Beyond representations: towards an action-centric perspective on tangible interaction

In the light of theoretical as well as concrete technical development, we discuss a conceptual shift from an information-centric to an action-centric perspective on tangible interactive technology. We explicitly emphasise the qualities of shareable use, and the importance of designing tangibles that allow for meaningful manipulation and control of the digital material. This involves a broadened focus from studying properties of the interface, to instead aim for qualities of the activity of using a system, a general tendency towards designing for social and sharable use settings and an increased openness towards multiple and subjective interpretations. An effect of this is that tangibles are not designed as representations of data, but as resources for action. We discuss four ways that tangible artefacts work as resources for action: (1) for physical manipulation; (2) for referential, social and contextually oriented action; (3) for perception and sensory experience; (4) for digitally mediated action

Setting the stage – embodied and spatial dimensions in emerging programming practices.

In the design of interactive systems, developers sometimes need to engage in various ways of physical performance in order to communicate ideas and to test out properties of the system to be realised. External resources such as sketches, as well as bodily action, often play important parts in such processes, and several methods and tools that explicitly address such aspects of interaction design have recently been developed. This combined with the growing range of pervasive, ubiquitous, and tangible technologies add up to a complex web of physicality within the practice of designing interactive systems. We illustrate this dimension of systems development through three cases which in different ways address the design of systems where embodied performance is important. The first case shows how building a physical sport simulator emphasises a shift in activity between programming and debugging. The second case shows a build-once run-once scenario, where the fine-tuning and control of the run-time activity gets turned into an act of in situ performance by the programmers. The third example illustrates the explorative and experiential nature of programming and debugging systems for specialised and autonomous interaction devices. This multitude in approaches in existing programming settings reveals an expanded perspective of what practices of interaction design consist of, emphasising the interlinking between design, programming, and performance with the system that is being developed

Trots många om och män

Kvinnor som jagar älg är en stadigt växande grupp i Sverige. Ändå är älgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervägande majoritet män. Med utgångspunkt i att en jämställd jägarkår är en viktig del i arbetet för en jämställd landsbygd är det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i älgjakt upplever aktiviteten. Hur är det att som kvinna delta i älgjakt och vara medlem i ett älgjaktlag? Det är den övergripande fråga som denna uppsats i ämnet landsbygdsutveckling ämnar besvara. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem älgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, Västerbotten. Intervjusvaren tolkas och analyseras med fokus på vilka normer och praktiker informanterna ger uttryck för. Resultatet visar att kvinnorna känner sig bekväma och trygga med sitt deltagande i jakten men att de upplever vissa hinder för att utöva jakt i kombination med att leva upp till genusnormer.The number of moose hunting women in Sweden is constantly increasing. Yet, the activity is still practiced by a majority of men. With the point of departure that equality in hunting teams is an important part of equality in the rural areas in general, it is relevant to study the experiences from women that participate in moose hunting. What is it like to hunt moose and be a part of a moose hunting team as a woman? That is the question that this study in rural development aims to answer. To achieve this, a qualitative interview study has been done. The participators in the study are five moose hunting women living in Vilhelmina, Västerbotten, northern Sweden. The answers from the interviews are interpreted with focus on which norms and practices the women express. The result shows that the women mainly feel satisfied and comfortable with the situation in their hunting teams. Still they experience some difficulties in combining the hunting activity with the responding of gender norms

“Naturen är full av våldtäktsmän” : representationen av djurs genusbeteende i populärvetenskap

This master’s thesis in rural development investigates the representations of animals and their social- and gender behavior in a Swedish popular science magazine. How is gender produced and reproduced, and how is language used to establish and maintain existing power relations? These are the questions that this thesis aim to answer. The analysis has been made on selected texts from the magazine Illustrerad Vetenskap year 2015 with focus on, and inspired from, a critical conception of ideology. The result shows that the division of human sexes is made legitimate in Illustrerad Vetenskap by presenting animals as carriers of the “natural” sex roles at the same time as presenting the animals as similar to humans. Further, the female animals are presented as less willing to participate in sexual activities, less active and less rational then the males, and with the main responsibility for nursing offspring.Denna mastersuppsats i landsbygdsutveckling undersöker hur djurs genusbeteende representeras i ett svenskt populärvetenskapligt magasin. Hur produceras och reproduceras genus, och hur används språk för att etablera och upprätthålla existerande maktförhållanden mellan könen? Dessa är de två övergripande frågor som ämnas besvaras. Analysen har utförts på utvalda texter från Illustrerad Vetenskaps samtliga nummer från år 2015 med fokus på, och inspiration från, ett kritiskt förhållningssätt till ideologibegreppet. Resultatet visar att uppdelningen av mänskliga kön görs legitima i Illustrerad Vetenskap genom att presentera djur som bärare av de ”naturliga” könsrollerna, samtidigt som de presenteras som människolika. Vidare presenteras hondjur som mindre villiga att para sig, mindre aktiva och rationella, och med det största ansvaret i omhändertagandet av avkommor

Utvärdering av stöd till utbyggnad av bredband: delrapport 1

Detta är en delrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Stöden består av accessnät finansierat av landsbygdsprogrammet och ortssammanbindande nät finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Utvärderingen genomförs av SLU, institutionen för stad och land på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Rapporten koncentrerar sig på två områden: effekter för företagare (kapitel 2) samt modeller för styrning av utbyggnaden (kapitel 3). För att utvärdera detta gjordes först en kunskapsöversikt. Därefter valdes regionerna Västerbotten, Värmland, Västra Götaland och Skåne för närmare studier under hela utvärderingen. I dessa regioner valdes i Lycksele, Sunne, Vara och Ystad kommuner ut för fältarbeten med intervjuer av olika aktörer och telefonenkät till företagarna. Sammanfattning av resultatet i form av svar på utvärderingsfrågorna: Hur mycket ökar omsättning i befintliga företag genom bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Av de undersökta företagen har de med tillgång till snabbt bredband i genomsnitt en högre omsättningsökning än de som saknar snabb uppkoppling. Vårt material kan dock inte visa om skillnaden beror specifikt på tillgång till snabbt bredband. Företagarna uppger att bredbandet har stor betydelse för företaget i allmänhet, men att det inte har betydelse för omsättningssiffrorna. Blir det fler företag som får tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s och går det att säga om antalet sysselsatta ökar i de gles- och landsbygdsregioner som får del av bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Bredbandsstöden inom Eruf och landsbygdsprogrammet har lett eller kommer att leda till att fler företag får tillgång eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Vad gäller sysselsättning hittar studien inga belägg för att bredbandstillgången leder till fler anställda i befintliga landsbygdsföretag. Däremot uppger en mindre andel företag att de inte hade kunnat fortsätta att bedriva verksamhet utan bredbandstillgång. Hur påverkar stöden landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur? (Kapitel 3) Informanter i denna studie uppger att stöden har haft betydelse för utbyggnaden av fiber, och att fiberutbyggnad inte hade skett i samma utsträckning och/eller inom samma tidsintervall utan dessa. Det finns dock viss kritik mot att stöden inte hamnar i de områden som mest behöver dem, och mot att Jordbruksverket inte lyckats förhindra att stöd går till områden som hade kunnat byggas ut kommersiellt. Vilka är effekterna av styrmodellen– relativt alternativa modeller för styrning? (Kapitel 3) I denna studie identifierar vi två möjliga huvudkategorier för nationella styrmodeller för bredbandsutbyggnad: Ansökningsstyrd modell (nuvarande) och upphandlingsstyrd modell (tidigare, och på förslag för framtiden). Den förstnämnda kan beskrivas som en ”inifrån-och-ut”-modell och den sistnämnda som en ”utifrån-och-in”-modell, men vi visar i vår studie på att denna indelning är en grov generalisering. Även i dagens ansökningsstyrda modell finns exempel där kommun, region och län tagit stort ansvar i att samordna och styra stödmedlen för utbyggnad av bredband, och där initiativet alltså inte kommer ”inifrån” eller ”underifrån”. Vi finner tecken på att i många fall där 6 kommun och region arbetar aktivt med bredbandsfrågan har effekten av den nuvarande styrmodellen varit mer lyckad. Vi identifierar viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid val av framtida styrmodell, oavsett om det blir en ansökningsstyrd eller upphandlingsstyrd modell. Dessa handlar om betydelsen av det lokala engagemanget, vikten av styrning och koordinering, behovet av att hantera efteranslutningar, förenklade regelverk, hänsyn till geografiska förutsättningar, och vikten av ett samordnat bredbandstöd även om finansiering kommer ur olika EU-fonder

Potential of mapping forest damage from remotely sensed data

Remote sensing is an efficient tool for mapping, monitoring, and assessing forest damage and the risk of damage. This report presents ongoing research on those topics with preliminary results as well as research planned by the Department of Forest Resource Management, SLU in Umeå, in the near future. The damage types include spruce bark beetle attacks, storm damage, and forest fire. The report also outlines proposed continued research in the area and possible collaborations within and outside SLU

Elevers rättigheter och lärares befogenheter : En utredning av svenska lärares befogenheter att använda sig av fysisk makt för att tillrättavisa och verkställa tillrättavisningar av elever.

This thesis is an investigation of teacher’s authority to use physical power in order to maintain order and safety in Swedish primary schools. According to Swedish law (5:6 Skollagen), they have an obligation and right to do so. However, teachers have expressed an uncertainty on how, and when this is justified and permitted in order to obtain a safe and calm studying environment without unlawfully limiting the children’s rights. This has been clarified in a survey made by “lärarförbundet” in 2020.          The aim of the thesis is therefore to investigate when a physical correction can be allowed in order to obtain a safe and calm studying environment, and what consequences a physical correction that would turn out to be unlawful would have for an individual teacher.          The investigation shows that the law regulating the authority to physically correct a student is not clear and that it can be difficult for a teacher to beforehand determine if an intervention will turn out to be lawful or not. For teachers who have acted unlawfully according to court or inappropriate according to “Lärarnas ansvarsnämnd” an outcome can have both professional and personal consequences.

Elevers rättigheter och lärares befogenheter : En utredning av svenska lärares befogenheter att använda sig av fysisk makt för att tillrättavisa och verkställa tillrättavisningar av elever.

This thesis is an investigation of teacher’s authority to use physical power in order to maintain order and safety in Swedish primary schools. According to Swedish law (5:6 Skollagen), they have an obligation and right to do so. However, teachers have expressed an uncertainty on how, and when this is justified and permitted in order to obtain a safe and calm studying environment without unlawfully limiting the children’s rights. This has been clarified in a survey made by “lärarförbundet” in 2020.          The aim of the thesis is therefore to investigate when a physical correction can be allowed in order to obtain a safe and calm studying environment, and what consequences a physical correction that would turn out to be unlawful would have for an individual teacher.          The investigation shows that the law regulating the authority to physically correct a student is not clear and that it can be difficult for a teacher to beforehand determine if an intervention will turn out to be lawful or not. For teachers who have acted unlawfully according to court or inappropriate according to “Lärarnas ansvarsnämnd” an outcome can have both professional and personal consequences.