Vad påverkar marknadsvärdet på en skogsfastighet?

Skogen har sedan årtusenden tillbaka nyttjats av människan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att äga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har värderingen av skog förändrats. Avkastningsberäkning har länge legat till grund för värdering av skog, men idag räcker inte detta för att uppskatta marknadsvärdet på skogsfastigheter. Det är tydligt att det är fler bakomliggande faktorer än den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen. Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen på skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla värderingsgrunder. Detta har gjorts genom att undersöka några utvalda faktorers påverkan på markvärdet, en av marknadsvärdets komponenter. De egenskaper som undersöks är fastigheters storlek, form, ägosplittring som beskrivs genom antal ingående skiften, bonitet och den kapitaltäthet som råder i området fastigheten är belägen i, med avseende på medelinkomst, population och av stånd till närbelägen ort. De använda teoretiska och analytiska ramverk som använts är Rosens (1974) hedoniska prismodell där regressionsanalys använts som statistisk analysverktyg. Utifrån regressionen har en statistisks modell för markvärdet genreretas samt implicita priser som beskriver den marginella betalningsviljan för respektive egenskap. Studien resulterade i två prismodeller, en modell för sydligt belägna fastigheter och en modell för nordligt belägna fastigheter, där markvärdet per hektar beskrivs som en funktion av kapitaltäthet, storlek och ägosplittring. Resultatet visar att kapitaltätheten har positiv inverkan på markvärdet, en faktor som beskriver befolkningskoncentration och betalningsförmåga i ett område. Ägosplittring och storleken visar sig påverka markvärdet per ha negativt, där påverkan av storlek visar sig var större i de norra delarna av landet. Egenskaperna bonitet och fastighetens form exkluderades ur modellen då dessa inte visade på tydliga samband med markvärdet. Detta kan tolkas som att vissa egenskaper hos en fastighet har ringa betydelse för prisbildningen, men orsakerna till brist på samband kan även bero på använda metoder för databehandling, valet modeller och definitionen av de variabler som beskrev dessa egenskaper.For thousands of years the forest has been used as a resource by humanity. As the economic value of forest land has increased and private ownership has become more common, the value of forest land has changed. Previous ways of measuring such as profit valuation has long been used for estimating forest land value, but nowadays these methods are not sufficient enough to provide a reasonable estimate of the market prices of forest estates. The main objective of this study was to increase the knowledge about pricing of forest estates and to examine and develop adequate bases of valuation for estimating of forest land value. A number of variables, representing characteristics of forest estates were studied to investigate their influence on the land value; size, shape, fragmentation, site productivity and the capital density, with respect to average income, population and distance to nearby town.. The theoretical and analytic framework used in this study is Rosen´s (1974) hedonic pricing model where regression analysis is employed as statistical method. Based on the results from the regression analysis, implicit prices for each characteristic were generated. The study resulted in two statistical models, one model for the southern located properties and one model for northern located properties, where land value per hectare is described as a function of capital density, size and fragmentation. The result shows that index of capital density has a positive impact on land value, a variable that describes the population and capital concentration in an area. Fragmentation and size of a property influence the land value per hectare negatively, were the influence of size is found to be greater in the northern parts of the country. The remaining characteristics, shape and site productivity do not seem to affect the pricing of forest estates regarding the statistical model. This implies that certain characteristics of a property may have little significance for the pricing of properties, but the lack of influence may also be explained by the methods that have been used for the analysis and the definitions of variables that have been used to describe characteristics

Rosendal

Rosendal ligger i nordvästra Skåne, i Kropps socken strax nordöst om Helsingborg. I denna uppsats behandlas godsets omgivningar ur ett dåtida, nutida och framtida perspektiv. Betoningen ligger på park och trädgård, men även det omgivande landskapet behandlas översiktligt. Rosendals historia tar sin början år 1615, då länsmannen Bille lät anlägga godset i vattenrika omgivningar. Slottet bestod endast av en flygel som tillsammans med ekonomilängorna omslöt en stor borggård. Allt omgavs av en bred vallgrav som tjänade som försvar mot fiender. Under 1600-talet fanns antagligen inte mycket växtlighet i slottets omgivningar eftersom sådan skulle ha tjänat som skydd för fiender. Det fanns dock en trädgård med åtta regelbundna kvarter och ett litet lusthus norr om slottet. Under 1700-talet inrymde anläggningen enligt en samtida källa bl.a. fruktträd i kvarter, häckar och en parterr samt alléer, plantager, skogslundar och en vacker humlegård. Under mitten av 1700-talet skedde stora förändringar i anläggningen, inspirerade av barocken. Till slottet adderades den östra flygeln med sitt torn. De centralaxlar i form av blandalléer som idag delvis återfinns i anläggningen tillkom också under 1700-talet. Även den så kallade Mossgången tillkom troligtvis under denna tid, liksom den klippta lövgången/bersån av lind och avenbok. Större delen av bersån finns kvar än idag, dock något förvuxen. Av Mossgången återstår idag bara enstaka gamla träd och flera stora stubbar. Den Västra trädgården som troligtvis tillkom under 1700-talet var indelad i fyra kvarter. Under 1700-talet förändrades troligtvis kvartersindelningen i den Norra Trädgården till tolv kvarter och så såg det sedan ut en bit in på 1900-talet. Under 1700-talet och 1800-talets början var Lunden en ängsmark bevuxen med ekar. Parken med det slingrande gångsystemet inom Lunden torde ha tillkommit någon gång mellan 1820-1852. Även den Västra trädgården fick under 1800-talet, i tidens anda, mer böljande former. Borggården verkar ha sett ungefär likadan ut genom tiderna. Den på 1800-talet anlagda buxbomslabyrinten stod kvar i det sydvästra hörnet av Norra trädgården till 1960-talet då parken omdanades. Norra och östra vallgraven dikades troligen ut i slutet av 1800-talet. I enlighet med tidens ideal var Rosendal under 1900-talets början en nyttoträdgård och liksom under föregående århundrade inramad av häckar. Häcken längs Norra trädgården bestående av avenbok har idag förvuxit sig till ett grönskande lövvalv. Den fruktodling i Norra trädgården, som vi i dag ser spår av i form av enstaka äppelträd, kom till under 2:a världskriget. Det fanns dock fruktträd långt tidigare. I Västra trädgården finns ett stort rhododendronbuskage som bör ha tillkommit någon gång på 1920-talet. I övrigt har stora förändringar genomförts och bara fragment av den äldre anläggningen finns kvar. Av växthuset som stod vid trädgårdsmästarbostaden finns bara fundamentet kvar. Under 1960- och 1970-talet skedde en rad förändringar under H. Steen Christensens ledning. Branten mot den torrlagda norra vallgraven planades ut, och bäcken fick en mer slingrande form, vilket bidrar till det romantiska uttrycket i dagens anläggning. Bron över bäcken och de idag delvis överväxta trapporna tillkom under denna tid liksom sockertoppsgranarna och rhododendrondalen. Med tiden blev det för dyrt och tidskrävande att klippa gräset i den norra delen, vilket gjorde att får fick ta över grässkötseln. Dessa bidrar till den tämligen idylliska stämningen. Den södra allén som i början av 1900-talet delvis bestod av fyra trädrader består idag bara av två. I denna har man återplanterat träd, vilket gör den mer homogen än den norra som bara delvis är bevarad. Lunden är idag en vacker betesmark, glest bevuxen med framförallt stora ekar. Området splittrades dock beklagligt nog av motorvägsbygget på 1970-talet. Hela Lundens skötsel styrs idag av ett naturvårdsavtal och stora delar av den klassas som nyckelbiotoper med särskilt höga naturvärden. Parken som ursprungligen är en del av Lunden karakteriseras idag främst av högvuxna bokar och sly. Här finns även några träd som inte hör hemma i den naturlika skogsmiljön, nämligen tall, lärkträd och jättethujor, vilket vittnar om att området varit en romantisk 1800-tals park. Med utgångspunkt i den historiska dokumentationen och inventeringen av dagens växtmaterial analyseras anläggningens värden utifrån flera kriterier. Dessutom har en översiktlig bevarandestrategi utarbetats, med byggnadsminnesförklaringen från år 2005 i åtanke. I strategin betonas att ett varsamt bevarande med restaurerande insatser bör tillämpas på anläggningen i stort, men att även punktvisa rekonstruktioner kan bli aktuella i mindre delar av anläggningen. Slottet skulle i framtiden kunna bredda sin funktion och öppnas upp för allmänheten med spökvandringar, marknader, teaterföreställningar och caféverksamhet som exempel på nya verksamheter. För att bevara det omgivande landskapets och trädgårdsanläggningarnas värden förespråkas en kontinuerlig föryngring och återplantering av utgånget och döende växtmaterial i samtliga delar av anläggningen. Dessutom framhålls vikten av fortsatt bete både i det omgivande landskapet, Lunden, Norra trädgården och Gamla dammen

Подготовка врачей-стажеров. Состояние проблемы и перспективы развития

ОБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКОЕМЕДИЦИНСКИЕ УЧЕБНЫЕ ЗАВЕДЕНИЯВУЗЫВРАЧИПОДГОТОВКА ВРАЧЕЙВРАЧИ-СТАЖЕР

Job Creation and the Role of Dependencies

We contribute to the large literature on the relation between firm size and job creation by examining the effects of dependences between enterprises. Using Finnish monthly data encompassing the population of Finnish private businesses, we calculate gross job creation and destruction, together with net job creation, for different size classes and industries. Importantly, we divide firms into a dependent (i.e. owned, at least partially, by a large company) and independent category. The analysis is based on both a dataset including entry and exit and a sample considering only continuous companies, to control for the effects of firm's age. Due to the quality of the data, we are able to isolate the 'organic' growth of firms, disregarding the effects of mergers and split-offs together with other legal restructurings. We find that independent companies have shown considerably higher net job creation, even after taking age into account. However, dependent firms do not show particularly different behavior with respect to the sensitivity to aggregate conditions, compared to their independent counterparts

Contributions to the theory and applications of tree languages

This thesis is concerned with theoretical as well as practical aspects of tree languages. It consists of an introduction and eight papers, organised into three parts. The first part is devoted to algorithmic learning of regular tree languages, the second part to bisimulation minimisation of tree automata, and the third part to tree-based generation of music. We now summarise the contributions made in each part. In Part I, an inference algorithm for regular tree languages is presented. The algorithm is a generalisation of a previous algorithm by Angluin, and the learning task is to derive, with the aid of a so-called MAT-oracle, the minimal (partial and deterministic) finite tree automaton M that recognises the target language U over some ranked alphabet Σ. The algorithm executes in time O(|Q| |δ| (m + |Q|)), where Q and δ are the set of states and the transition table of M , respectively, r is the maximal rank of any symbol in Σ, and m is the maximum size of any answer given by the oracle. This improves on a similar algorithm by Sakakibara as dead states are avoided both in the learning phase and in the resulting automaton. Part I also describes a concrete implementation which includes two extensions of the basic algorithm. In Part II, bisimulation minimisation of nondeterministic weighted tree automata (henceforth, wta) is introduced in general, and for finite tree automata (which can be seen as wta over the Boolean semiring) in particular. The concepts of backward and forward bisimulation are extended to wta, and efficient minimisation algorithms are developed for both types of bisimulation. In the special case where the underlying semiring of the input automaton is either cancellative or Boolean, these minimisation algorithms can be further optimised by adapting existing partition refinement algorithms by Hopcroft, Paige, and Tarjan. The implemented minimisation algorithms are demonstrated on a typical task in natural language processing. In Part III, we consider how tree-based generation can be applied to algorithmic composition. An algebra is presented whose operations act on musical pieces, and a system capable of generating simple musical pieces is implemented in the software Treebag: starting from input which is either generated by a regular tree grammar or provided by the user via a digital keyboard, a number of top-down tree transducers are applied to generate a tree over the operations provided by the music algebra. The evaluation of this tree yields the musical piece generated

Viljan att hjälpa andra människor : Altruistiska berättelser från ett förstahandsperspektiv

Altruistiska handlingar är när någon sätter en annan människas välmående framför sitt egna och kan motiveras av social närhet, empati och en vilja att hjälpa till. Målet med studien var att finna gemensamma mönster i altruistiska handlingar med syftet att komma närmare motivationen till varför någon agerar altruistiskt. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats med fenomenologisk inspiration samlades skriftliga altruistiska berättelser in från 87 deltagare. Det visade sig vara till stor del kvinnor och främlingar som var mottagare av altruistiska handlingar. Största andelen av de altruistiska handlingarna innebar att altruisten gav bort en tjänst eller hjälpte till med något. I studien visades även att det fanns en vilja att hjälpa andra. Dessa gemensamma mönster infann sig mellan de altruistiska berättelserna, varav somliga överensstämde med tidigare forskning. Studien bidrar med en bred kvalitativ grund för framtida studier om altruism. Keywords: altruism, kinship, empathy, egoism, selflessnes

ÖVERVIKTENS OCH FETMANS PÅVERKAN PÅ DET DAGLIGA LIVET : en litteraturstudie om upplevelser av att som barn leva med övervikt eller fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat markant de senaste åren och situationen är allvarlig. Barn med övervikt och fetma löper större risk att utveckla bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, men även självkänslan och självförtroendet påverkas negativt. Flera olika faktorer interagerar i utvecklingen av fetma hos barn.. Det handlar om arv, fysisk inaktivitet och en obalans i energiintaget. Andra betydande faktorer är socioekonomiska och psykologiska faktorer. Syfte: Syftet var att utöka kunskapen om hur det är att som barn leva med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analyser resulterade i sex olika kategorier: Kroppsuppfattning och självkännedom, Önskan om viktnedgång, Känslan av att vara utesluten, Påverkan på självkänslan och självförtroende, Brist på gemenskap och sökandet efter gemenskap samt Upplevelsen av stöd från familj och vänner. Slutsatser: De upplevelser som förekom frekvent i resultatet var att övervikt och fetma påverkar många barn negativt i deras vardag. De flesta blir retade av sina skolkamrater och/eller känner sig ensamma. Majoriteten har ett dåligt självförtroende och låg självkänsla på grund av sin övervikt och många har även en skev kroppsuppfattning. Detta gör att barnens vardag och sociala relationer påverkas negativt