobbning gällande vuxna arbetstagare. Resultatet av undersökningen kommer att beskriva hur organisationer kan förebygga och förhindra en dålig arbetsplatskultur, så att kostnader och konsekvenser orsakade av konflikter och mobbning hålls på en låg nivå.The purpose of this thesis is to inquire what negative consequences conflicts and bullying may induce workers and organizations. The economic crisis has resulted in reductions, increased incertitude and hard competition which have affected the workplace environments in Finland. Since labor welfare has fallen due to these external factors, I want to demonstrate why well-being at work should be of high priority. This thesis is based on literature, laws, statistics and interviews. I will portray what conflicts are and how to define workplace bullying among adult employees. The result of the inquiry will describe how organizations may prevent and manage a bad workplace environment, so that costs and consequences from conflicts and workplace bullying remains insubstantial

"Kära köttbit, hoppas du förstår": en hermeneutisk analys av publikkonstruktion och trovärdighet i grön marknadsföring

I följande uppsats undersöks hur publiken konstrueras och positioneras vid grön marknadsföring och hur detta påverkar ett varumärkes trovärdighet. De två objekt som studeras är Oatlys annons Mjölklobbyn vs Oatly – the final countdown samt Coops reklamfilm Kära köttbit. Analysen genomförs med hjälp av en hermeneutisk metod och består av tre delar. Först görs en deskriptiv semiotisk analys av materialet, efter det undersöks publikkonstruktionen med hjälp av begreppen second persona, third persona och the people, slutligen undersöks och diskuteras trovärdigheten med utgångspunkt i ethosbegreppet. Analysen visar att båda företagen refererar till svensk kultur och latenta ideologiska argument för att bygga den politiska myt de använder för att övertyga publiken att ändra sina matvanor. Skillnaden ligger i hur ansvar fördelas mellan aktörerna i texten, framför allt gällande ansvaret hos företaget och publiken. Slutsatsen är att när ett företag inte själv tydligt visar på ett ansvarstagande för den politiska fråga de driver påverkas trovärdigheten negativt

Kostnadseffektiv svaveldioxidreduktion

In Sweden the work of reducing acidification and its prime cause; emission and deposition of sulphur dioxide, has been going on for decades. Despite of all the work that has been done the positive progress in the acidified areas is slow. This is partly due to a long recovery time for the acidified areas but also because the reductions of emission and deposition of sulphur dioxide have not been large enough. Emissions of sulphur dioxide from land based source in Sweden are estimated to 34 000 tons in the year of 2010. During the same year, approximately 182 000 tons of sulphur dioxide will be deposited over the Swedish territory. The deposition originates mainly from sources in Poland and from ships trafficking the Baltic Sea, but our own emissions contribute as well with about 10 per cent. Since Sweden is a net importer of sulphur dioxide we can not on our own reduce the sulphur dioxide deposition and international agreements with emission targets are not optimal from a Swedish point of view. From a strictly Swedish perspective it would instead be optimal with an international agreement where the target is to reduce deposition of sulphur dioxide in Sweden. The aim with this thesis is to compare two cost efficient reductions of sulphur dioxide; one where the target is to reduce the international emissions and the other one where the target is to reduce the deposition in Sweden. Deposition targets for single countries are not used as policy today since the outcome is not optimal in an international point of view, but it can give a hint about the way Sweden should continue the work with reducing emissions and deposition of sulphur dioxide. The results from the optimizations show that France, Poland, Romania, Great Britain and Hungary are countries where the largest emission reductions are made during a deposition target. These countries are also among the countries that perform the largest emission reductions during an emission target. There are a number of countries where the emission reductions are of great importance during a deposition target but they do not perform any large reductions during an emission target. Theses countries are above all Sweden, Denmark, Estonia, Finland and Latvia. The results from this study must however be taken with some caution since some areas whose sulphur emissions have large impacts on the deposition in Sweden are not included in the study due to lack of data. These regions are primarily Russia, Belarus, Ukraine and the ship traffic on the Baltic Sea and the North Sea.Sverige har under flera årtionden arbetat med att reducera försurningen och dess främsta orsak; utsläpp och deponering av svaveldioxid. Trots allt det arbete som har lagts ned går den positiva utvecklingen sakta framåt. Det beror dels på en lång återhämtningsperiod för de försurade områdena men även på att utsläppen och deponeringen av svaveldioxid inte har reducerats tillräckligt. Svaveldioxidutsläppen från landbaserade källor i Sverige beräknas vara 34 000 ton år 2010. Under samma år kommer närmare 182 000 ton svaveldioxid att deponeras över det svenska landskapet. Denna deponering kommer framförallt från källor i Polen och fartygstrafiken på Östersjön men även våra egna utsläpp bidrar med ungefär 10 procent. Eftersom Sverige är en nettoimportör av svaveldioxid kan vi inte på egen hand reducera den svaveldioxid som deponeras i vårt land och internationella avtal med utsläppsmål leder inte till en optimal reduktion av svaveldioxiddeponeringen i Sverige. Ur ett renodlat svenskt perspektiv skulle det optimala vara ett internationellt avtal där målet är en reduktion av svaveldioxiddeponeringen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att jämföra två kostnadseffektiva svaveldioxidreduktioner; den ena med målet att reducera de internationella utsläppen och den andra med målet att reducera deponeringen i Sverige. Deponeringsmål är ingenting som används som policy idag eftersom det inte leder till en internationellt optimal reducering, men det kan ge en fingervisning om hur Sverige borde fokusera det fortsatta arbetet med att reducera utsläppen och deponeringen av svaveldioxid. Resultaten från de optimeringar som jag genomförde visar att Frankrike, Polen, Rumänien, Storbritannien och Ungern är de länder som står för den största reningsmängden vid ett deponeringsmål, och dessa är även bland de länder som måste genomföra de största reningsmängderna vid ett utsläppsmål. Det finns ett antal länder vars utsläppsreduktioner har stor betydelse vid ett deponeringsmål och som inte genomför någon omfattande utsläppsreduktion vid ett utsläppsmål. Dessa länder är framför allt Sverige, Danmark, Estland, Finland och Lettland. Resultaten från denna studie måste dock tas med försiktighet eftersom en del områden vars svaveldioxidutsläpp har stor inverkan på deponeringen i Sverige inte finns med i studien p.g.a. otillräckliga data. Det gäller i första hand Ryssland, Vitryssland, Ukraina och fartygstrafiken på Östersjön och Nordsjön

Vätskepreferenser hos unga kalvar

Den vanligast förekommande sjukdomen hos unga kalvar med infektiös orsak i Sverige är diarré. Enterit kan leda till uttorkning, acidos, rubbningar i elektrolytbalansen och i värsta fall dödsfall. Snabbt insatt behandling är avgörande. Till kalvar med fungerande digestionssystem rekommenderas i första hand behandling med oral vätsketerapi. Endast lite forskning har utförts om hur kalvar helst dricker sitt vatten. Syftet med den här studien var att jämföra olika sätt att tillföra vatten för att utvärdera vilket av sätten kalvarna föredrog. Hypoteserna som testades var att unga kalvar hellre dricker ur napphink än öppen hink (delstudie 1) och att de hellre dricker ur napphink med mjölkrester i vattnet än napphink med rent vatten om båda alternativen erbjuds samtidigt (delstudie 2). I vardera delstudien samlades material från 30 kalvar in. För varje kalv gjordes mätningar i 5 dagar. Båda alternativen per delstudie erbjöds samtidigt och mängden vätska de drack beräknades genom att mäta vikten av det erbjudna vattnet och sedan dra bort vikten av kvarvarande vatten. Statistisk analys utfördes med Wilcoxon one sample signed rank test. Kalvarna drack signifikant mer vatten från napphink än från öppen hink [T 4,68; p < 0,00006] och signifikant mer vatten från napphink med mjölkrester än napphink med rent vatten [T 4,52; p < 0,00006]. Medianvärde för genomsnittligt dagligt vattenintag (median över 5 dagar) hos 30 kalvar i vardera delstudien gav för delstudie 1: 3557gram/dag från napphink och 638 gram/dag från öppen hink. Motsvarande värden för delstudie 2 var 5690 gram/dag för vatten med mjölkrester och 1779 gram/dag för rent vatten. Resultaten visar att det går att få unga kalvar att dricka vatten. För att öka vätskeintag hos unga kalvar är det bäst att erbjuda dem vatten ur napphink och allra helst med mjölkrester kvar i vattnet.The most common illness caused by infectious agents in young calves in Sweden is diarrhoea. Acute undifferentiated diarrhoea can lead to dehydration, acidosis, electrolyte imbalance and in some cases sudden death. Early treatment is crucial. For calves that have a functional digesting system first hand recommended treatment is oral electrolyte therapy. Little is known about how calves prefer to drink their water. The aim of this study was to compare different ways of offering calves water to see which way they preferred. Hypotheses tested were that young calves rather drink water from a teat bucket than from an open bucket (study 1) and that they rather drink water from a teat bucket with milk remains in the water than from a teat bucket containing just water if both alternatives are offered at the same time (study 2). In each study measurements from 30 calves were collected. For each calf measurements were collected during 5 days. Both alternatives in each study were offered at the same time and amounts of water drank by the calves were calculated by measuring the weight of offered water withdrawing the weight of left over water. Statistical analyses were carried out by using the Wilcoxon one sample signed rank test. Calves drank significantly more water from teat bucket than from open bucket [T 4,68; p < 0,00006] and significantly more water from teat bucket with milk remains in the water than from teat bucket with only water in it [T 4,52; p < 0,00006]. The median for average daily water intake (median over 5 days) in 30 calves’ in each study gave for study 1: 3557 gram/day from teat bucket and 638 gram/day from open bucket and for study 2: 5690 gram/day from teat bucket with milk remains in the water and 1779 gram/day from teat bucket containing just water. The results show that it is possible to get young calves to drink water. To increase water intake in young calves it is better to offer water from a teat bucket and preferably with milk remains in the water

The Grazemore DSS to optimize the utilisation of grazed grass in milk production

The aim of the study was to investigate if the Grazemore Decision Support System (DSS) is able to provide a grazing management strategy that gives a high utilisation of grazed grass in milk production in the north of Scandinavia. To do this, a grazing experiment was planed and performed during the summer 2005. Simulations in the DSS were run to get a suggestion of how the cows should graze, grazing calendar 1. Deviations and updates during the season resulted in the simulated grazing calendar 2. During the experiment, the actual milk yield was recorded twice weekly. The difference between actual and predicted milk yield by Grazemore DSS was analysed statistically with regression analysis and the mean square prediction error (MSPE) was estimated. Plots of grass were cut in order to get an idea of the herbage mass during the experiment. The herbage mass during the experiment was higher than predicted by the model and a surplus of grass in the paddocks was not utilised. The average milk yield during the experiment was 29,9 kg/cow/day with a standard deviation of 1,4 kg/cow/day. The DSS predicted a milk yield of 30,8 kg/cow/day in grazing calendar 1 and 31,5 kg/cow/day in grazing calendar 2. The standard deviation was 0,7 kg/cow/day in both cases. The statistical analysis showed that the model had a prediction error of 5 and 6 percent respectively. The R2 values were 0,25 for grazing calendar 1 and 0,40 for grazing calendar 2. Grazemore DSS ability to provide a grazing management strategy that gives a high utilisation of grazed grass in milk production in the north of Scandinavia was insufficient. The milk yield observed in the experiment and the programs ability to predict this value were however satisfactory. After further research and evaluation, mainly concerning the herbage growth model and its ability to predict herbage mass, Grazmore DSS has potential to be a helpful tool for optimising grass utilisation.Detta examensarbete är en fortsättning på EU-projektet Grazemore (QLRT-2000- 02111) där beslutsstödssystemet Grazemore Decision Support System (DSS) utvecklades med syfte att öka utnyttjandet av bete i mjölkproduktionen. Examensarbetet innefattar en litteraturstudie samt en utvärdering av betesplaneringsmodellen i Grazemore DSS. Syftet med utvärderingen var att undersöka om det är möjligt att skapa en datoroptimerad betesplanering som ger ett högt utnyttjande av bete i mjölkproduktionen i norra Skandinavien. Rätt utnyttjat är bete ett billigt och bra foder med positiva effekter på både djur och produkter. Försök har visat att det är möjligt att erhålla höga produktionsnivåer med måttliga mängder tillskottsfoder. Mjölkproduktion och foderkonsumtion på bete påverkas av en rad olika faktorer som produktionspotential, betestilldelning, tillskottsutfodring och säsongsinverkan. Det finns olika typer av betessystem som kan delas in i två huvudkategorier, kontinuerligt bete och rotationsbete. Rotationsbete anses ofta ha många fördelar och vara mer flexibelt jämfört med kontinuerligt bete. Betessystem är komplexa, väderberoende system och utmaningen vid betesdrift är att hitta en balans mellan tillväxten av betesgräs och kornas konsumtion. Flera beslutsstödssystem har utvecklats för att underlätta planering och styrning av betesdriften. Ett av dem är Grazemore DSS, ett användarvänligt dataprogram som möjliggör simuleringar av olika betesstrategier och klimatets inverkan på mjölkproduktionen. För att utvärdera betesplaneringsmodellen och användandet av betesregler i Grazemore DSS planerades och genomfördes ett betesförsök under säsongen 2005 på Grovfodercentrums försöksgård Röbäcksdalen i Umeå. Simuleringar i programmet utnyttjades för att ta fram ett förslag på hur korna skulle beta, beteskalender 1. Avvikelser och uppdateringar av beteskalender 1 under säsongen resulterade i beteskalender 2. Försöket omfattade 40 kor av rasen SRB och pågick under sex veckor. Besättningen roterade mellan fyra betesfållor med en total areal på 11,9 ha. Den genomsnittliga tillskottsutfodringen var 2 kg hö/ko/dag och 9 kg kraftfoder/ko/dag. Kornas verkliga mjölkavkastning registrerades under försöket för att jämföra med värden beräknade av Grazemore DSS. Skillnaderna analyserades statistiskt med regressionsanalys och prediktionsfelet, mean square prediction error (MSPE), beräknades. Provklippning av betesfållorna genomfördes under säsongen för att få en uppfattning om betesmängden. Betesmängden var under försöket större än vad modellen beräknade och ett stort överskott av gräs i fållorna utnyttjades inte. Den genomsnittliga mjölkavkastningen under försöket var 29,9 kg/ko/dag med en standardavvikelse på 1,4 kg/ko/dag. Beslutstödssystemet förutspådde en avkastning på 30,8 kg mjölk/ko/dag i beteskalender 1 och 31,5 kg mjölk/ko/dag i beteskalender 2. Standardavvikelsen var i båda fallen 0,7 kg kg/ko/dag. Den statistiska analysen visade att modellen predikterade mjölkproduktionen med ett relativt fel på 5 respektive 6 procent. Detta kan jämföras med 13 procent i en motsvarande utvärdering under säsongen 2004. R2 -värdena var 0,25 för beteskalender 1 och 0,40 för beteskalender 2. Simuleringar i Grazemore DSS utnyttjades också för att jämföra det ekonomiska resultatet vid betesgång i förhållande till att ha korna installade under betesperioden. Säsongsresultatet, mjölkintäkter minus foderkostnader, uppskattades till 35 000 kr högre vid betesgång under en tidsperiod på tre månader. Grazemore DSS förmåga att skapa en datoroptimerad betesplanering som ger ett högt utnyttjande av bete i mjölkproduktionen i norra Skandinavien var otillräcklig. Den observerade mjölkavkastningen i försöket samt DSS förmåga att beräkna denna var däremot tillfredsställande. Efter kompletterande forskning och utveckling, framför allt av tillväxtmodellen, skulle Grazemore DSS kunna bli ett användbart hjälpmedel för optimering av betesutnyttjande

Giardia duodenalis - zoonotisk potential med hunden som smittkälla

Giardia är en protozo, ett encelligt urdjur. Parasiten har en direkt livscykel med fekal-oral spridning. Få cystor krävs för att ge upphov till sjukdom och cystorna är mycket resistenta i miljön. Giardia delas in i 6 arter varav Giardia duodenalis (syn. G. intestinalis, G. lamblia) har bredast värdspektrum. G. duodenalis delas i sin tur in i 8 assemblages, A-H. I det här arbetet har det engelska begreppet assemblages översatts till genotyp. De olika genotyperna har i sin tur olika värdspektrum. Många studier har utförts för att påvisa parasitens zoonotiska potential. Hund kan vara infekterad med genotyperna A, B, C och D, där A och B kan överföras även till människa. Genotyp C och D är värdspecifika med hunddjur som värd. I det här arbetet är det genotyp A, B, C och D som tas upp. Flera fall där människor och hundar bosatta i samma samhälle var infekterade med samma genotyp har beskrivits. Även studier som tittat på vilka genotyper som förekommer hos hund har hittat de zoonotiska genotyperna A och B hos hundarna. G. duodenalis är allmänt förekommande hos både människa och hund över hela världen. Hög risk för zoonotisk smitta uppstår när ett stort antal hundar och människor lever tillsammans på en begränsad yta under dålig hygienisk standard.Giardia is a protozoan parasite. It has a direct life cycle and transmission occurs by the fecal-oral route. A few cysts are enough to cause infection. Cysts are very resistant in the environment. There are 6 species of Giardia, of which Giardia duodenalis (syn. G. intestinalis, G. lamblia) has the broadest host range. G. duodenalis is further divided into 8 assemblages named A-H. The assemblages differ in host range. Several studies have been performed to identify the parasites zoonotic potential. Dogs can be infected by assemblages A, B, C and D. Assemblages A and B are zoonotic and can also infect humans, while assemblages C and D are host-specific and only cause infection in dogs. This paper is focusing on assemblages A, B, C and D. Several cases have been described where humans and dogs living in the same community were infected with the same assemblage. Also studies looking at which assemblages that were found among dogs showed that assemblages A and B were present. G. duodenalis is a common intestinal parasite of both humans and dogs all over the world. The risk of zoonotic transmission between humans and dogs is high when large numbers of humans and dogs live close together under poor sanitary conditions

Monitoring genetic diversity with new indicators applied to an alpine freshwater top predator

Genetic diversity is the basis for population adaptation and long-term survival, yet rarely considered in biodiversity monitoring. One key issue is the need for useful and straightforward indicators of genetic diversity. We monitored genetic diversity over 40 years (1970–2010) in metapopulations of brown trout (Salmo trutta) inhabiting 27 small mountain lakes representing 10 lake systems in central Sweden using >1200 fish per time point. We tested six newly proposed indicators; three were designed for broad, international use in the UN Convention on Biological Diversity (CBD) and are currently applied in several countries. The other three were recently elaborated for national use by a Swedish science- management effort and applied for the first time here. The Swedish indicators use molecular genetic data to monitor genetic diversity within and between populations (indicators ΔH and ΔFST, respectively) and assess the effective population size (Ne- indicator). We identified 29 genetically distinct popula-tions, all retained over time. Twelve of the 27 lakes harboured more than one popula-tion indicating that brown trout biodiversity hidden as cryptic, sympatric populations are more common than recognized. The Ne indicator showed values below the thresh-old (Ne ≤ 500) in 20 populations with five showing Ne< 100. Statistically significant ge-netic diversity reductions occurred in several populations. Metapopulation structure appears to buffer against diversity loss; applying the indicators to metapopulations suggest mostly acceptable rates of change in all but one system. The CBD indicators agreed with the Swedish ones but provided less detail. All these indicators are appro-priate for managers to initiate monitoring of genetic biodiversitypublishedVersio