Clinical Indications for Therapeutic Cardiac Devices

Both technology and clinical indications have changed since the first cardiac devices. Choosing the right therapy, or abstaining from it, is the key to good clinical management. Pacemakers effectively reduce symptoms of bradycardia, prevent syncope in patients with sick sinus syndrome, and reduce mortality in high-degree atrioventricular block. Cardiac resynchronization therapy improves symptoms and survival in heart failure patients with reduced ejection fraction and ventricular dyssynchrony. Implantable cardioverter defibrillators terminate life-threatening ventricular arrhythmias and are indicated for the prevention of sudden cardiac death, either as secondary prevention in survivors of ventricular fibrillation or ventricular tachycardia with hemodynamic compromise or as primary prevention due to heart failure with reduced ejection fraction or other miscellaneous diseases. More recently, leadless pacemakers and subcutaneous implantable cardioverter defibrillators have been developed as alternatives in specific conditions

“Det stödet fick mig upp ur träsket” - En kvalitativ studie om ungdomars erfarenheter av stöd från arbetsmarknadsinsatser

Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhälle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhället, både på kort och på lång sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att främja ungas etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden men kunskapen gällande dess resultat och effekter är begränsad. Utgången i uppsatsen var därför att fokusera på ungdomar som erhållit en anställning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förståelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade från de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frågeställningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation påverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick från arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjälp? Finns det något stöd ungdomarna saknade från insatserna? I så fall vad? Vi använde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att samtliga ungdomar beskrev hur arbetslösheten hade en negativ inverkan på deras livssituation och påverkade den psykiska hälsan samt vardagen på olika sätt. Vidare erhöll ungdomarna kognitivt stöd, nätverksstöd samt emotionellt stöd i samband med sitt deltagande i olika arbetsmarknadsinsatser. Samtidigt kunde vi urskilja ett paradoxalt förhållningsätt gällande dessa insatser då ungdomarna även saknade meningsfullhet, kontinuitet, tid och engagemang samt en stödjande kontakt

Imagining Urban Gardening Space : An Ethnographic Study of Urban Gardening in Sweden

Urban gardening is a phenomenon that increasingly occupies the limited space in cities. In discourse, urban gardening is constructed as a positive element and as something that can build a productive environment in urban areas. However, using urban space for gardening raises questions about the delimitations of public space. This thesis examines the boundaries for gardening practices in urban public space by mapping out the dominant descriptions of the phenomenon and then analyzing how some articulations make it possible for citizens to claim urban space for gardening. The study uses an ethnographic approach and the empirical material includes participant observations at an urban garden in Stockholm as well as articulations found in the media, interviews, and social media posts as well as participant observations at urban gardens, expos and seminars on urban gardening. The theoretical framework is informed by poststructuralist discourse theory, psychoanalysis and critical geography. The main results show that urban gardens renegotiate boundaries of property due to their semi-public character. Furthermore, affective bindings in the garden create a fantasy of an authentic relationship with nature, which gives force to the positive discourse of urban gardening and makes it possible for urban gardens to inhabit urban public space.In the printed version of the thesis the series names Linköping Studies in Arts and Sciences, Licentiate Thesis and Faculty of Arts and Sciences Thesis are incorrcet. Correct series name is FiF-avhandling - Filosofiska fakulteten – Linköpings universitet. The series namnes are corrected in the online version of the thesis.</p

ACTUA! : En utvärdering av ett internetbaserat självhjälpsprogram med beteendeaktivering för behandling av depression

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen. Inga signifikanta interaktionseffekter påvisades mellan behandlingsgrupperna. Medelstora till stora inomgruppseffektstorlekar för depression uppmättes i alla grupper. Att någon signifikant skillnad inte kunde påvisas mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen har troligen påverkats av att även kontrollgruppen förbättrats i stor utsträckning, vilket kan bero på depression går i cykler samt årstidsväxlingen från vinter till vår. Resultaten kan problematiseras ytterligare utifrån att inte alla deltagare fullföljde hela behandlingen och att det var få deltagare i varje grupp. Sammanfattningsvis pekar detta på att internetadministrerad beteendeaktivering är effektivt för mild till medelsvår depression och kan vara ett komplement eller alternativ till liveterapi.Behavioral activation is an effective treatment for depression. There is limited research on internet administered behavioral activation. Hence, this study evaluated treatment effects of two internet administered self-help programs with therapist support. In total, 42 participants with mild to moderate depression were randomized, after assessment, to one of the treatment conditions or a control group. The treatment consisted of eight text modules including exercises. A significant effect of time regarding depression and quality of life was shown for all conditions. A significant interaction effect regarding anxiety was shown between the treatment condition and the control group. No significant interaction effects were found between the two treatment conditions. Moderate to large within groups effect sizes where shown in all groups regarding depression. The reason that no significant interaction effect could be shown between the treatment condition and the control group is probably due to the fact that the control group improved a lot as well. Since depression tends to occur in cycles and be season bound this could have had an impact on the improvement of the control group. The results could be problematized further due to the fact that not all participants completed the treatment and because of small sample sizes. In summary this study indicates that internet administered behavioral activation is an effective treatment for mild to moderate depression and could be a complement or alternative to live therapy

Fysisk aktivitet - ett eget val? : En enkätstudie om vad som påverkar ungdomars fysiska aktivitet

Physical inactivity is a growing concern among adolescents, which is the fundamental issue addressed in this study. The purpose of this study was to gain more knowledge about adolescents’ physical activity habits and the factors that influence physical activity. The study was based on a questionnaire consisting of 23 questions. The participants were 149 upper secondary school pupils between 15-19 years old from Östersund who studied both theoretically and practically oriented programs. Based on the World Health Organization [WHO] recommendations on physical activity the adolescents were categorized as active and inactive, and then compared with various background factors that previous research has demonstrated as being important determinants of physical activity. These factors were socioeconomic background, parental influence, sex and ethnicity. The results showed that most active adolescents are also active in sports clubs (p &lt;0.05), has the highest final grade in the subject physical education and health in school year 9 (p &lt;0.05), attends a theoretical program (p &lt;0, 05), has a high educational capital (p &lt;0.05), has a high sporting capital (p &lt;0.05), is more motivated to physical activity (p &lt;0.05) and have more support from their parents (p &lt;0.05). The results was discussed by using the framework suggested by Bourdieu, habitus and capital

Förändringsmotstånd : Vad påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd?

Vid organisatoriska förändringar är det vanligt att motstånd uppstår vilket kan leda till försämrad implementering av förändringen. Ledaren har här en viktig roll men det råder delade meningar kring hur motstånd bäst bör hanteras. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd mot förändring. Fokus ligger på ledarens inställning, orsaksförklaringar till förändringsmotstånd, metoder att hantera motståndet samt kontextens betydelse i förändringsprocessen. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehållsanalys. Studien har visat att förändringens kontext är avgörande för val av metoder att hantera det motstånd som kan uppstå i en förändringsprocess. Underordnat kontexten hade inställningen en stor påverkan, bland annat i avseende på ledarens subjektiva tolkning av motstånd och hur motståndet uttrycktes

District nurses' experiences of prescribing physical activity on prescription in primary healthcare : A qualitative interview study

Bakgrund: Livsstilsrelaterade folksjukdomar gör att miljoner människor världen över årligen dör i förtid. En äldre befolkning i kombination med ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad risk att dö i folksjukdomar, såväl globalt som i Sverige. Fysisk aktivitet har visat sig både behandla och förebygga många av dessa livsstilsrelaterade folksjukdomar. I Sverige kan all legitimerad vårdpersonal ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta tycks dock vara en underanvänd åtgärd i svensk hälso- och sjukvård, trots att effekterna ger stora folkhälsovinster. Inom svensk primärvård arbetar distriktssköterskor som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan behandla och förebygga sjukdomar. Eftersom distriktssköterskor inom primärvården har en betydande roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor är det av stort intresse att djupare beskriva deras erfarenheter av att använda FaR.  Motiv: Fysisk aktivitet på recept är ett viktigt men underanvänt verktyg i den förebyggande och hälsofrämjande vården. Den föreliggande studien kan bidra till kunskap om distriktssköterskors förskrivning av FaR och därmed fungera som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Erfarenheterna av att förskriva fysisk aktivitet inom primärvården varierade. Det fanns faktorer som påverkade förskrivningen i både positiv och negativ riktning. Analysen utmynnade i fyra kategorier: “Finns omständigheter som styr och påverkar”, “Kompetens och arbetsmiljö har betydelse”, “Förhållningssättet har betydelse” och “Finns variationer i rutiner kring FaR”.  Konklusion: Det fanns variationer i arbetssätt gällande FaR. Det som kunde påverka förskrivningen låg både inom och utanför distriktssköterskors kontroll. För en lyckad förskrivning var ett personcentrerat förhållningssätt betydelsefullt. Resultatet kan användas för att främja distriktssköterskors förutsättningar till ökad förskrivning av FaR. Detta kan i sin tur leda till ökad funktion och livskvalité hos enskilda individer och skulle kunna bidra till ökad folkhälsa.Background: Lifestyle related public health diseases makes millions of people all over the world die in advance. An increasingly elderly population combined with unhealthy living habits contributes to a higher risk of dying in public health diseases, global as well as in Sweden. Physical activity has shown to both treat and prevent many of these lifestyle related public health diseases. In Sweden all legitimated health care personnel can prescribe physical activity on prescription (PAP). For some reason PAP seems to be underutilized in Swedish healthcare, even though the effects generate great public health benefits. In Swedish primary healthcare district nurses have the knowledge about how physical activity can treat and prevent diseases. Since district nurses within the primary healthcare have a significant role in promoting health and healthy living habits, it is of great interest to describe their experiences of using PAP more deeply.  Motive: PAP is an important but underutilized tool in the preventive and health promoting care.  The present study can contribute to knowledge about district nurses’ prescribing of PAP and thereby serve as a basis for change and development work in primary health care. Aim: The aim of this study is to describe district nurses’ experiences of prescribing physical activity on prescription within primary healthcare. Methods: Individual semi-structured interviews with eight district nurses were conducted. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Result: The experiences of prescribing PAP in primary healthcare varied. There were factors that affected the prescription in both positive and negative directions. The analysis resulted in four categories: “There are circumstances that control and influence”, “Competence and work environment have importance”, “The approach has importance” and “There are variations in routines regarding PAP”. Conclusion: There were variations in working methods regarding PAP. Things that could affect the prescription were both within and without the control of the district nurses. A person-centred approach was important for a successful prescription. The result can be used to promote district nurses’ opportunities for increased prescribing of PAP. This in turn can lead to increased function and quality of life in individuals and could contribute to increased public health. 

District nurses' experiences of prescribing physical activity on prescription in primary healthcare : A qualitative interview study

Bakgrund: Livsstilsrelaterade folksjukdomar gör att miljoner människor världen över årligen dör i förtid. En äldre befolkning i kombination med ohälsosamma levnadsvanor bidrar till ökad risk att dö i folksjukdomar, såväl globalt som i Sverige. Fysisk aktivitet har visat sig både behandla och förebygga många av dessa livsstilsrelaterade folksjukdomar. I Sverige kan all legitimerad vårdpersonal ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta tycks dock vara en underanvänd åtgärd i svensk hälso- och sjukvård, trots att effekterna ger stora folkhälsovinster. Inom svensk primärvård arbetar distriktssköterskor som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan behandla och förebygga sjukdomar. Eftersom distriktssköterskor inom primärvården har en betydande roll i att främja hälsa och goda levnadsvanor är det av stort intresse att djupare beskriva deras erfarenheter av att använda FaR.  Motiv: Fysisk aktivitet på recept är ett viktigt men underanvänt verktyg i den förebyggande och hälsofrämjande vården. Den föreliggande studien kan bidra till kunskap om distriktssköterskors förskrivning av FaR och därmed fungera som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Erfarenheterna av att förskriva fysisk aktivitet inom primärvården varierade. Det fanns faktorer som påverkade förskrivningen i både positiv och negativ riktning. Analysen utmynnade i fyra kategorier: “Finns omständigheter som styr och påverkar”, “Kompetens och arbetsmiljö har betydelse”, “Förhållningssättet har betydelse” och “Finns variationer i rutiner kring FaR”.  Konklusion: Det fanns variationer i arbetssätt gällande FaR. Det som kunde påverka förskrivningen låg både inom och utanför distriktssköterskors kontroll. För en lyckad förskrivning var ett personcentrerat förhållningssätt betydelsefullt. Resultatet kan användas för att främja distriktssköterskors förutsättningar till ökad förskrivning av FaR. Detta kan i sin tur leda till ökad funktion och livskvalité hos enskilda individer och skulle kunna bidra till ökad folkhälsa.Background: Lifestyle related public health diseases makes millions of people all over the world die in advance. An increasingly elderly population combined with unhealthy living habits contributes to a higher risk of dying in public health diseases, global as well as in Sweden. Physical activity has shown to both treat and prevent many of these lifestyle related public health diseases. In Sweden all legitimated health care personnel can prescribe physical activity on prescription (PAP). For some reason PAP seems to be underutilized in Swedish healthcare, even though the effects generate great public health benefits. In Swedish primary healthcare district nurses have the knowledge about how physical activity can treat and prevent diseases. Since district nurses within the primary healthcare have a significant role in promoting health and healthy living habits, it is of great interest to describe their experiences of using PAP more deeply.  Motive: PAP is an important but underutilized tool in the preventive and health promoting care.  The present study can contribute to knowledge about district nurses’ prescribing of PAP and thereby serve as a basis for change and development work in primary health care. Aim: The aim of this study is to describe district nurses’ experiences of prescribing physical activity on prescription within primary healthcare. Methods: Individual semi-structured interviews with eight district nurses were conducted. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Result: The experiences of prescribing PAP in primary healthcare varied. There were factors that affected the prescription in both positive and negative directions. The analysis resulted in four categories: “There are circumstances that control and influence”, “Competence and work environment have importance”, “The approach has importance” and “There are variations in routines regarding PAP”. Conclusion: There were variations in working methods regarding PAP. Things that could affect the prescription were both within and without the control of the district nurses. A person-centred approach was important for a successful prescription. The result can be used to promote district nurses’ opportunities for increased prescribing of PAP. This in turn can lead to increased function and quality of life in individuals and could contribute to increased public health. 

Play and create relationships : Preschool teachers believes and thoughts about play and relationships

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger talar om och beskriver sina tankar kring leken som relationsskapande samt hur de tänker kring hur lek och relationer kan inverka på trygghet, gemenskap och tillhörighet i förskolans verksamhet.För att skapa en större förståelse utifrån syftet har studien utgått ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver pedagogerna att lek kan användas för att främja relationsskapande? • Vilken inverkan anser pedagogerna att relationer kan ha för trygghet och det sociala samspelet? Studien grundas i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar med barn i åldern ett till tre år, samt en pedagog som arbetar med barn i åldern tre till fem år. Likheter och skillnader har därmed kunnat synliggöras i arbetssätt och tankar kring barns relationsskapande och hur leken kan användas i processen för att skapa relationer och samhörighet både barnen emellan liksom mellan barn och pedagoger. Forskningsbakgrunden påvisar att exkludering är ett vanligt fenomen medan resultatet från denna studie fokuserar på hur pedagoger kan arbeta inkluderande för att skapa samhörighet och trygghet i förskolans verksamhet. Resultatet från studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv liksom den relationella pedagogiken där vikten av en genuint intresserad och emotionellt närvarande pedagog belyses som viktig både för att stödja barn i lek och i skapande av relationer. I diskussion har resultat och analys knutits an och problematiserats utifrån tidigare forskning. Här belyses även studiens metodval och hur det kan ha inverkat på studiens resultat och analys

Play and create relationships : Preschool teachers believes and thoughts about play and relationships

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger talar om och beskriver sina tankar kring leken som relationsskapande samt hur de tänker kring hur lek och relationer kan inverka på trygghet, gemenskap och tillhörighet i förskolans verksamhet.För att skapa en större förståelse utifrån syftet har studien utgått ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver pedagogerna att lek kan användas för att främja relationsskapande? • Vilken inverkan anser pedagogerna att relationer kan ha för trygghet och det sociala samspelet? Studien grundas i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar med barn i åldern ett till tre år, samt en pedagog som arbetar med barn i åldern tre till fem år. Likheter och skillnader har därmed kunnat synliggöras i arbetssätt och tankar kring barns relationsskapande och hur leken kan användas i processen för att skapa relationer och samhörighet både barnen emellan liksom mellan barn och pedagoger. Forskningsbakgrunden påvisar att exkludering är ett vanligt fenomen medan resultatet från denna studie fokuserar på hur pedagoger kan arbeta inkluderande för att skapa samhörighet och trygghet i förskolans verksamhet. Resultatet från studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv liksom den relationella pedagogiken där vikten av en genuint intresserad och emotionellt närvarande pedagog belyses som viktig både för att stödja barn i lek och i skapande av relationer. I diskussion har resultat och analys knutits an och problematiserats utifrån tidigare forskning. Här belyses även studiens metodval och hur det kan ha inverkat på studiens resultat och analys