Improving peri-urban home gardens in Hyderabad, India

Insufficient intake of vegetables is a reason for micronutrient deficiencies and malnutrition in developing countries. With urbanization, globalization and a growing world population it is of major importance to secure sufficient food supply for the world’s population. Part of the solution to increased food security among the world’s poor could be the introduction of vegetable home gardens, plots for small scale vegetable production which can provide households with sufficient vegetables as well as serve as an extra income source. The study Improving peri-urban home gardens aims at examining the existence of vegetable home gardens in the peri-urban areas of Hyderabad, India. The impact from these home gardens on vegetable consumption and food security for peri-urban as well as for urban population is to be determined. In addition, the study tries to understand what driving forces occur through the value chain of peri-urban vegetable production. This will as well give knowledge about the inputs used in vegetable production systems and how the inputs affect the consumers’ purchasing habits. The study was performed in a qualitative manner through interviews with farmers, consumers and traders. For each type of respondent group a specific questionnaire was designed. The results were analyzed and interpreted after which a field visit to rural areas in the state of Jharkhand was done for comparison of rural and peri-urban home gardens. The results showed that home gardens are rare in peri-urban areas of Hyderabad, mainly due to lack of space. Hence, the home garden produce doesn’t have a significant impact on either vegetable sustentation systems in the area or vegetable consumption. Education on nutritional value of vegetables as well as on input usage in commercial vegetable production seems to be needed. Respondents in the study are not significantly interested in vegetable production systems and the usage of chemical inputs. More concerns are put on factors such as price and freshness of vegetables. Still the study shows some indications on concerns about health and inputs to some extent. In contrast to the peri-urban areas in Hyderabad the home gardens found in rural areas played a significant role for the poor population. They served as a major source of vegetables and in many cases even as an important source of income. Home gardens could possibly gain more attention and interest from the population in peri-urban Hyderabad if more nutritional information was available. More research on the topic is also necessary for further home garden improvement in urban and peri-urban areas.Brist på mikronäringsämnen och undernäring beror i utvecklingsländer ofta på otillräckligt intag av grönsaker. I tider med pågående urbanisering, globalisering och växande befolkning är det av stor vikt att säkra livsmedelsförsörjningen för världens svältande population. En del av lösningen på ökad livsmedelssäkerhet för världens fattiga kan vara att introducera home gardens, småskalig odling på mindre ytor som kan förse hushåll med grönsaker och dessutom fungera som en extra inkomstkälla. Studien Improving peri-urban home gardens undersöker förekomsten av home gardens i de peri-urbana områdena runt Hyderabad, Indien. Även påverkan av dessa home gardens på grönsakskonsumtion och livsmedelssäkerhet bland befolkningen i peri-urbana såväl som urbana områden har studerats. Home gardens i peri-urbana områden har med hjälp av dessa resultat jämförts med home gardens på landsbygden i Jharkhand, en stat i nordöstra Indien. Studiens mål är dessutom att förstå vilka drivkrafter som ingår i värdekedjan för peri-urban grönsakskonsumtion och konsumtion. I och med detta kommer även information om användning av insatsmedel i grönsaksproduktionen samt hur dessa påverkar konsumenternas inköpsvanor. Improving peri-urban home gardens är en kvalitativ studie som inbegriper intervjuer med lantbrukare, konsumenter och grönsaksförsäljare. För varje typ av respondent utformades ett specifikt frågeformulär. Resultaten från dessa analyserades och tolkades varpå ett studiebesök gjordes för att jämföra home gardens på landsbygden med resultaten från Hyderabad. Resultaten från intervjuerna visar att home gardens är sällsynta i det undersökta peri-urbana området i Hyderbad, detta huvudsakligen på grund av brist på utrymme. Grönsaker från home gardens tycks således spela en väldigt liten roll för grönsaksförsörjningen i området. Utbildning om grönsakers näringsmässiga fördelar samt om insatsmedel som används tros behövas för att fördelarna med home gardens ska klargöras. Till skillnad från Hyderabads peri-urbana områden visade studiebesöket i Jharkhand att home gardens kan ha stor betydelse för den fattiga landsbygdsbefolkningen. Förutom att deras home garden fungerar som källa till näringsämnen kan den även tjäna som en extra inkomstkälla. Deltagarna i studien var relativt ointresserade av hur grönsaksproduktionen fungerar och vilka insatsmedel som används. Faktorer som pris och kvalitet är betydligt mer angelägna vilket kanske beror på rådande vattenbrist vid tidpunkten då intervjuerna utfördes. Resultaten indikerar dock att en viss oro för hälsan relaterat till användning av insatsmedel förekommer hos respondenterna. Studiens slutsats är att home gardens skulle kunna erhålla mer uppmärksamhet och intresse i området om mer kunskap om grönsakers näringsmässiga fördelar funnits. Avslutningsvis bör sägas att mer forskning på området är nödvändig för en generellt gällande slutsats samt fortsatt utveckling av home gardens i Hyderabads peri-urbana områden

Mortality in individuals with childhood ADHD or subthreshold symptoms : a prospective perinatal risk cohort study over 40 years

Background Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is associated with negative life outcomes and recent studies have linked it to increased mortality. These studies have examined nationwide registers or clinic-referred samples and mostly included participants up until the age of 30. No studies have investigated mortality associated with subthreshold levels of ADHD symptoms. Our aim was to analyze mortality in a perinatal risk cohort of 46-year-old adults with childhood ADHD (cADHD) and milder childhood attention problems (including hyperactivity and inattention; cAP) compared with a group with similar birth risks but no or low levels of childhood ADHD symptoms (Non-cAP). Causes of death obtained from a national register were examined. Methods Mortality was analyzed with Cox proportional hazard models for all-cause mortality, cause-specific mortality (natural and unnatural causes), and age-specific mortality (under and over age 30). All models were adjusted with gender. The total n in the study was 839 (cADHD n = 115; cAP n = 216; Non-cAP n = 508). Results By the age of 46, 11 (9.6%) deaths occurred in the cADHD group, 7 (3.2%) in the cAP group, and 20 (3.9%) in the Non-cAP group. The cADHD group had the highest mortality risk (adjusted hazard ratio = 2.15; 95% CI 1.02, 4.54). Mortality was not elevated in the cAP group (adjusted hazard ratio = 0.72; 95% CI .30, 1.72). Mortality in the cADHD group was mainly attributed to unnatural causes of death (adjusted hazard ratio = 2.82; 95% CI 1.12, 7.12). The mortality risk in the cADHD group was sixfold before age 30 (adjusted hazard ratio = 6.20; 95% CI 1.78, 21.57). Conclusions Childhood ADHD was associated with a twofold risk of premature death by the age of 46 in this prospective longitudinal cohort study. Our results corroborate previous findings and the morbidity of ADHD. Subthreshold levels of childhood ADHD symptoms were not linked to increased mortality. Our results suggest that mortality risk is higher in young than middle adulthood. Future studies should examine mortality associated with ADHD in different ages in adulthood to identify those in greatest risk of premature death.Peer reviewe

Attrition in a 30-year follow-up of a perinatal birth risk cohort: factors change with age

Peer reviewe

Processing unit resources in a distributed computing systems

The described program is designed for collecting, storing and processing data of distributed file system

Perioperative nurses´experiences of ethical problems in perioperative care : A systematic literature study

Introduktion: Inom den perioperativa vården sker dagligen flera möten mellan perioperativa sjuksköterskor, kollegor och patienter som kunde medföra etiska problem. Perioperativa sjuksköterskor påverkas av vårdkultur, egna värderingar och operationsteamets kompetens, vilket i sin tur kan påverka patientens säkerhet. Syfte: Att sammanställa forskning om perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av etiska problem inom perioperativ vård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Polit och Beck användes, där nio kvalitativa artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades i studien.  Resultat: Tre teman framkom: Icke tillåtande vårdkultur, Etiska konflikter som påverkar egna värderingar och Bristande respekt för patienten samt varandras kompetens och ansvar. Erfarenheterna av etiska problem som upplevdes av de perioperativa sjuksköterskorna kunde härledas till olika orsaker som organisatoriska hinder, bristande ledarskap och kommunikationsbrist. Etiska problem erfors, när patientens värdighet kränktes eller perioperativa sjuksköterskor inte upplevde att de bedrev värdig vård. Bristande respekt för patienten och varandras kompetens och ansvar gav uppkomst till etiska problem.  Slutsats: En fungerande kommunikation och bättre informationsflöde samt att visa varandra ömsesidig respekt i en tillåtande vårdkultur är avgörande för att minska uppkomst av etiska problem. Användning av WHO-checklistan har lett till förbättrad kommunikation i operationsteamet och säkerställt patientens vård. Genom etiska ronder på operationsavdelningen kan etiska problem förebyggas, kommunikation och information förbättras

Virtuell handledning : Vårdpersonalens erfarenheter

Abstrakt Detta examensarbete är en del av projektet e–clubbing som startade 1.1.2016 och vars syfte är att främja hälsa, välbefinnande och delaktighet hos utsatta individer samt genom stöd av likställda, stärka deltagarnas egna resurser. Examensarbetets syfte är att fördjupa kunskapen om virtuell handledning och examensarbetets frågeställningar är följande: Vilka erfarenheter har vårdpersonalen av att handleda virtuellt? Hur upplever vårdpersonalen innehållet på hemsidan utifrån egna erfarenheter? Som datainsamlingsmetoder har skribenterna använt sig av ett kvalitativt frågeformulär och fokusgrupp, och i och med detta har examensarbetet en kvalitativ ansats. Det är vårdpersonal i Pargas stad som har besvarat frågorna i frågeformuläret och deltagit i fokusgruppsdiskussionen. Utgående från vårdpersonalens erfarenheter, litteratur och skribenternas iakttagelser fås ett resultat angående e-clubbing-hemsidans status och en inblick i hur det är att handleda virtuellt. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever virtuell handledning som positivt, enkelt, kostnadseffektivt och praktiskt. De kände även nervositet inför risken att det skulle uppstå bekymmer med t.ex. tekniken. Det skulle behövas förbättring av marknadsföringen av virtuell handledning, utveckling av den virtuella apparaturen och samarbete med andra instanser för teknisk hjälp i hemmet vid långa avstånd. Upplevelsen av hemsidan var positiv men det kom även fram förbättringsförslag som skribenterna har fört vidare till ansvarig redigerare. Arbetet riktar sig till all personal inom vården som vill veta mer om handledning på distans/virtuellt: sjukskötare, socionomer, terapeuter, hälsovårdare m.fl.Abstract The following thesis is part of the “E-Clubbing” project which started on 1st January 2016. The aim of the project is to promote the health and well-being of vulnerable individuals and to give them a chance to participate and interact with similar individuals, hence enabling the participants to strengthen their own resources. The purpose of the Bachelor´s thesis is to deepen the knowledge about virtual tutoring and the research questions are: what experiences do the healthcare professionals have from virtual tutoring? How do healthcare professionals react to the content of the “E-Clubbing” website based on their own experiences? Data was collected through a qualitative questionnaire and a focus group and consequently, the thesis has a qualitative approach. Healthcare professionals in the City of Pargas have filled out the questionnaire and participated in the focus group discussion. Based on the experiences of the healthcare professionals, current literature and the authors´ observations, a result defining the status of the e-clubbing website is obtained, as well deepened insights into virtual supervision. The result shows that healthcare professionals experience virtual supervision positively, and as an easy, cost-effective and practical tool. However, they also felt nervous of conducting meetings due to the risk of technical issues. There is a demand for improved marketing and promotion of virtual supervision, virtual device development, and collaboration with other long-distance technical assistance agencies to provide necessary technology in the homes of the clients. The experience of the e-clubbing website was positive, but the result also included suggestions of improvement that the authors have brought to responsible editors. The research is aimed at all healthcare professionals who are interested in virtual supervision, for example nurses, social workers, therapists and healthcare professionals

”Vi vuxna är viktiga i leken” : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar sina roller i den fria leken i förskolan

Godkännandedatum: 2015-06-07</p