Water Governance Challenges: Managing Competition and Scarcity for Hunger and Poverty Reduction and Environmental Sustainability

human development, water, sanitation

Glaciotectonic Structures in Central Sweden and their Significance for Glacial Theory

Various glaciotectonic structures and landforms created by ice pushing are common in drift and interstadial sediments in a narrow belt of central Sweden. Described examples from the Lake Storsjôn vicinity demonstrate that glaciotectonic deformation took place while the area was deeply covered by the last Fennoscandian Ice Sheet. Deformation was controlled by pressure gradients related to position of the ice divide and ice movement away from the divide. As the position of the divide shifted during the last glaciation, so did the orientation of glaciotectonic structures. The regional distribution of glaciotectonic features in Fennoscandia falls into three zones: (1) inner zone of widespread, small- to moderate-sized features in older drift, (2) intermediate zone of small, isolated features in drift of the last glaciation, and (3) outer zone with all manner of large and small features in drift and soft bedrock. These zones are the cumulative results of multiple glaciations and reflect the overall distribution of deformable sediment and bedrock within the continental substratum.Diverses structures glaciotectoniques et formes engendrées par la poussée des glaces sont courantes dans les dépôts glaciaires et les sédiments interstadiaires d'une étroite zone du centre de la Suède. La description de certains exemples observés dans les environs du lac Storsjôn démontre que des déformations glaciotectoniques se sont produites pendant que la région était profondément enfouie sous le dernier inlandsis finnoscandien. Les déformations étaient commandées par le gradient de pression en relation avec la position de la ligne de partage glaciaire et le mouvement des glaces en direction opposée de cette ligne. Au cours de la dernière glaciation, l'orientation des structures glaciotectoniques s'est déplacée en même temps que la ligne de partage des glaces. En Finnoscandinavie, les structures glaciotectoniques se répartissent en trois zones: 1) une zone interne où les éléments de petite à moyenne tailles abondent dans des dépôts anciens; 2) une zone intermédiaire où de petits éléments sont isolés dans les dépôts de la dernière glaciation; et 3) une zone externe où des éléments de toutes tailles se trouvent dans les dépôts et le substratum sédimentaire. Ces zones sont le résultat du cumul des multiples glaciations et reflètent la répartition totale des sédiments et du substratum non résistant à l'intérieur du socle continental.Glacialtektoniska strukturer i Mellan-Sverige och deras betydelse for glaciationsteorin. Glacialtektoniska strukturer och landformer uppkomna genom istryck âr vanliga i glaciala och interstadiala sediment i ett smalt stràk genom mellersta Sverige. De beskrivna exemplen fran Storsjôtrakten visar att glacialtektonisk deformation skedde medan omràdet ànnu var tâckt av mâktig inlandsis. Deformationen uppkom genom ett tryck, vars riktning bestamdes av lâget i fôrhallande till isdelaren och isytans lutning fran deanna. Dà isdelarens lâge àndrades under loppet av den senaste glaciationen, àndrades ocksà orienteringen av de glacialtektoniska strukturerna. De glacialtektoniska fenomenen i Fennoskandia fôrdelar sig regionalt pà tre zoner: (1)en inre zon med vitt utbredda sma till medelstora strukturer i àldre glaciala bildningar, (2) en mellanzon med smâ, isolerade strukturer i glaciala bildningar fràn den senaste glaciationen, och (3) en yttre zon med alla typer av stora och sma former och strukturer i de glaciala bildningarna och deras berggrundsunderlag. Dessa zoner utgôr det samlade resultatet av inverkan fràn upprepade glaciationer och àterspeglar utvecklingen under lang tid av de stora inlandsisarnas underlag

Effekt av åtgärder i Umeälvens nedre del på leklaxens vandring från älvmynningen till passage av Stornorrfors fisktrappa 2014

Syftet med studien 2014 var att utvärdera effekten på uppströmsvandringen av de åtgärder som gjorts i Umeälvens nedre del sedan 2013. Totalt märktes 94 laxar med aktiva radiosändare och 159 med passiva sändare (PIT) fördelat över fem märkomgångar mellan 11 juni och 16 juli. Nio loggrar med antenner placerades ut på nio strategiskt utvalda ställen längs älven, från Gimonäs till Ekorrsele, för registrering av laxarna med aktiva sändare. Läsare för de passiva märkena fanns i Baggböle (ej fullständig täckning) samt i fisktrappan (sju antennpar). Vandringssäsongen 2014 karaktäriserades av höga flöden från månadsskiftet maj-juni och några veckor in i juni. Efter mitten av juni följde spillflödena utan undantag den planerade spillflödesregimen för säsongen 2014 samtidigt som flödet via kraftverket var betydligt lägre än veckorna innan. Vattentemperaturen var hög från mitten av juli till mitten av augusti, med temperaturer över 24 °C när det var som varmast. I början av säsongen och fram till 20 juli noterades förekomst av sjuka och svampangripna laxar i samband med märkning och uppe i älven. Uppvandringsframgången (Obbola till passage av fisktrappan) var låg om man ser till alla märkgrupper, ca 20 %. Endast några få procent av den första märkgruppen passerade fisktrappan, vilket drog ner den totala vandringsframgången. Om man exkluderar den första märkgruppen vid beräkning av vandringsframgången blev resultatet ca 35 %. Syftet med undersökningen var inte att fastställa vandringsframgången för hela säsongen, men bortfallet ur den första märkgruppen antyder att framgången var mycket låg för den stora mängd vilda laxar som anlände tidigt under säsongen. De specifika frågeställningarna med årets undersökningar och de svar som erhölls på dessa frågor var: 1. Hur påverkas uppvandringen av fisk från sammanflödesområdet till passage av fisktrappan (gamla älvfåran) av kortare men mer frekventa 50 m3 /s spill än de traditionella 50 m3 /s spillen? Mer specifika frågeställningar har varit: a. Hur påverkas anlockningen från sammanflödet till Baggböle? 82 % av laxarna registrerades i sammanflödesområdet och hälften av dessa kom till Baggböleområdet inom 1.8 dygn efter ankomst till sammanflödet. För 25 % av laxarna tog det mer än 4.4 dygn att ta sig till Baggböle. Liksom tidigare år anlockades laxarna på en hög andel spillflöde, främst på spillflöden som utgjorde mer än 10 % av totalflödet. Tiden från märkning till Baggböle var för merparten av laxarna mer än tre dygn kortare än under 2013. Däremot var andelen som kom till Baggböle betydligt lägre, 65 %, under 2014 jämfört med 2013 (88 %). b. Hur påverkas uppehållstiden i Baggböleområdet? Uppehållstiderna i Baggböleområdet innan uppströmspassage var betydligt längre än under 2013, 28.8 jämfört med 6.8 dygn (medianer), troligen pga en kombination av dålig kondition hos laxen och hög vattentemperatur. c. Hur påverkas vandringen från Baggböleområdet till fisktrappans område? Passagen av forsen var överrepresenterad vid 23 m3 /s spill i och med att 87.5 % av individerna passerade Baggböleforsen på 23 m3 /s medan detta spill förekom 73 % av tiden när laxarna befann sig i området. 35-45 % av laxarna i Baggböle registrerades även i fisktrappan, vilket var drygt 20 procentenheter sämre jämfört med 2013 då andelen som tog 4 sig vidare till fisktrappan var ca 65 %. Tänkbara förklaringar till den sämre framgången 2014 torde vara sjukdom och hög vattentemperatur snarare än den ändrade flödesregimen. d. Hur påverkas uppehållstiden i området vid fisktrappan? Mediantiden från första registrering på undervattensantennen inne i diffusorn till första registreringen i kammartrappan var 1.6 dygn, vilket var två dygn snabbare än 2013. 75 % av de radiomärkta laxarna registrerades i fisktrappan inom 4.1 dygn vilket var 10 dygn snabbare än föregående år. Den betydligt kortare anlockningstiden under 2014 kan förklaras av förbättrad anlockningsströmning från kammartrappan, kortare 50 m3 /s spill, samt svårare för laxarna att simma upp mot utskovet med det nya utskovsgolvet. Det går inte att avgöra vilken av dessa faktorer som varit mest bidragande, men experimentet med anlockningsströmningen visade att laxarna anlockades bättre när anlockningsströmmen var som högst. Uppehållstiden räknat från första registrering på antennpar 1 i kammartrappan till passage av fisktrappan var ca 10.5 timmar vilket var ca 1 timme längre än under 2013. e. Hur påverkas uppvandringstiden i kammartrappan? Passagetiden genom hela fisktrappan var ca 8 timmar (median), vilket var 0.5 timmar snabbare än under 2013. De laxar som påbörjar uppvandringen i trappan sent under dagen hinner inte passera innan mörkrets inbrott och ”övernattning” i fisktrappan bidrar till att den beräknade passagetiden blir längre än för de som vandrar upp under dagtid. 2. Går det att få en mer detaljerad bild av vandringsproblemen i Baggböle som kan vara till hjälp för att fatta beslut om eventuella åtgärder i området? Registreringarna på undervattensantennen i poolen uppströms den nedre forsen på södra sidan tyder på att merparten av laxarna passerar nära det området i forsen. När laxarna väl lyckats ta sig upp i forsen tycks det vara få som faller tillbaks nedströms till poolen. Däremot är det oklart hur stor andel av laxarna som försöker ta sig upp i den norra delen av den nedre forsen. Det faktum att merparten av laxarna passerar forsen på 23 m3 /s antyder att ”avvattning” av forsen (till ett omlöp) vid 50 m3 /s spill förväntas ge snabbare uppvandring från området. Laxarna tycks tillbringa relativt kort tid för passage av den övre forsen. 3. Vilken betydelse har nytt utskovsgolv på laxens vandring till och genom fisktrappan? De enda konkreta bevis för att det nya utskovsgolvet hindrade laxarna från att simma upp mot utskovet när det spilldes från B-luckan var observationer av stora mängder lax som positionerade sig i bakvattnet strax uppströms ingången till diffusorn. Den något snabbare uppvandringen från ankomst till området till uppvandring i fisktrappan liksom den något snabbare uppvandringen i själva fisktrappan kan tyda på en positiv effekt av det nya utskovsgolvet. Uppvandringstiderna mellan olika grupper var dock inte helt samstämmig vilket försvårar tolkningarna. 4. Går det att förbättra anlockningen av fisk från diffusorn till kammartrappan genom att ändra anlockningsströmmen? Experimentet med olika anlockningsströmningar från kammartrappan till diffusorn antyder att anlockningen av lax förbättras med högre strömhastighet. Däremot tycks försöken med att skapa vorticitet för att anlocka fisken snarare ge försämrad anlockning, troligen på grund 5 av att halvcylindern som användes för att skapa vorticiteten var ett hinder för fisken när den skulle ta sig vidare upp i kammartrappa

Deglaciation of Fennoscandia

To provide a new reconstruction of the deglaciation of the Fennoscandian Ice Sheet, in the form of calendar-year time-slices, which are particularly useful for ice sheet modelling, we have compiled and synthesized published geomorphological data for eskers, ice-marginal formations, lineations, marginal meltwater channels, striae, ice-dammed lakes, and geochronological data from radiocarbon, varve, optically-stimulated luminescence, and cosmogenic nuclide dating. This 25 is summarized as a deglaciation map of the Fennoscandian Ice Sheet with isochrons marking every 1000 years between 22 and 13 cal kyr BP and every hundred years between 11.6 and final ice decay after 9.7 cal kyr BP. Deglaciation patterns vary across the Fennoscandian Ice Sheet domain, reflecting differences in climatic and geomorphic settings as well as ice sheet basal thermal conditions and terrestrial versus marine margins. For example, the ice sheet margin in the high-precipitation coastal setting of the western sector responded sensitively to climatic variations leaving a detailed record of prominent moraines and ice-marginal deposits in many fjords and coastal valleys. Retreat rates across the southern sector differed between slow retreat of the terrestrial margin in western and southern Sweden and rapid retreat of the calving ice margin in the Baltic Basin. Our reconstruction is consistent with much of the published research. However, the synthesis of a large amount of existing and new data support refined reconstructions in some areas. For example, we locate the LGM extent of the ice sheet in northwestern Russia further east than previously suggested and conclude that it occurred at a later time than the rest of the ice sheet, at around 17-15 cal kyr BP, and propose a slightly different chronology of moraine formation over southern Sweden based on improved correlations of moraine segments using new LiDAR data and tying the timing of moraine formation to Greenland ice core cold stages. Retreat rates vary by as much as an order of magnitude in different sectors of the ice sheet, with the lowest rates on the high-elevation and maritime Norwegian margin. Retreat rates compared to the climatic information provided by the Greenland ice core record show a general correspondence between retreat rate and climatic forcing, although a close match between retreat rate and climate is unlikely because of other controls, such as topography and marine versus terrestrial margins. Overall, the time slice reconstructions of Fennoscandian Ice Sheet deglaciation from 22 to 9.7 cal kyr BP provide an important dataset for understanding the contexts that underpin spatial and temporal patterns in retreat of the Fennoscandian Ice Sheet, and are an important resource for testing and refining ice sheet models

Det dubbla kompetenskravet: En studie av lärarstudenters utveckling av kompetenser inom en ny lärarutbildning

I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens.  Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.&nbsp

A guide to barley mutants

BACKGROUND: Mutants have had a fundamental impact upon scientific and applied genetics. They have paved the way for the molecular and genomic era, and most of today's crop plants are derived from breeding programs involving mutagenic treatments.RESULTS: Barley (Hordeum vulgare L.) is one of the most widely grown cereals in the world and has a long history as a crop plant. Barley breeding started more than 100 years ago and large breeding programs have collected and generated a wide range of natural and induced mutants, which often were deposited in genebanks around the world. In recent years, an increased interest in genetic diversity has brought many historic mutants into focus because the collections are regarded as valuable resources for understanding the genetic control of barley biology and barley breeding. The increased interest has been fueled also by recent advances in genomic research, which provided new tools and possibilities to analyze and reveal the genetic diversity of mutant collections.CONCLUSION: Since detailed knowledge about phenotypic characters of the mutants is the key to success of genetic and genomic studies, we here provide a comprehensive description of mostly morphological barley mutants. The review is closely linked to the International Database for Barley Genes and Barley Genetic Stocks ( bgs.nordgen.org ) where further details and additional images of each mutant described in this review can be found.</p