Area : Education with theory of variation and ICT

Syftet med studien är att belysa relationen mellan undervisning och lärande, med IKT som arbetsredskap, för att möjliggöra lärande om ett specifikt lärandeobjekt om area. Studien inriktas mot elever i årskurs 4–6. Teorin som studien bygger på är variationsteorin. Olika variationsmönster används med variationsteorin, vilket är ett verktyg för att skapa lektionsdesign och analysera lärandet. Det är nödvändigt för elever att upptäcka skillnader innan likheter kan urskiljas vilket skapas med variationsteorin.   En learning study börjar med att välja ett lärandeobjekt. För att sedan ta reda på elevers missuppfattningar om area. Sedan skapas ett preliminärt lärandeobjekt med tillhörande kritiska aspekter. Utifrån missuppfattningarna, kritiska aspekter och lärandeobjektet gör eleverna ett förtest innan lektionsdesignen skapas för att få reda på om de kritiska aspekterna fortfarande existerar. Efter lektionen gör eleverna ett eftertest för att se om eleverna har urskilt de kritiska aspekterna och ifall några nya har hittats.   Resultatet från studien visar att sex kritiska aspekter till det specifika lärandeobjektet har identifierats. De kritiska aspekterna är urskilja; skillnaden mellan area och omkrets, vad areaenhet är, hur areaenheter används i uppskattningar, hur areaenheter används i beräkningar, enheten för area och till sist sambandet mellan areaenheter och angivna värden. Lärandeobjektet är att elever ska kunna förklara, uppskatta samt beräkna area i tvådimensionella figurer genom att använda areaenheter. I en del av lektionsdesignen visades olika figurer för att få eleverna att urskilja skillnaden mellan area och omkrets och diskutera areaenheter. I den andra delen av lektionsdesignen användes GeoGebra för att illustrera hur areaenheter kan uppskattas men också hur de kan beräknas. Slutsatsen enligt resultatet i studien är att verksamma lärare bör använda variationsteorin för att elever ska få möjlighet att urskilja det som är kritiskt.The aim of this study is to illustrate the relationship between teaching and knowledge, with ICT as a tool, to enable learning about a specific object of learning about area. This study concentrates to pupils in grade 4-6. The theory that underlies the study is the theory of variation. Different variation patterns are used within the theory of variation, which is a tool for designing teaching and analyze learning. It is necessary for the students to experience the difference before similarities can be experienced, which is done with variation theory. A learning study starts with choosing an area content. Afterwards examine the pupils’ misconceptions about the area content. Then a tentative object of learning and associated critical aspects determine. Within the misconceptions, critical aspects and the object of learning the pupils are doing a pre-test before the lesson designs for letting know if the critical aspects and the object of learning still exist. After the lesson the pupils are doing a post-test to know if the pupils have distinguished the critical aspects and if some knew critical aspect have been found. The result of the study shows that there are six critical aspects to the specific learning object. The critical aspects are distinguish; between area and perimeter, about area unit, how area unit uses in estimates, how area unit uses in calculations, the area unit and finally the connection between area unit and specified values. The object of learning is, pupils should be able to explain, estimate and calculate object of two dimension by using area unit.  In one part of the design lesson, different figures were shown to let the pupils distinguish between area and perimeter and discuss area unit. In the other part of the design lesson GeoGebra were used to illustrate how area can estimates and even how area can be calculated.  The conclusion of the result in the study is that teachers should use the theory of variation, so pupils get the opportunity to distinguish what is critical

IKT och motivation : En litteraturstudie om elevers motivation i matematik i årskurs 4-6

IKT används i skolan i större utsträckning idag än tidigare och därför är det relevant vad forskning kommit fram till i relationen IKT och elevers motivation. Elevers motivation är viktig för att de ska vilja lära sig, speciellt den inre motivationen. De engagerar sig och lär sig bättre om den inre motivationen stärks. Syftet med studien är att utifrån matematikdidaktisk forskning belysa sambandet mellan IKT och elevers motivation till lärande i matematik i årskurs 4–6. Syftet ska besvaras genom följande frågor: vilka möjligheter och hinder beskrivs i relationen IKT och elevers motivation till lärande i matematik?   Vetenskapligt material samlades in via olika söktjänster där de flesta sökningar gjordes på engelska. Urvalskriterierna som har använts för att hitta relevant material är att ord som ICT, math och motivation skulle finnas med i den vetenskapliga texten. Resultatet visar att IKT kan öka elevers motivation. Det kan exempelvis ske med spel som kan anpassas efter elevers tidigare prestationer och samtidigt kan den interaktiva skrivtavlan öka elevers intresse för matematik. Hinder för elevers motivation förekommer också med IKT såsom problem med teknik och om läraren inte vet hur IKT ska användas. Om lärare vet hur IKT ska användas motiveras elever och de lär sig mer

Bioenergy in the Nordic-Baltic-NW Russian Region : Status, barriers and future

The status of use of bioenergy, the current barriers for increased use and the future use of bioenergy in the Nordic-Baltic-NW Russian region is described in this report. In this region, forests are abundant and a long tradition of growing agricultural crops is evident. Therefore, there are sound possibilities for an increased future use of bioenergy, which can become an important part of a sustainable energy supply. However, bioenergy production is a juvenile industry, where political decisions are of prime importance for lifting the utilisation of bioenergy to the full impact on economy and environment. A number of the main technical bottlenecks have already been solved and biofuels are used on a relatively large commercial scale today. A full scale technical development of the bioenergy area must be market driven, but the technology is just below the threshold level where it will attract the large scale investments needed to establish a market. Holistic strategies and interdisciplinary efforts taking all part of the bioenergy chain into account is important. Political support in the form of limited subsidies or mandatory use of bioenergy will have a large positive impact on the creation of a commercial market with committed involvement from the industries

The use of crop residues for biofuel production

Fossil fuels are a finite source of energy and are going to deplete with the passage of time, possibly running out in a couple of decades. The importance of environmentally friendly biofuels has been realized in the last few decades. The climate and global warming issues associated with burning fossil fuels provide the initiative to look for a substitute fuel to meet the energy demand in the future. Generally, biomass is considered as a new energy source and has sufficient energy value per unit mass, but which is lower than that of fossil fuels. The use of biomass as a valuable energy source is a promising area of interest for researchers. Biomass is a renewable feedstock used to produce biofuels (in solid, liquid, and gas forms) for sustainable development in the future. A variety of crop residues are being produced around the world that can be converted into biofuels using different treatment and production methods, such as thermochemical conversion (e.g., combustion, pyrolysis, hydrothermal liquefaction, and gasification), biochemical conversion (e.g., microbial fermentation, enzymatic hydrolysis, and anaerobic digestion), and chemical treatment (e.g., transesterification). However, concerns such as environmental forfeits of contending uses of crop residues must be evaluated with short- and long-term perception considering its impact on agricultural land and biofuel production