Detta är en delrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Stöden består av accessnät finansierat av landsbygdsprogrammet och ortssammanbindande nät finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Utvärderingen genomförs av SLU, institutionen för stad och land på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket.
Rapporten koncentrerar sig på två områden: effekter för företagare (kapitel 2) samt modeller för styrning av utbyggnaden (kapitel 3). För att utvärdera detta gjordes först en kunskapsöversikt. Därefter valdes regionerna Västerbotten, Värmland, Västra Götaland och Skåne för närmare studier under hela utvärderingen. I dessa regioner valdes i Lycksele, Sunne, Vara och Ystad kommuner ut för fältarbeten med intervjuer av olika aktörer och telefonenkät till företagarna.
Sammanfattning av resultatet i form av svar på utvärderingsfrågorna:
Hur mycket ökar omsättning i befintliga företag genom bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Av de undersökta företagen har de med tillgång till snabbt bredband i genomsnitt en högre omsättningsökning än de som saknar snabb uppkoppling. Vårt material kan dock inte visa om skillnaden beror specifikt på tillgång till snabbt bredband. Företagarna uppger att bredbandet har stor betydelse för företaget i allmänhet, men att det inte har betydelse för omsättningssiffrorna.
Blir det fler företag som får tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s och går det att säga om antalet sysselsatta ökar i de gles- och landsbygdsregioner som får del av bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Bredbandsstöden inom Eruf och landsbygdsprogrammet har lett eller kommer att leda till att fler företag får tillgång eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Vad gäller sysselsättning hittar studien inga belägg för att bredbandstillgången leder till fler anställda i befintliga landsbygdsföretag. Däremot uppger en mindre andel företag att de inte hade kunnat fortsätta att bedriva verksamhet utan bredbandstillgång.
Hur påverkar stöden landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur? (Kapitel 3) Informanter i denna studie uppger att stöden har haft betydelse för utbyggnaden av fiber, och att fiberutbyggnad inte hade skett i samma utsträckning och/eller inom samma tidsintervall utan dessa. Det finns dock viss kritik mot att stöden inte hamnar i de områden som mest behöver dem, och mot att Jordbruksverket inte lyckats förhindra att stöd går till områden som hade kunnat byggas ut kommersiellt.
Vilka är effekterna av styrmodellen– relativt alternativa modeller för styrning? (Kapitel 3) I denna studie identifierar vi två möjliga huvudkategorier för nationella styrmodeller för bredbandsutbyggnad: Ansökningsstyrd modell (nuvarande) och upphandlingsstyrd modell (tidigare, och på förslag för framtiden). Den förstnämnda kan beskrivas som en ”inifrån-och-ut”-modell och den sistnämnda som en ”utifrån-och-in”-modell, men vi visar i vår studie på att denna indelning är en grov generalisering. Även i dagens ansökningsstyrda modell finns exempel där kommun, region och län tagit stort ansvar i att samordna och styra stödmedlen för utbyggnad av bredband, och där initiativet alltså inte kommer ”inifrån” eller ”underifrån”. Vi finner tecken på att i många fall där 6 kommun och region arbetar aktivt med bredbandsfrågan har effekten av den nuvarande styrmodellen varit mer lyckad.
Vi identifierar viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid val av framtida styrmodell, oavsett om det blir en ansökningsstyrd eller upphandlingsstyrd modell. Dessa handlar om betydelsen av det lokala engagemanget, vikten av styrning och koordinering, behovet av att hantera efteranslutningar, förenklade regelverk, hänsyn till geografiska förutsättningar, och vikten av ett samordnat bredbandstöd även om finansiering kommer ur olika EU-fonder
