A (Very Thin) Market for Sovereign Control

I denna rapport redovisas projektet Genus som innehåll och form i Programmet för personal- och arbetsvetenskap (PA-programmet). Projektet beviljades medel i december 2003 och har bedrivits under läsåret 2004/05, med fortsättning även under höstterminen 2005. Syftet med projektet var att utveckla, implementera och utvärdera metoder för att integrera ett genusperspektiv i PA-programmet. Genom- förandet av projektet planerades ske i olika faser: kartläggning, workshops, ut- vecklande och genomförande av en pilotkurs samt utarbetande av en implemente- ringsmodell/metod för genusintegrering av grundutbildning. Avsikten var att i för- längningen  fortsätta  att  utveckla  och  integrera  genusperspektivet  på  PA-pro- grammet i dess helhet. En utgångspunkt i projektet var att sätta fokus på ’genus som innehåll och form’. Med det avses att utbildningens innehåll samt undervisningsmetoder ska vara könssensitiva och beakta såväl kvinnors som mäns villkor. Med könssensitivitet menas också att man aktivt måste ta hänsyn till att högskolan av tradition gynnat män och missgynnat kvinnor. Det räcker inte med könsneutralitet, dvs. att ge samma erbjudande till män och kvinnor.   Kön är en aspekt som bidrar till att människor har olika möjligheter att använda sig av vad högskolan kan erbjuda. Utbildningsfilosofen Jane Martin (1994) menar att högskoleutbildning haft mäns och pojkars hållning som norm för studie-, arbets- och yrkesliv och därigenom har mäns intressen och prefererade arbetsformer av tradition gynnats. I läromedel är det vanligt att mäns världar och mäns erfarenheter beskrivs och det är utifrån en sådan verklighet undervisningen tar sin utgångspunkt (Engström m. fl., 2003). Klassiska grundstenar i utbildning har varit de tre R:n (engelska) "Reading, Wri- ting, `Rithmetic" som kan sägas stå för traditionella och rationalistiska kunskaps- innehåll medan andra delar som "Care, Concern and Connection" saknats.  Ge- nom att väva in alla dessa delar i undervisningen både med tanke på innehåll och på form menar vi att alla studenter gynnas – oavsett kön. Innehållsmässigt handlar det om att problematisera olika typer av sätt att kategorisera och beskriva männi- skor, att i föreläsningar fokusera genus, manligt/kvinnligt, kvinnor/män, att ta upp genus som ett vetenskapligt perspektiv bland andra i föreläsningar om olika te- man, att genus fokuseras som tema i föreläsnings- och seminariesammanhang, att det genomgående finns genusprofileringsmöjligheter i kurs- och projektuppgifter. Formmässigt handlar det om att använda sig av genomtänkta och medvetna un- dervisnings- och examinationsformer och också  utveckla studenternas förhåll- ningssätt till lärande. På en övergripande nivå handlar det om att använda under- visningsmetoder som  utvecklar såväl  studenternas förmåga för  analys,  kritisk granskning, abstraktion och teoretisering som deras förståelse, inlevelse, empati och förmåga att vara nära – förhållningssätt som kan benämnas distans- respektive relationsorienterade förhållningssätt till lärande. Mot bakgrund av könsteoretisk forskning antas att effekterna av en genusmedveten pedagogik gynnar studenter- nas lärande i positiv riktning. Rapportens fortsatta disposition kommer att följa projektets kronologiska genom- förande, från kartläggning av programmet, genomförande av workshops och stu- dentmöten (referensgruppsmöten) till kursplanering. Rapporten avslutas med en utvärderande diskussion där erfarenheterna i projektet diskuteras och rekommen- dationer för integrering av genus som innehåll och form i utbildning presenteras.　Slutrapportering av GrundSipa-projektetGenus som innehåll och form i Programmet för personal- och arbetsvetenskap vid Linköpings universitet</p

Energy exchange between nonlinear oscillators: An entropy foundation

In the field of vibrations of complex structures, energy methods like SEA and a series of mid-frequency methods, represent an important resource for computational analysis. All these methods are based in general on a linear formulation of the elastic problem. However, when nonlinearities are present, for example related to clearance or stiffening of joints, these methods, in principle, cannot be applied. This paper, on the basis of a theory presented recently by one of the authors, proposes a foundation of a new energy method able to deal with nonlinearities when studying the energy exchange between subsystems. The idea relies on the concept of a thermodynamic vibroacoustic temperature, that can be directly defined when introducing the entropy of a vibrating structure. The theory is introduced in general, and examples of calculation of the power flow between nonlinear resonators are presented introducing stiffening and clearences for systems with many degrees of freedom

Användning av barrträd i urban miljö

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena. För att undersökningen skall verklighetsförankras har urvalet av barrträd som ingår i studien främst baserats på förslag från aktivt arbetande inom det aktuella området och särskilt kunniga inom dendrologi. Den urbana miljön innebär att ett träd måste kunna hantera ett antal stressfaktorer. Undersökningen har främst fokuserat på en arts tålighet för torka, kalk, salt och luftföroreningar samt särskilda känsligheter som krav på markfukt, vindskydd och känslighet mot ett högt pH. Flera barrträd är lämpliga för en urban miljö. Ofta är det placeringen som avgör. De tåliga släktena tall och en är lämpliga i stadens gaturum med begränsat utrymme både under och ovan mark. De känsligare barrträden som gran, ädelgran och kinesisk sequoia har även de sin plats i staden men då i en generösare växtbädd och med goda markförhållanden

Identification of Transmission Routes of Campylobacter and On-Farm Measures to Reduce Campylobacter in Chicken

An in-depth analysis was performed on Swedish broiler producers that had delivered chickens with Campylobacter to slaughter over several years, in order to identify possible transmission routes and formulate effective measures to prevent chickens being colonized with Campylobacter. Between 2017 and 2019, 626 samples were collected at farm level and Campylobacter was isolated from 133 (21.2%). All C. jejuni and C. coli isolated from these samples were whole-genome sequenced, together with isolates from the corresponding cecum samples at slaughter (n = 256). Core genome multi-locus sequence typing (cgMLST) analysis, using schemes consisting of 1140 and 529 genes for C. jejuni and C. coli, respectively, revealed that nearby cattle, contaminated drinking water, water ponds, transport crates, and parent flocks were potential reservoirs of Campylobacter. A novel feature compared with previous studies is that measures were implemented and tested during the work. These contributed to a nationwide decrease in Campylobacter-positive flocks from 15.4% in 2016 to 4.6% in 2019, which is the lowest ever rate in Sweden. To conclude, there are different sources and routes of Campylobacter transmission to chickens from different broiler producers, and individual measures must be taken by each producer to prevent Campylobacter colonization of chickens

Comparison of the effects of incineration, vacuum pyrolysis and dynamic pyrolysis on the composition of NMC-lithium battery cathode-material production scraps and separation of the current collector

The rising demand for lithium batteries is challenging battery producers to increase their production. This is causing an accumulation of production scrap which must be treated to allow re-utilization of cathode material in production. Several industrial lithium battery recycling processes use thermal pre-treatment in an oxidative or inert atmosphere, or in a vacuum, to separate the battery components and remove organic material. However, a comparison of the effects of incineration, dynamic pyrolysis (under a constant flow of inert gas), and pyrolysis under vacuum on the microstructure and composition of scrap cathode material has not been explored. Scrap cathodes, with active material based on Li(NixMnyCoz)Oj, were subjected to incineration, dynamic pyrolysis, and pyrolysis under vacuum at 450˚, 550˚, and 650\ub0C for 30, 60, 90, and 150 min to determine the best approach to cathode material recovery. While the incineration did not cause any chemical transformation of cathode material, under pyrolysis conditions the organic components in the cathodes triggered carbothermic reduction of the active material, yielding Co3O4, NiO, Mn3O4, and Li2CO3 as products. In the gas by-products, formed from the decomposition of the organic material, CO, CO2, and HF were determined. The decomposition especially of the binder in polyvinylidene fluoride (PVDF) facilitated the separation of the active material from the current collector by mechanical treatment. By subsequent ball milling, the best technique to recover cathode material is the incineration at a temperature higher than 550˚ C and below 650˚ C for at least 90 min, with &gt;95% of recovered active material

Flexible use of CCR5 in the absence of CXCR4 use explains the immune deficiency in HIV-1 infected children

n/

Åkerböna som råvara för bioraffinaderier

Företaget Eco Etanol AB har utvecklat ett koncept där helgrödesensilerade ärt-eller åkerbönplantor processas i en stationär tröska för att separera bönan från grönmassan. Grönmassan valsas sedan för att utvinna en proteinrik pressvätska och en fiberrik halmrest, och bönorna mixas i vatten för att separera proteinet från stärkelsen. Denna process resulterar i tre fraktioner: protein, stärkelse och fiber. Dessa fraktioner kan förädlas till en mängd olika produkter. I denna studie antogs att halmen förädlas till bränslepellets medan proteinet i bönan och pressvätskan används som djurfoder och stärkelsen används för etanolproduktion. Konceptet som helhet kallas i denna studie för bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av de tre produkterna studerades med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA). Studien inkluderar odling, skörd och ensilering, transport från fält samt processande och förädling till färdiga försäljningsbara produkter, och slutar vid fabriksgrinden vilket innebär att distribution av varorna till slutanvändare eller användning av produkterna inte inkluderats. Studien inkluderar inte heller byggnader och övrig infrastruktur. Åkerbönans kvävelevererande och luckrande effekter i växtföljden har beaktats. De emissioner som uppkommer från odling och bioraffinaderi fördelas över de tre samprodukterna med hjälp av ekonomisk allokering. Det innebär att en produkt som har ett högt ekonomiskt värde får en högre miljöbelastning. Resultatet för respektive produkt jämfördes också med ett antal referensprodukter som har samma eller liknande funktion som de studerade produkterna. Referensprodukterna var för proteinfoder: värmebehandlat rapsmjöl ExPro ®, sojamjöl och drank, för etanol: etanol producerad från vete och sockerbetor samt bensin, för briketter: skogsflis, flis av gallringsvirke och pellets. Datainsamlingen bygger delvis på uppgifter från företaget Ecoetanol at Sweden AB bland annat vad det gäller skörd, tröskans kapacitet och energibehov samt näringsanalyser som beställts av Ecoetanol at Sweden AB och utförts av Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB. Eftersom prototypen för bioraffinaderiet inte var färdigställd när denna studie genomfördes så baserades en stor del av beräkningen på data från litteraturen och delvis också på egna antaganden t.ex. vad gäller kapaciteten på bioraffinaderiet. Resultatet visade att dieselanvändning vid odling samt lustgasemissioner från åkermark har störst påverkan under livscykeln, båda respektive ca 30 % av den sammanlagda påverkan på klimatet. Energianvändning och insatsmedel i bioraffinaderiet hade relativt begränsad påverkan på klimatprofilen. Viktigt att notera är att egenproducerade briketter antogs användas för processens värmebehov, vilket täcker en betydande del av processens energibehov. Klimatpåverkan för proteinfodret, etanolen och briketterna samt referensprodukterna presenteras i tabell 1. Proteinfodrets klimatpåverkan uppskattades till ca 0,16 kg CO2ekv per kg torrsubstans (TS) proteinfoder, ca 50-68 % lägre än de undersökta referensprodukterna. Klimatpåverkan per liter etanol (21,2 MJ) uppskattades till ca 0,43 kg CO2ekv, ca 76 % lägre än bensin, men 2,5 % högre än veteetanol och ca 84 % högre än etanol gjord på sockerbetor. Klimatpåverkan per kWh briketter uppskattades till ca 16 g CO2ekv, vilket var nästan 1,4 gånger högre än flis från gallringsvirke och 19 % högre än pellets och 90 % högre än skogsflis.Årligen antogs ca 490 m3 etanol, ca 1000 ton proteinfoder och ca 5 600 MWh bränslebriketter produceras i bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av den sammanlagda produktionen uppskattades till 462 ton CO2ekv per år. Detta kan jämföras mot referensprodukter med låg klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av sockerbetsetanol, flis från gallring och drank som ger upphov till ca 477 ton CO2ekv per år, eller referensprodukter med hög klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av bensin, sojamjöl och pellets vilket ger upphov till ca 1 440 ton CO2ekv per år. Ett antal känslighetsanalyser genomfördes. Störst påverkan på produkternas klimatpåverkan (+21%) gav en sänkning av skörden till normskörd samt förändrade antaganden vad gäller lustgasemissioner från kvävet i rot och skörderester (+27%). Jämförelsen mellan bioraffinaderiets årliga produktion och samma mängd referensprodukter påverkades mest om markkolsförändringar inkluderades i analysen av sojan. Det gav 73 % reduktion i klimatpåverkan för bioraffinaderiet jämfört med referensprodukter med hög klimatpåverkan. I grundanalysen var motsvarande reduktion 68 %. Sammanfattningsvis: att investera och driva det studerade bioraffinaderiet kan ge stora klimatvinster, men bara om det är miljöbelastande produkter som ersätts på marknaden. Om produkter med hög klimatpåverkan (fossila bränslen och sojamjöl) kan ersättas kan en minskning på ca 68 % uppnås. Om bioraffinaderiets produkter istället ersätter andra produkter som redan har en låg klimatpåverkan (bioetanol och drank) uteblir i princip vinsten (minskning med endast 3 %). Det är således viktigt att investeringen leder till en expansion av marknaden för produkter med låg klimatbelastning, och inte bara en inbördes omfördelning

Role of R5 phenotypic variation in mother-to-child transmission of HIV-1

chronic viral infections transmitted to infants: from mechanisms to prevention and care Meetin