Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i två olika elevgrupper på gymnasiet

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.  

Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i två olika elevgrupper på gymnasiet

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.  

Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i två olika elevgrupper på gymnasiet

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.  

”MEN JAG FÖRSTÅR INTE VARFÖR DE TROR ATT VI ALLA ÄR LIKA?” En kritisk diskursanalys om hur ensamkommande barn konstrueras i svensk media.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp artiklar från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet ta reda på hur ensamkommande barn framställs i svenska media. Den undersökta tidsperioden var det första halvåret under 2017, 1 januari till 1 juli. Det empiriska materialet bestod av sammanlagt 53 nyhet- och debattartiklar och ledare; 15 från Dagens Nyheter, 21 från Göteborgs-Posten och 17 från Aftonbladet. Vi har ur dessa artiklar funnit konstruktioner av ensamkommande barn och unga, som vi sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Förutom den kritiska diskursanalysen har vi byggt vår analys på tidigare forskning och med hjälp av teoretiska ansatser som sociala konstruktioner, makt, stämpling, stigma och teorier om Vi och Dem. De fyra konstruktioner vi fann var: ensamkommande barn som misstänkliggjorda, ensamkommande barn som ambitiösa, ensamkommande barn som offer och ensamkommande barn som ekonomisk samhällsbörda. För att visa på dessa konstruktioner har vi i vårt analysoch resultatkapitel presenterat exemplifierande citat ur de tre dags- och kvällstidningarna. Vår studie visar på att de konstruktioner vi fann om ensamkommande barn i media också kan ses som diskurser som är delar av den rådande diskursordningen, och att ensamkommande ofta framställs som ett De Andra, medan resterande av det svenska samhället framställs som Vi. De är ur ett maktperspektiv hela tiden underlägsna Oss och denna maktordning är något som den rådande diskursordningen upprätthåller, och denna diskursordning är något media reproducerar då de fortsätter skriva om ensamkommande som avvikande och ett De

Digital inkluering på agendan : En analys av användandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

Digital inkluering på agendan : En analys av användandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

My family is struck by disease : A literature review about relatives´ experience of nursing a family member at home

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvårdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrån litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hälsa och sjukdom. Även de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra områden i resultatet. Det första var känslomässig påverkan på den informella vårdaren, vilket berörde de tankar och känslor som uppkom när någon tog sig an vårdarrollen. Det andra var social påverkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv påverkades när de tog sig an den informella vårdarrollen. Det tredje var förändringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen inträdde. Det sista området var information och stöd som omfattade det som familjen ansåg sig behöva hjälp med.                                                                                          Diskussion: De två områdena känslomässig påverkan på den informella vårdaren och social påverkan diskuterades utifrån den familjefokuserade omvårdnaden och de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen.Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurse´ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.   Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science

Digital inkluering på agendan : En analys av användandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige

Skolans arbete mot alkohol och droger : Lärarnas uppfattning om det alkohol- och drogrelateradearbetet.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead’s symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework

När bebisbubblan spricker : En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av postpartumpsykos

Bakgrund: Postpartum psykos (PPP) drabbar 1–2 kvinnor av 1000. Sjukdomen har ett mycket snabbt förlopp och kan ge symtom som hallucinationer, vanföreställningar och paranoia. Att se varningssignalerna och tidigt sätta in behandling är av stor vikt då en obehandlad PPP kan leda till förödande konsekvenser för både den drabbade kvinnan, barnet och övriga anhöriga.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumpsykos Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt valdes som metod där 12 vetenskapliga artiklar från år 2011–2023 hämtades från Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, resultaten från artiklarna analyserades och sammanställdes. Analysen gjordes med Fribergs femstegsanalys Resultat: I analysen identifierades tre kategorier: Känslan av att något är fel, Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen, Känslor och tankar om vägen tillbaka. I Känsla av att något är fel finns beskrivningar av upplevelserna av de första symtomen. I Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen ligger upplevelser som är obehagliga och upprörande, tankar om att skada barnet eller sig själv. Känslor och tankar om vägen tillbaka har upplevelser om vägen ur en PPP. Slutsats(er): Sjuksköterskan behöver kunskap om de första symtomen och vågar ställa frågor till gravida eller nyblivna mammor för att minska risken för en fullt utvecklad PPP.