Who speaks for the future of Earth? How critical social science can extend the conversation on the Anthropocene

This paper asks how the social sciences can engage with the idea of the Anthropocene in productive ways. In response to this question we outline an interpretative research agenda that allows critical engagement with the Anthropocene as a socially and culturally bounded object with many possible meanings and political trajectories. In order to facilitate the kind of political mobilization required to meet the complex environmental challenges of our times, we argue that the social sciences should refrain from adjusting to standardized research agendas and templates. A more urgent analytical challenge lies in exposing, challenging and extending the ontological assumptions that inform how we make sense of and respond to a rapidly changing environment. By cultivating environmental research that opens up multiple interpretations of the Anthropocene, the social sciences can help to extend the realm of the possible for environmental politics

Bilder av den svenska naturen : exemplet Göta kanal

Genom åren har en ansenlig mängd bilder av den natur och kultur som förbinds med Göta kanal producerats. Detta material är till stor del tämligen stereotypt, genom att samma slags motiv återkommer ofta och under lång tid. Men en viss historisk utveckling av hur naturen skildras kan man konstatera redan vid en flyktig blick, och därmed aktualiseras frågan: ser vi på naturen på samma sätt idag som för hundra år sedan? Denna fråga väcker i sin tur en rad frågetecken kring kategorin ”vi”: finns det en ”svensk” natur som på något sätt är förbunden med ”svenskarna”, och vad innebär i så fall denna svenskhet?

Vetenskap för kontroll eller för välgrundad förståelse

Hur ska vi i grunden förstå miljöproblemen: som vetenskapliga utmaningar som kan hanteras genom forskning, ny teknik och administration, eller som politiska frågor med starka kopplingar till intressekonflikter och olika värderingar? Många menar att det är det senare som bör gälla, och att det handlar om vem som drabbas, vem som ska anpassa sig och vem som ska betala, men också om vilken slags miljö som man ska värna om och utveckla. Det politiska systemet har visat sig vara dåligt på att lyfta fram miljöfrågornas tydligt politiska sida, och istället oftast hanterat dem som frågor om vetenskap och teknik. Det är inte svårt att finna förklaringar till varför det har blivit så. Samma motsättning råder också inom forskningen, mellan å ena sidan teoretiska perspektiv som synliggör och analyserar konflikt- och rättviseaspekter, och å andra sidan teorier som istället utgår ifrån att vetenskapen kan avgöra vilket tillstånd som är det ideala och vilka mål som måste uppnås. Ett bra exempel på det senare förhållningssättet är den så kallade resiliensteorin. Denna teori har ursprungligen utvecklats inom naturvetenskapen, men i och med att dess centrala begrepp och utgångspunkter så småningom kommit att användas för analys också av samhället har en mängd problem uppstått. Efter en beskrivning av teorins grundläggande föreställningar och formulerar jag några kritiska invändningar till teorins förmåga att hantera samhälleliga frågeställningar.

Kunskap utan kunskapens användning : En studie av fysikläromedel i grundskolans senare år

Forskning om läromedel i naturvetenskap och fysik pekar på en problematik, som handlar om en ensidig fokusering på historiskt kända fakta utan kopplingar till sammanhang, utveckling eller framtidsfrågor, som är kopplade till innehållet. Många elever upplever också att undervisningen har en sådan karaktär och har därför svårt att se meningen med varför de ska lära sig dessa fakta. Ett antal olika perspektiv har därför utvecklats för att hantera denna problematik. Dessa handlar exempelvis om kopplingar mellan naturvetenskap, teknik och samhälle eller om vetenskapshistoriska och vetenskapsteoretiska upplägg. Det handlar om relationer till platser och praktiker där innehållet har relevans eller andra sätt, som människor möter innehållet på utanför skolan. Det handlar om undersökande och utforskande arbetssätt eller om hur bilder och text är utformade så att ett läromedel fungerar för dem det riktar sig till. Denna studie ingår i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fysikundervisningen. Tre vanligt förekommande fysikläromedel har analyserats i relation till skolans uppdrag. Analysen består av en innehållsanalys och en bildanalys. Resultaten visar att många av de perspektiv, som diskuteras i forskningen som väsentliga för elevers lärande finns framskrivna i skolans uppdrag, men är inte närvarande i läromedlen. I likhet med vad internationell forskning visar porträtteras fysikämnet i de tre läromedlen, som om det främst handlar om att lära sig en uppsättning historiskt kända fakta och samband, som kan demonstreras i en uppsättning experiment. Kopplingar till samhällsutveckling, kunskapens användning med etiska dilemman, arbetssätt, hållbarhetsperspektiv, miljöfrågor, etnicitetsfrågor, karriärmöjligheter och framtidsfrågor är svagt representerade och ibland helt obefintliga. Dessutom visar bildanalysen att kvinnor, som medverkande aktörer i vetenskapligt arbete är underrepresenterade. Bilderna handlar mest om kroppsarbete, sport och tekniska arbetsuppgifter kopplade till traditionellt manliga ideal. Resultaten indikerar starkt att fysikämnets karaktär i dessa svenska läromedel inte är i linje med aktuella styrdokument, men de är väl i linje med den problematik, som beskrivs i den internationella forskningen. Elevers möjlighet att skapa mening och relatera till vad innehållet betyder för samhällsbyggande, för personliga erfarenheter eller för deltagande i en gemensam kultur är beskurna på grund av denna situation. Samtidigt finns det kunskapsområden inom den internationella forskningen i naturvetenskaplig didaktik som hanterar dessa frågor. Det finns därför möjlighet att förstärka en vetenskapligt grundad nationell kompetens och hantera utmaningarna.diarienummer 40-2009:1000Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fysikämnet 200

The effect of parent involvement on student achievement

[No abstract available

The Neverlands of Nature : Exploring Representations of the Non-Human in Visitor Information Publication Material on Swedish National Parks

In this paper, we distinguish, make visible, and problematize how thenon-human world (often depicted as nature) in Swedish national parks comes into beingthrough representations in visitor information publications, and what the productiveeffects of those representations are. Through a discursive analysis, we identify seven discursiveformations that concern portrayals of the non-human world. On the one hand,it is represented as extraordinary and sublime pieces of wild and pristine nature—and onthe other, as ordinary and accessible. Despite this divergence, these kinds of spaces functionas national heritage with an elitist status, which creates hierarchizations betweennational parks and other spaces, but also between the national parks themselves. Northand south are assigned different attraction values and portrayed as desirable in differentcontexts. The north is wild, pristine, and sublime, while the south is safe, available, andalways open to tourists. Furthermore, the material generates portrayals of national parksas places for learning, where the non-human world is displayed, explored, experienced,and taught. The uniting force of these formations is the focus of national parks as placesof otherness, which turns them into heterotopian neverlands far away from the mainlandof modernity