Interest and Recruitment in Science: A Reform, Gender and Experience Perspective

AbstractThis paper reports on Swedish results from a worldwide research project concerned with the Interest and Recruitment in Science Education (the IRIS-International study) together with results from a longitudinal national study on girl's views on out of school experience in science and technology in upper secondary education. The studies are framed in the structural situation of the Swedish educational system. The results show that there are reform and policy effects to consider in the discussion of recruiting more students in STEM. Interest in the subject, earlier school experience, achievement and teacher feedback is found to be important for educational choice in STEM. Specifically girls point out societal relevance as important. In addition there are elements outside the school setting with importance for educational choice. Moreover, girls point out visits to a museum and watching films and boys popularized forms of science and computer games. All students consider TV and activities outside school as important for their educational choice in STEM. When trying to implement outside school experience with girls in a longitudinal study in upper secondary education the interplay with school subject teaching is identified as missing. The friction between subject teaching in schools and connections with the surrounding world is proposed as important for future studies

Острые отравления веществами разъедающего действия

ОТРАВЛЕНИ

Modifizierung von Kunststoffoberflächen durch Niederdruckplasmabehandlung zur Verbesserung der Adhäsionseigenschaften

Viele Kunststoffe besitzen nur schlechte Adhäsionseigenschaften. So lassen sich viele technisch wichtige Kunststoffe adhäsiv nur dann zufriedenstellend mit Adhäsionsklebstoffen kleben, wenn die Kunststoffteile vorbehandelt worden sind. Versuche mit einer Niederdruckplasmabehandlung führten zu brauchbaren Ergebnissen

Preparing for Nagoya : The implementation of Education for Sustainable Development (ESD) in Sweden

In March 2014, four organisations, the Global School (Den Globala Skolan), the Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD) at Uppsala University, the Swedish National Commission for UNESCO (Svenska Unescorådet) and WWF-Sweden commissioned Anders Jidesjö, senior lecturer and researcher at Linköping University, to undertake a study of the Swedish experience in the domain of Education for Sustainable Development (ESD) over the last 10 years by analysing relevant background documentation and reports as well as information gathered through interviews with key informants. This report presents the result of this study. An earlier version served as background document for the "ESD – Call for Action" event on 3 June 2014 (see also below). The current version has benefited from incorporating factual information and insights presented during that event. The report was commissioned in view of the UNESCO World Conference on Education for Sustainable Development, scheduled for 11-12 November in Aichi-Nagoya, Japan. This conference will mark the end of the UN Decade on Education for Sustainable Development, 2005-2014. The four organisations considered that the official Swedish position at the Nagoya Conference would be strengthened if informed by the experiences and insights of Swedish pre-schools, schools, universities, municipalities and public, private and non-governmental organizations that over the last ten years and longer have engaged in education and learning for sustainable development. The official Swedish position would also be bolstered by having politicians, policy makers and experts reflect on these experiences and formulate recommendations for reinforced policy and accelerated and effective practice and research in the ESD domain. To this effect, the four organizations organized the event "ESD – Call for Action", on 3 June at Blåsenhus, Uppsala University. It brought together 120 representatives of Swedish ESD-related practitioners, researchers and policy makers who together formulated an extensive set of recommendations that are meant to support the Swedish delegation attending the Nagoya Conference. The report and the 3 June recommendations will be made available to the participants of a second event "Making ESD Action Possible", scheduled for 27 August, 2014 at Rosenbad Conference Centre, Stockholm. This event is expected to assemble 140 Swedish ESD-related politicians, policy makers, researchers and practitioners. The combined recommendations formulated by the participants during the two events will be submitted to the official Swedish delegation to the Nagoya Conference. August 2014 Den Globala Skolan (the Global School), Svenska Unescorådet (Swedish National Commission for UNESCO), Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD) at Uppsala University, WWF-Swede

En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle : Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Science and technology are important parts of culture. Thus today there is a need for a science education which promotes ‘science for all’ and ‘scientific literacy’ in order to prepare students for citizenship. Earlier studies indicate that many students find it hard to learn science and technology in school. They lack interest in it and have negative attitudes toward science and technology. There are also differences between the interests of girls and boys, as has been known for a long time. Recent research indicates that the concepts used in discussions of how to promote scientific literacy are too broad and underdeveloped. Science has mainly been taught for the purpose of preparing a few for further studies and has neglected the task of preparing all for citizenship. There has also been too little consideration of the relation of science literacy to specific science content. Historically, almost the same science content has been taught as is taught today. Science in society has been separated from science in school. Commonly used concepts like ‘science’, ‘school subjects’, ‘students’, ‘interest’ and ‘attitudes’ are too broad to be used in meaningful discussion. Research results show a need for a stronger connection between specific content and students’ experiences outside school. In addition, there is a need to understand societal development and the mechanisms of media and modernity. This thesis investigates student perspectives on science and technology within the affective domain of science education. The work has been carried out as part of Swedish participation in the worldwide Relevance of Science Education (ROSE) project. The empirical work presented in this thesis is extensive, and also takes into account teachers’ perspectives, the age of students, and a social theory of media. The results show that students do have an interest in science and technology, with age and sex affecting their interest in specific content. However, broad concepts like ‘science’ or ‘girls’ and ‘boys’ obscure the differences that emerge from a content level analysis. Students are different and their interest is content specific. Furthermore, the results show that student interest is not in line with what their teachers say they present for instruction. Teachers’ selection of science content and their encounters with students are discussed as important elements in science education research. In addition, the results indicate that students’ interests are more in line with the science presented in the media. Experiences outside school were shown to be related to different science content, which has an effect on choices for upper secondary education. These results are related to an overall purpose in which a social theory of the media is used to critically reflect on how modernity has led to mediated mechanisms affecting the content of science and technology. Mediated experiences and processes of reception are identified as important mechanisms in the way different people relate to specific content, which creates new conditions for science education. The results are discussed in relation to societal development and different understandings of the purpose of science education. The theoretical media approach demonstrates ways that young people’s interest in science and technology becomes involved with mediated mechanisms through popularized forms of science and through the move to what is known as ‘public understanding of science’. This situation changes an individual’s options when relating to available content and creates new conditions for science education. In this thesis, critical and reflective attention is paid to the relationship between science in school and science in society. This way of portraying the results directs the existing attention to pupil’s voice in science education in another direction. An expression of a lack of interest from an individual is interpreted as if there has been a mistake in the way science is presented.Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet. Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som ”naturvetenskap”, ”skolämnen”, ”elever”, ”intresse” och ”attityder”. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag. I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter ”the Relevance of Science Edcuation (ROSE)”. ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som ”naturvetenskap” eller ”skolämnen”, ”intresse” eller ”elever” fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan. Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik. Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet

Implementering av hållbar förskola och skola : Lärares professionella lärande utifrån elevers behov för lärande i Linköpings kommun

I denna rapport beskrivs resultat från ett projekt som genomförts i Linköpings kommun 2015-2018, som handlar om implementering av perspektivet lärande för hållbar utveckling i förskola och skola. Projekten som genomförts har ingått i en design, där lärare och skolledning fick formulera relevanta utvecklingsområden de ville arbeta med, för att sedan ansöka om medel för att realisera målsättningarna. De utvecklingsområden som formulerades skulle anknyta till perspektivet lärande för hållbar utveckling. På så vis arbetade olika förskolor och skolor med olika områden och aktiviteter, som under processerna som tillskapades erbjöds stöd av olika slag. Stödfunktioner kunde exempelvis handla om föredrag, material av olika slag, möten med olika resurspersoner samt organiserat processtöd. Syftet med detta upplägg var att tillåta olika verksamheter att arbeta utifrån behov, men inte släppa processerna till enskilda enheter. Rätt stöd behöver komma in vid rätt tillfälle. Tre studier genomfördes under 2018 för att följa upp och samla in de empiriska material, som ligger till grund för resultaten i denna rapport. All personal i ledningsfunktion på samtliga förskolor och skolor i projektet, fick besvara en enkät. På några utvalda förskolor och skolor genomfördes fokusgruppsintervjuer med förskollärare, lärare och personal i fritidshem, samt besök, för att observera konkret verksamhet. Resultaten indikerar ett antal olika inriktningar. Personal i ledningsfunktion rankar många områden som viktiga för att åstadkomma lärande för hållbar utveckling. Frågor som handlar om att utvecklingsarbetet bidrar till att utveckla undervisning som genomförs utanför förskola och skola, rankas lägre. De verkar inte heller anse att föräldrars engagemang utgjort viktiga inslag eller att organisationsförändringar varit betydelsefulla i arbetet med att implementera lärande för hållbar utveckling. Resultat från fokusgrupperna med personal i förskola och skola kunde organiseras i sju tematiska områden: Delaktighet och involvering, Medvetenhet och förhållningssätt, Relationer till samhälle och natur: Viktigt för lärandet, Relationer mellan det lokala och globala, Om de olika dimensionerna: Socialt, ekologiskt och ekonomiskt, Kontinuitet, anpassningar och organisation, samt Betydelse av bra material och konkreta aktiviteter som fungerar, rätt i tid. Resultat från besök i förskola och skola visar att det finns tydliga inslag av att använda samhällsliv och naturkontakter som utgångspunkter i undervisningsmiljöerna, det finns tydliga inslag av barn- och elevinflytande, liksom handlingskompetens och kritiskt tänkande. Resultaten är inordnade i en diskussion som anknyter till forskningens utveckling inom lärares professionsutveckling. Diskussionen ger en fördjupad framställning kring framför allt organisation, förhållningssätt och ledarskap. Diskussionen lyfter fram behov av ett antal synvändor med fokus på betydelse av att tydligt involvera barns och elevers behov för lärande, som utgångspunkt för lärares professionella lärande. Genom3tillämpning av perspektivet adaptiv expertis skildras hur viktigt det är att alla lager som ingår i en utbildningsorganisation tillser att varierade kapaciteter finns tillgängliga när olika behov uppstår. Det handlar om att inblandade aktörer förstår sina roller, i relation till gemensamma processer, som är inriktade mot att hålla elevers lärande i centrum för att tillsammans utforma de förutsättningar som är nödvändiga.Vetenskaplig studie genomförd i samverkan med Linköpings kommun. </p

En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle : Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Science and technology are important parts of culture. Thus today there is a need for a science education which promotes ‘science for all’ and ‘scientific literacy’ in order to prepare students for citizenship. Earlier studies indicate that many students find it hard to learn science and technology in school. They lack interest in it and have negative attitudes toward science and technology. There are also differences between the interests of girls and boys, as has been known for a long time. Recent research indicates that the concepts used in discussions of how to promote scientific literacy are too broad and underdeveloped. Science has mainly been taught for the purpose of preparing a few for further studies and has neglected the task of preparing all for citizenship. There has also been too little consideration of the relation of science literacy to specific science content. Historically, almost the same science content has been taught as is taught today. Science in society has been separated from science in school. Commonly used concepts like ‘science’, ‘school subjects’, ‘students’, ‘interest’ and ‘attitudes’ are too broad to be used in meaningful discussion. Research results show a need for a stronger connection between specific content and students’ experiences outside school. In addition, there is a need to understand societal development and the mechanisms of media and modernity. This thesis investigates student perspectives on science and technology within the affective domain of science education. The work has been carried out as part of Swedish participation in the worldwide Relevance of Science Education (ROSE) project. The empirical work presented in this thesis is extensive, and also takes into account teachers’ perspectives, the age of students, and a social theory of media. The results show that students do have an interest in science and technology, with age and sex affecting their interest in specific content. However, broad concepts like ‘science’ or ‘girls’ and ‘boys’ obscure the differences that emerge from a content level analysis. Students are different and their interest is content specific. Furthermore, the results show that student interest is not in line with what their teachers say they present for instruction. Teachers’ selection of science content and their encounters with students are discussed as important elements in science education research. In addition, the results indicate that students’ interests are more in line with the science presented in the media. Experiences outside school were shown to be related to different science content, which has an effect on choices for upper secondary education. These results are related to an overall purpose in which a social theory of the media is used to critically reflect on how modernity has led to mediated mechanisms affecting the content of science and technology. Mediated experiences and processes of reception are identified as important mechanisms in the way different people relate to specific content, which creates new conditions for science education. The results are discussed in relation to societal development and different understandings of the purpose of science education. The theoretical media approach demonstrates ways that young people’s interest in science and technology becomes involved with mediated mechanisms through popularized forms of science and through the move to what is known as ‘public understanding of science’. This situation changes an individual’s options when relating to available content and creates new conditions for science education. In this thesis, critical and reflective attention is paid to the relationship between science in school and science in society. This way of portraying the results directs the existing attention to pupil’s voice in science education in another direction. An expression of a lack of interest from an individual is interpreted as if there has been a mistake in the way science is presented.Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet. Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som ”naturvetenskap”, ”skolämnen”, ”elever”, ”intresse” och ”attityder”. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag. I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter ”the Relevance of Science Edcuation (ROSE)”. ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som ”naturvetenskap” eller ”skolämnen”, ”intresse” eller ”elever” fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan. Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik. Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet

The Inclusion of a Student Voice in Teacher Professional Learning to Create Relevance in Science Education

Students’ perceptions of a lack of relevance in science and technology (S&amp;T) education have been reported in research and policies for a long time. In many countries this is a problem that is not decreasing despite numerous measures to address it. In the study presented here a new approach to the problem was developed and empirically tested. The study targets the theoretical development of “teacher professional learning”. Key elements of the approach include distributed leadership with adaptive expertise, boundary spanners to relate leadership structures to student learning, and facilitators to initiate such work. Five Swedish municipalities were involved in this approach, from a model where 10 core concepts were adapted to the Swedish educational context and incorporated in a professional learning model. The model suggests including two initial steps to create a professional learning cycle, e.g. students’ and teachers’ needs together with leadership structures. The empirical evidence comes from pre-studies investigating these two initial steps with a qualitative research design. The results are compiled in five themes showing that learners, teachers and school leaders perceive S&amp;T education to be ‘special’ and describe progression, organization and beneficial changes. Facilitators were found to be important and organizational relationships were described and discussed. Differences in the nature of the relevance problem between students and their teachers and in different parts of the educational system were also identified, which have consequences for the progression in a professional learning cycle. This is discussed and pointed out as important for future research. Overall, the results indicate that published notions regarding teacher professional learning and students’ perceptions of S&amp;T education, can be combined to formulate a robust new approach to address the relevance proble

Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?

This paper presents Swedish results from the Relevance of Science Education (ROSE) study, which is part of a large world-wide comparative research study based at the University of Oslo. The national sample was collected in spring 2003 and originates from 751 students from 29 schools, most of whom were 15 years old. In an additional study data from primary students were collected in spring 2005, with a smaller sample of 112. Significant differences in content orientation between the primary and secondary boys and girls were found and are discussed in the context of young people&rsquo;s interest in science and technology and the public function of those knowledge fields as a part of education. Earlier studies suggest the benefit of more applicative contexts as the children move through compulsory school. This statement is challenged to some degree in this paper and a stronger need to understand how the transition from primary to secondary level and specific contents are related is discussed. This is due to indications that students&rsquo; content orientations are partially dependant on age and there are significant differences due to gender to consider. A deeper examination of those elements can assist in the understanding of the relevance of science from the learners&rsquo; perspectives