Get a Room! How Writing Groups Aid the Development of Junior Academics’ Writing Practice and Writer Identity

The present study revisits writing retreat participants who have spontaneously formed writing groups before or after attending a retreat hosted by the Unit for Academic Language at the University of Gothenburg, Sweden. All in all, 11 doctoral students and one postdoc were interviewed using a semi-structured interview model. The answers were thematically analysed based on Murray’s (2014) concept of coherence in writing groups as well as parts of Aitchison and Lee’s (2006) key characteristics of writing groups. The two main research questions posed concern (i) whether the informants have changed their writing practice and/or the way they think and feel about writing since joining a writing group, and (ii) whether possible changes have aided the development of their identity as academic writers. Results show that the informants have indeed changed central aspects of their writing practice and that this in turn has positively influenced how they now think and feel about writing. This has to some extent contributed to the informants’ development of their writer identity; however, the present study also sheds light on the fact that more needs to be done at departmental levels across the university to make academic writing visible

Jag har sepsis, identifiera den!

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument. Den slutsats som framkom var att det krävs hög kompetens hos sjuksköterskan, god samverkan och tillgängliga instrument för att tidig identifiering av patienter med sepsis ska kunna vara möjligt.Sepsis is one of the most life-threatening conditions that can affect patients in the whole healthcare sector. Therefore it is important to early identify the symptoms, where the nurse's work is of great importance. The mortality rate for sepsis is alarmingly high and is an important area to touch. The aim of this literature review was to highlight how nurses with nursing care can identify patients with sepsis in a somatic ward. Method: a literature review with a systematic approach has been implemented in the databases PubMed and Cinahl. The results are based on ten quantitative articles that four themes emerged as including nursing skills, education, collaboration and physiological parameters and tools. The conclusion that emerged was that it required great competence of the nurse; good interaction and available instruments for early identification of patients with sepsis should be possible

Närståendes behov av stöd när en familjemedlem med palliativt vårdbehov vårdas i hemmet : En litteraturöversikt

Bakgrund: Allt fler patienter med palliativt vårdbehov vårdas i hemmet. Detta kan skapa en komplex situation för den närstående då det kan upplevas betungande att vårda en svårt sjuk familjemedlem. Det är därmed värdefullt att vårdpersonal har kunskap om bemötandet av närståendes behov för att kunna ge anpassat stöd att hantera sin och den sjuke familjemedlemmens situation. Detta gör det betydelsefullt att undersöka närståendes upplevelser av vilka åtgärder och insatser denne är i behov av.  Syfte: Att beskriva närståendes behov av stöd när en familjemedlem vårdas med palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En deduktiv analysprocess genomfördes där kodningen skedde utefter ett befintligt teoretiskt ramverk av Andershed och Ternestedt (1999) som sedan prövades gentemot aktuell forskning. Resultat: Att närstående kunde få möjlighet att förbereda sig genom information kring palliativ vård men också kring praktiska åtgärder och sjukdomsförlopp möjliggjorde en ökad trygghet hos närstående. Att få bekräftelse och bli sedd var något närstående ansåg som betydande. Vårdpersonalens tillgänglighet under dygnets alla timmar var av vikt men även att de tog tid för patient och närstående. Hjälp med praktiska göromål var av vikt då närståendes möjlighet att få tid för sig själv och avlastning visade sig vara en bärande punkt. Även samordning med andra professioner och vårdgivare ansågs värdefullt, liksom optimering av hemmiljön för att underlätta vården. Slutsats: Om de närstående får stöd anpassat efter deras behov underlättas deras situation och känsla av utsatthet kan minska. Generellt behöver närstående kunskap, trygghet och avlastning. Palliativ vård ställer krav på vårdpersonals förmåga att möta de närstående på en individanpassad nivå där denne befinner sig för att kunna möta de närstående med insatser efter deras behov

Postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella : En litteraturöversikt

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale. Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan tidig och sen mobilisering vad gäller effekten på muskelstyrka, rörelseomfång och återgång till tidigare aktivitetsnivå. Vidare var kvaliteten på de granskade artiklarna genomgående låg (PEDro scale ≤ 5). Konklusion: Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilken postoperativ behandling som ger bäst effekt.Objective: Summarize and examine studies regarding postoperative treatment following rupture of the patellar ligament. Further the aim was to evaluate the effect of the postoperative treatment and the quality of the studies. Method: As design, a descriptive review was chosen, keywords: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. From a total of 1240 items, 13 relevant articles published 1999-2013 were selected after search in the databases PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus and AMED. The articles were quality-graded according to PEDro scale. Results: Two postoperative treatments were described, early and delayed mobilization. There was no significant difference between them regarding the effect on muscle strength, range of motion and return to preinjury level of activity. The quality-graded articles had overall low quality (PEDro scale ≤ 5). Conclusion: Further researches are required to determine which postoperative treatment has the best effect

Arbetar du verkligen? – Flexibilitet och dess kontroll i tjänstemannaorganisationer

Denna studie har som syfte att bidra med förståelse och kunskap kring ett flexibelt arbetssätt och hur detta praktiseras i tjänstemannaorganisationer. Studien utforskar hur kontroll påverkas för chefer och anställda i ett flexibelt arbete samt hur individerna uppfattar konsekvenser – dessa perspektiv gör studien unik från tidigare forskning. Kvalitativa fallstudier har genomförts i form av intervjuer hos tre stycken företag: KPMG, det anonyma företaget med det fingerade namnet Rekobem AB samt Flodin Rekrytering och Bemanning. Foucaults forskning kringövervakning och självdisciplin kombinerat med det empiriska materialet har varit en väsentlig del i studiens diskussion och dess slutsatser. De anställda praktiserar ett flexibelt arbete genom att arbeta varierade timmar under dygnet och på olika geografiska platser – det råder frihet under ansvar. Arbetet är inte längre ett ställe att gå till, det är något som utförs. Studien visar på att kontroll i ett flexibelt arbete sker i form av ett ömsesidigt förtroende, en utvecklad självdisciplin som följd av omedveten övervakning samt ett tydligt målstyrande arbetssätt. De uppfattade konsekvenserna som ett flexibelt arbetssätt leder till är möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv, fler arbetade timmar, högre effektivitet och bättre prestationer samt ett större välmående hos de anställda. Dock leder det även till en diffus och svår gränsdragning mellan vad som är arbetstid och privattid vilket ökar förväntningarna på att ständigt vara tillgänglig. Följderna kan bli en stor stress och en känsla av att ständigt behöva prestera

Närståendes behov av stöd när en familjemedlem med palliativt vårdbehov vårdas i hemmet : En litteraturöversikt

Bakgrund: Allt fler patienter med palliativt vårdbehov vårdas i hemmet. Detta kan skapa en komplex situation för den närstående då det kan upplevas betungande att vårda en svårt sjuk familjemedlem. Det är därmed värdefullt att vårdpersonal har kunskap om bemötandet av närståendes behov för att kunna ge anpassat stöd att hantera sin och den sjuke familjemedlemmens situation. Detta gör det betydelsefullt att undersöka närståendes upplevelser av vilka åtgärder och insatser denne är i behov av.  Syfte: Att beskriva närståendes behov av stöd när en familjemedlem vårdas med palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En deduktiv analysprocess genomfördes där kodningen skedde utefter ett befintligt teoretiskt ramverk av Andershed och Ternestedt (1999) som sedan prövades gentemot aktuell forskning. Resultat: Att närstående kunde få möjlighet att förbereda sig genom information kring palliativ vård men också kring praktiska åtgärder och sjukdomsförlopp möjliggjorde en ökad trygghet hos närstående. Att få bekräftelse och bli sedd var något närstående ansåg som betydande. Vårdpersonalens tillgänglighet under dygnets alla timmar var av vikt men även att de tog tid för patient och närstående. Hjälp med praktiska göromål var av vikt då närståendes möjlighet att få tid för sig själv och avlastning visade sig vara en bärande punkt. Även samordning med andra professioner och vårdgivare ansågs värdefullt, liksom optimering av hemmiljön för att underlätta vården. Slutsats: Om de närstående får stöd anpassat efter deras behov underlättas deras situation och känsla av utsatthet kan minska. Generellt behöver närstående kunskap, trygghet och avlastning. Palliativ vård ställer krav på vårdpersonals förmåga att möta de närstående på en individanpassad nivå där denne befinner sig för att kunna möta de närstående med insatser efter deras behov

Postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella : En litteraturöversikt

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale. Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan tidig och sen mobilisering vad gäller effekten på muskelstyrka, rörelseomfång och återgång till tidigare aktivitetsnivå. Vidare var kvaliteten på de granskade artiklarna genomgående låg (PEDro scale ≤ 5). Konklusion: Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilken postoperativ behandling som ger bäst effekt.Objective: Summarize and examine studies regarding postoperative treatment following rupture of the patellar ligament. Further the aim was to evaluate the effect of the postoperative treatment and the quality of the studies. Method: As design, a descriptive review was chosen, keywords: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. From a total of 1240 items, 13 relevant articles published 1999-2013 were selected after search in the databases PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus and AMED. The articles were quality-graded according to PEDro scale. Results: Two postoperative treatments were described, early and delayed mobilization. There was no significant difference between them regarding the effect on muscle strength, range of motion and return to preinjury level of activity. The quality-graded articles had overall low quality (PEDro scale ≤ 5). Conclusion: Further researches are required to determine which postoperative treatment has the best effect

Postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella : En litteraturöversikt

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale. Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan tidig och sen mobilisering vad gäller effekten på muskelstyrka, rörelseomfång och återgång till tidigare aktivitetsnivå. Vidare var kvaliteten på de granskade artiklarna genomgående låg (PEDro scale ≤ 5). Konklusion: Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilken postoperativ behandling som ger bäst effekt.Objective: Summarize and examine studies regarding postoperative treatment following rupture of the patellar ligament. Further the aim was to evaluate the effect of the postoperative treatment and the quality of the studies. Method: As design, a descriptive review was chosen, keywords: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. From a total of 1240 items, 13 relevant articles published 1999-2013 were selected after search in the databases PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus and AMED. The articles were quality-graded according to PEDro scale. Results: Two postoperative treatments were described, early and delayed mobilization. There was no significant difference between them regarding the effect on muscle strength, range of motion and return to preinjury level of activity. The quality-graded articles had overall low quality (PEDro scale ≤ 5). Conclusion: Further researches are required to determine which postoperative treatment has the best effect