A Feminist Struggle? South African HIV Activism as Feminist Politics

This paper is a feminist reading of HIV activism in South Africa, of a social movement that does not describe itself as a women’s movement: it advocates both women’s and men’s, trans, hetero- and homosexual peoples’ rights for adequate health care and antiretroviral medication. Like many others, Chandra Talpade Mohanty suggests that today’s powerful feminism is found in anti-globalization movements that do not necessarily call themselves feminist. These critiques maintain that the theory, critique and activism of grass-root women across the globe, for example around anti-globalization, should also inform academic feminist discussions. This article studies discourses on HIV in Africa by contrasting the politics of the Treatment Action Campaign, a South African activist movement, with social science research literature on HIV in Africa. The contextual and political dimension of the illness is a central feature in activist discourses, a feature that can be described as inherently feminist. The representations of HIV/AIDS in Africa and the policies these imply are strikingly different in the activist and academic discourses. We argue that activists’ political orientation and the consequent anti-individualism are key dividing features that lead the activist and research discourses down divergent paths. In contrast, HIV research inhabits a de-politicized and individualizing tendency

Streaming Video Games: Copyright Infringement or Protected Speech?

Streaming video games, that is, live broadcasting playing video games on the internet, is incredibly popular. Millions tune into twitch.tv daily to watch eSport tournaments, their favourite streamer, and chat with other viewers. But all is not rosy in the world of streaming games. Recently, some game developers have aggressively exercised their copyright to, firstly, claim part of the streamers’ revenue, and secondly, control the context in which their game is shown. The article analyzes whether game developers have, and should have, such rights under EU copyright law. Reaching the conclusion that video game streams infringe the game developer’s right to communicate their works to the public, I argue that freedom of expression can and should be used to rein in their rights in certain cases. Subjecting the lawfulness of streams to game developers’ good will risks stifling the expressions of streamers. The streamers, their audience, and even the copyright holders, would be worse off for it

Populism and media and communication studies in the Nordic countries

Peer reviewe

Beyond Agency and Victimization : Re-reading Women’s Embodied Experiences.

We explore a range of projections that, we argue, are increasingly characterising much applied research on and popular representations of HIV/AIDS, gender and embodiment in Africa. Showing how the image of the victim is being challenged by a growing emphasis on agency, we identify continuities between these approaches. It is argued that both the insistence on victimisation and the celebration of agency naturalise neo-liberal ideas about the autonomous individual. Our paper reflects on our work on the South African Treatment Action Campaign (TAC), focusing on how we have confronted issues such as research design, reflexivity, methodology and ethics. We also show how TAC activists have redefined entrenched ideas about agency and victimisation. In developing a language and politics of activism that radically unsettles conventional understandings of embodied acts in the context of the HIV epidemic, TAC raises challenges for research, writing and media representations of embodiment and social marginalisation in African contexts.Peer reviewe

Myymäläviestintä ja sen mahdollisuudet asiakkaan asiointikokoemuksessa K-Citymarketin kauneus ja puhtaus -osostolla

Siirretty Doriast

Mötesfrihetens fredlighetskrav i ljuset av de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Mötesfriheten är en av de grundläggande friheterna och en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. Den grundlagsenliga mötesfriheten skyddar rätten till allmänna sammankomster, det vill säga rätten att komma samman för ett specifikt syfte, framför allt för att uttrycka och utbyta åsikter. I såväl internationella människorättsfördrag som i grundlagen är sammankomstens fredlighet en förutsättning för skyddet av mötesfriheten. En icke-fredlig sammankomst åtnjuter inte skydd av mötesfriheten. Avgörandet om en sammankomst är fredlig eller inte är därför ett avgörande med långtgående juridiska följder. Avhandlingen strävar efter att med samhällsjuridisk och rättsdogmatisk metod undersöka begreppet fredlighet som förutsättning för skyddet av mötesfriheten. Avhandlingen tar ställning till syftet med ett sådant krav och huruvida det är i enlighet med de nationella begränsningsgrunderna för grundläggande rättigheter och då i synnerhet godtagbarhets- och proportionalitetskravet. Dessutom presenteras myndigheternas positiva och negativa skyldigheter i förhållande till mötesfriheten och deras roll i bedömningen av fredligheten. Därefter diskuteras på mer konkret nivå definitionen av begreppet fredlighet utgående från rättspraxis från framför allt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Vilka handlingar har i rättspraxis ansetts fredliga och vilka inte och på vilka grunder? Utgående från observationerna tar avhandlingen ställning till huruvida definitionen av begreppet fredlighet är tillräckligt förutsägbar och tydlig. Fenomenet civil olydnad och dess relation till fredlighetsbegreppet behandlas under en skild rubrik. Syftet här är att undersöka förhållandet mellan en sammankomsts lagstridighet och icke-fredlighet