Technology, Resource Endowments and International Competitiveness

The paper evaluates the impact of technology together with resource endowments and economies of scale on international competitiveness in OECD countries. Knowledge capital stocks are obtained by cumulating R&D expenditure. Results show that competitiveness is determined not only by the R&D activity of the representative firm, but also by the size of domestic industry as well as economy wide stocks of knowledge, indicating the presence of local externalities. Further results point to the importance of economies of scale in R&D internal to the firm and of investment for introduction of embodied technical progress. Finally, the R&D impact differs between high- and low-tech industries as well as among countries.international competitiveness; technology gap; knowledge stock; R&D; disembodied and embodied technical change

Nätuniversitetets nya portal: inte bara teknik - Förslag på funktioner och resurser från förstudien 2002

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har av regeringen fått i uppdrag att bygga upp och förvalta en IT-portal för användning inom Sveriges nätuniversitet. Portalen skall löpande utvecklas för att vara en för universitet och högskolor gemensam nod för information om utbud och sökmöjligheter av IT-stödd distansutbildning. En IT-portal kan förutom detta också erbjuda många olika tjänster som stödjer olika användargrupper, det vill säga såväl studenter i deras sökande efter kurser, i deras lärande och studier på distans, såväl som anställda vid lärosätena. För att säkerställa en god funktion och kvalitet har ett användarcentrerat arbetssätt prioriterats under denna förstudie. Vägledande för förstudien har varit att fånga upp vad som är efterfrågat av de olika intressenterna av portalen, det vill säga studenter, personal vid högskolor med flera. Teknisk utformning och säkerhetsaspekter har inte prioriterats i denna studie, dessa HURfrågor ses som steg 2 i utvecklingsprocessen efter att VAD-frågorna har identifierats och diskuterats. I detta arbete har en mängd olika metoder använts för att samla in information/data för att säkerställa såväl ett starkt studentperspektiv som ett universitetets- och högskoleperspektiv på vad en nationell portal bör innehålla. Förstudien har resulterat i 56 olika förslag till funktioner och resurser för portalen. Flera av dessa handlar om förbättrade tekniska funktioner, men flera förslag handlar också om organisatoriska system för att engagera både universitetens och högskolornas personal samt studerande runt om i landet att via www.netuniversity.se tillsammans få möjligheter att: öka tillgängligheten, servicegraden och kvaliteten i den nätburna utbildningen. Det är de lokala universiteten och högskolorna som står för genomförandet av kurser och utbildningar inom ramen för Nätuniversitet. Syftet med den nationella portalen är att ge ett mervärde i detta arbete till nytta för både högskolorna och de studerande i landet. Det är med denna målsättning som förslagen i denna rapport ges. Förstudien utgör basen för framtagandet av kravspecifikation för IT-portalprojektet. Den skall fungera som underlag för remiss till olika intressenter samt efter modifieringar och utveckling ge ett underlag för en offentlig, kommersiell upphandling av genomförandet av projektet under 2003

Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta. Då man inte vet vad detta bortfall beror av har utredningens främsta syfte varit att få en överskådlig bild av grothanteringskedjan och reda ut i vilka led grotbortfallet sker. Eftersom att arbetet gett stor insyn i produktionen har även förslag givits på hur uttaget skulle kunna öka. Data har samlats in från egna inventeringar, sammanställande av traktuppgifter samt intervjuer med de anställda. Fyra faktorer verkar påverka grotutfallet mest, dessa är traktstorlek, andel gran, ståndortsindex och bärighet. Ett anmärkningsvärt resultat har visat att mindre trakter generellt genererar mer grot/ha än större (diagram 10), anledningen är oklar men skulle kunna bero på svårigheter att beräkna mängden för större trakter eller att skota groten effektivt. Resultaten visade dels att hälften av de beräknade mängderna skiljde sig med över 20 m3s/ha från de inmätta, men även att trakter över 15 ha sällan genererar mer än 40 m3s/ha. Undersökningen visade också att den inmätta mängden grot ökade med andelen gran på en trakt, från ca 30 m3s/ha på trakter utan gran till ca 65-70 m3s/ha på trakter med 100% gran. För ståndorterna i studien (diagram 9) verkar G20 ge högst grotmängd/ha men är även den ståndort med näst högst differens mellan beräknad och inmätt mängd. För tallståndorterna visar resultaten att de två boniteterna ger ett liknande grotutfall. Beträffande fuktighets-/ och bärighetsklass (diagram 8) ger en fuktigare trakt en lägre grotmängd/ha, troligen då en sämre bärighet medför krav på förstärkta basvägar för att undvika körskador från skogsmaskinerna. Även de anställdas syn på grot som sortiment har visat sig kunna påverka uttaget med bristande engagemang vid beräkning och avverkning, detta då en medarbetare utan engagemang troligen inte gör korrekta bedömningar eller kompletta grotuttag. Väder verkar enligt resultaten inte påverka den inmätta grotmängden i någon större utsträckning annat än då regn förekommit vid skotning. Vid denna vädertyp har grotutfallet varit ca 7 m3s/ha lägre än vid skotning och ca 8 m3s/ha lägre vid skurar, statistisk signifikans återfinns dock endast för skillnaden mellan regn och uppehåll då för få värden funnits. Rekommendationer för ett ökat uttag har givits som generella råd respektive specifika råd, det vill säga råd som kan tillämpas i flertalet verksamheter, och råd som gäller specifikt för SEBAB och företag med liknande verksamhet. Dessa har gällt bland kommunikationsförbättring inom företaget, men även mellan SEBAB och StoraEnso Skog AB (SES) då flertalet anställda efterfrågade en tydligare och bättre kommunikation mellan avdelningarna för att underlätta samarbetet. Utöver detta rekommenderas bland annat mer utbildning, bättre information till de anställda samt incitament för bättre beräkningar och ökad arbetsinsats för höjda och noggrannare uttag. Det senare rådet gäller framförallt ekonomisk ersättning för avverkningslagen då samtliga ansåg sig göra ett utökat arbete utan att få ytterligare motsvarande kompensation. Vidare möjligheter som framkommit är att styra massavedsflödet till den bransch som har högst betalningsförmåga samt att höja massavedstoppmåttet vid behov. Detta ställer visserligen höga krav på kommunikationen och samarbetet mellan de två organisationerna, men då priset för biobränslen kan komma att överstiga priset för massaved är detta en framtida möjlighet till ökade inkomster. På grund av att arbetet enbart omfattat ett distrikt kan man inte med säkerhet tillämpa resultaten på övriga, men de får ändå antas ge generella riktvärden. I medelvärde verkar trakterna överskattas med ca 6 m3s/ha men resultaten har också visat att mer än hälften av trakterna verkar underskattas

Intraluminal aortic manipulation by means of intra-aortic filter, cannulation, and external clamp maneuvers evaluated versus dislodged embolic material

ObjectivesAortic atherosclerosis is an important risk factor for cerebrovascular accidents in cardiac surgery. An intra-aortic filter might reduce this risk. We aimed to analyze the risks for emboli associated with intraluminal aortic manipulation and intra-aortic filter handling in relation to cannulation and external clamp maneuvers.MethodsA model was designed with a cadaver aorta and retrograde perfusion (n = 16). A crossclamp was positioned on the ascending aorta and repeatedly opened under pressure to collect aliquots with dislodged particles. Cannulation was performed after 10 clamp maneuvers, followed by positioning and removing the intra-aortic filter, with each step followed by a washout sequence to collect perfusate. The removed filter was also analyzed. Evaluation was by means of digital image analysis, with differentiation of particles into different spectra.ResultsIntra-aortic filter manipulation produced a significant washout of embolic particles; in particular, this was seen for the macroscopic cellular spectrum (P = .006 and P = .002 for filter insertion and removal, respectively). Particles were also found to be collected by the filter (P = .004). In addition, cannulation and aortic crossclamp manipulation generated a notable number of particles (P = .001 and P = .013, respectively).ConclusionsThe intra-aortic filter collects material during aortic manipulation. However, intraluminal aortic manipulation from filter handling can also dislodge particles, possibly related to shedding of intimal debris. This is in addition to substantial amounts of particles that are generated by aortic cannulation and aortic crossclamping

Inntak av meieriprodukter og insidens av diabetes type 2 – en oversiktsartikkel

Source at https://www.ntfe.no/journal/2021/2/p-19/Inntak_av_meieriprodukter_og_insidens_av_diabetes_type_2_%E2%80%93_en_oversiktsartikkel.Bakgrunn: Det ses en økende forekomst av diabetes type 2 (T2D) i verden, og kostholdet er en av de viktigste modifiserbare risikofaktorene. Meieriprodukter er en stor kilde til mettede fettsyrer, som er en mulig risikofaktor for T2D. På den andre siden er det sett at flere enkeltnæringsstoffer i meieriprodukter kan virke forebyggende mot T2D. Denne oversiktsartikkelen oppsummerer litteratur om inntak av meieriprodukter og insidens av T2D. Metode: Et systematisk litteratursøk ble gjennomført i PubMed i Februar 2020 og oppdatert i Mars 2021. Søkeord var «Diabetes Mellitus type 2» og «Dairy products» samt mulige synonymer for disse. Søket var begrenset til kohortstudier og resulterte i 15 artikler som ble inkludert i henhold til eksklusjons- og inklusjonskriteriene. Resultat: Det ser ut til at inntak av meieriprodukter har invers eller ingen assosiasjon med insidens av T2D. Den inverse assosiasjonen tilskrives hovedsakelig inntak av fettreduserte varianter. Inntak av fermenterte meieriprodukter ser også ut til å være assosiert med en redusert risiko for å få T2D, spesielt inntak av yoghurt. På grunn av sprikende resultater, stor heterogenitet mellom studiene, og at et begrenset antall studier undersøkte inntak av fermenterte meieriprodukter og insidens av T2D, er ikke de inverse sammenhengene overbevisende. Konklusjon: Inntak av fettreduserte meieriprodukter samt yoghurt kan være assosiert med lavere risiko for å utvikle T2D, men resultatene er fortsatt usikre. For å forstå sammenhengen bedre er det behov for flere studier angående mulige biologiske mekanismer. Videre bør fermenterte meieriprodukter med ulikt fettinnhold få mer fokus i fremtiden, gjerne i form av enkeltprodukter da det er indikert at de kan ha ulik effekt på risikoen for å utvikle T2D

Niveles de presión arterial y cambios longitudinales en relación con factores de la red social: ¿Mejor juntos o por separado?

The aim of this study was to examine the relationship between social network variables andlevels of and longitudinal changes in blood pressure in a middle-aged/older sample. Theparticipants (50-75 years at baseline; n=1097) responded to questions concerning socialrelationships at baseline and their blood pressure (diastolic, systolic) was measured. Bloodpressure levels were reassessed 5, 10, and 15 years later. Latent growth models with responses toquestions concerning social relationships as predictors and basic demographic factors (age, sex) ascovariates, unexpectedly indicated that a more limited social network (no close friend, few visits,little contact with friends in other ways, not living with someone, and a composite index based onall questions) was associated with significantly lower diastolic blood pressure levels. For systolicblood pressure a similar result was observed for one of the variables (lack of a close friend). Ingeneral, these effects diminished over time, as indexed by the positive relationship between severalof the social variables and slope. The results were little affected by inclusion of additionalcovariates (e.g. measures of psychological distress, smoking/alcohol habits, and BMI) suggestingthat the origins of this unexpected pattern of findings must probably be sought for in other subjectrelatedfactors, such as, for example, increased help seeking. Future studies should considerqualitative aspects (e.g. feelings of loneliness, quality of social relationships) in addition tostructural aspects to provide a better understanding of these associations.El objetivo de este estudio fue examinar la relación entre las variables de la red social y losniveles de cambios longitudinales en la presión arterial en la muestra que consta de la gente demediana y tercera edad. Los participantes (50-75 años; n=1097) respondieron a las preguntas quetrataban el tema de relaciones sociales y se midió su presión arterial (diastólica, sistólica). Sevolvió a valorar los niveles de presión arterial 5, 10 y 15 años después. Modelos de crecimientolatente con respuestas a las preguntas que trataban el tema de relaciones sociales (o un índice)como predictores y factores demográficos básicos (edad, sexo) como covariables,inesperadamente, indicaron que la red social más limitada (sin amigos íntimos, con pocas visitas eíndice compuesto) se relacionaba con el nivel de presión arterial diastólica significativamente másbaja. Para la presión arterial sistólica se confirmó el resultado similar para una de las variables(falta de amigos cercanos). En general, estos efectos disminuyeron con el tiempo, según estáindexado por la relación positiva entre distintas variables sociales y la pendiente. La inclusión decovariables adicionales (p. ej. medición de trastornos psicológicos, hábitos de fumar y beberalcohol e IMC) afectaron un poco a los resultados, sugiriendo que los orígenes de este patrón deresultados inesperado probablemente los hay que buscar en los factores relacionados con el sujetoy no aquellos relacionados con el estilo de vida, como p. ej. aumento de la búsqueda de ayuda. Losfuturos estudios deberían considerar aspectos cualitativos (p. ej. sentimiento de soledad, calidad derelaciones sociales), además de los aspectos estructurales, para proporcionar un entendimientomejor de estas asociaciones

Differences in Genotype and Antimicrobial Resistance between Campylobacter spp. Isolated from Organic and Conventionally Produced Chickens in Sweden

Antibiotic resistance is a major challenge worldwide and increased resistance to quinolones in Campylobacter is being reported. Analysis of antibiotic resistance was performed on 157 Campylobacter strains (123 C. jejuni and 34 C. coli) from conventional and organic chickens produced in Sweden. Susceptibility for tetracycline, ciprofloxacin, erythromycin, nalidixic acid, streptomycin, and gentamycin was determined by microdilution. All 77 isolates from organic chickens were sensitive to all antibiotics, except two C. jejuni that were resistant to tetracycline. Of the 80 isolates from conventional chickens, 22.5% of C. jejuni and 11.1% of C. coli were resistant to quinolones and 5.6% of C. jejuni were resistant to tetracycline. Whole-genome sequencing resulted in 50 different sequence types of C. jejuni and six of C. coli. Nine sequence types were found in both organic and conventional chickens. Two of these (ST-19 and ST-257) included isolates from conventional broilers with different resistance phenotypes to the remaining isolates from conventional and organic broilers. There are management differences between the production systems, such as feed, breed, use of coccidiostats, and access to outdoor area. It is unlikely that quinolone resistance has arisen due to use of antimicrobials, since fluoroquinolones are not permitted in Swedish broiler production

Executive Processes Underpin the Bilingual Advantage on Phonemic Fluency: Evidence from Analyses of Switching and Clustering

Bilinguals often show a disadvantage in lexical access on verbal fluency tasks wherein the criteria require the production of words from semantic categories. However, the pattern is more heterogeneous for letter (phonemic) fluency wherein the task is to produce words beginning with a given letter. Here, bilinguals often outperform monolinguals. One explanation for this is that phonemic fluency, as compared with semantic fluency, is more greatly underpinned by executive processes and that bilinguals exhibit better performance on phonemic fluency due to better executive functions. In this study, we re-analyzed phonemic fluency data from the Betula study, scoring outputs according to two measures that purportedly reflect executive processes: clustering and switching. Consistent with the notion that bilinguals have superior executive processes and that these can be used to offset a bilingual disadvantage in verbal fluency, bilinguals (35-65 years at baseline) demonstrated greater switching and clustering throughout the 15-year study period