Journal Staff

I juni 2007 beslutade regeringen att en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning ska starta och att den ska benämnas speciallärarutbildning. Vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) på Linköpings universitet grenomfördes under hösten 2007 och våren 2008 ett planerings- och utvecklingsarbete inför starten av ett nytt Speciallärarprogram. Jag har haft förtroendet att som kritisk vän följa och granska reformarbetet i samband med planeringen och utvecklingen av det nya Speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet. Avsikten var att som kritisk vän följa, iaktta och spegla de processer som uppstår när ett beslut ska implementeras. Mitt arbete kan betraktas som en kvalitetssäkringsinsats och en granskning av ett reformarbete. Reformarbetet har belysts med hjälp av IBL:s kriterier för kvalitet i grundutbildningen. Kvalitetskriterierna har använts för att återspegla och analysera utvecklings- och planeringsarbetet av det nya Speciallärarprogrammet. Arbetet och processen har även analyserats utifrån ett socialt- och gruppsykologiskt perspektiv, främst med hjälp av ett urval av relevanta gruppsykologiska teorier och forskningsfynd. Resultatet av mitt arbete som critical friend är den rapport som här föreligger

Морфологические и морфометрические показатели эпидермиса внутренней поверхности голени женщин разных возрастов при варикозной болезни вен

ЭПИДЕРМИСВАРИКОЗНОЕ РАСШИРЕНИЕ ВЕНКОНЕЧНОСТЬ НИЖНЯЯЖЕНЩИН

Реабилитационная диагностика при заболеваниях желчевыводящей системы у детей

ДЕТСКИЕ БОЛЕЗНИЖЕЛЧНЫХ ПУТЕЙ БОЛЕЗНИ /ДИАГНРЕАБИЛИТАЦИЯУЧЕБНО-МЕТОДИЧЕСКИЕ ПОСОБИЯХОЛЕСТАЗХОЛЕЦИСТИТОтражены современные представления о диагностике заболеваний желчевыводящей системы, ее анатомо-физиологических особенностях. С целью раннего выявления заболеваний рекомендована шкала факторов риска, позволяющая сформировать группу риска пациентов по заболеваниям желчевыводящей системы. Предлагается новая классификация заболеваний желчевыводящей системы по функциональным классам, характеристика внешнесекреторной функции печени при заболеваниях желчевыводящей системы, оценка реабилитационного потенциала и прогноза, состав клинико-реабилитационных групп с описанием в них методов медицинской реабилитации

Steiners teori om grupprocess och produktivitet

The main purpose of this report is to describe and scrutinize Steiner’s (1972) theory of group processes and productivity. Group work is not just one simply defined activity but several activities with different conditions. Steiner (1972) has, based on type of problems, identified different forms of group work; additive disjunctive, conjuctive, discretionary, compensatory or complementary group work. Sjödin (1991) and Granström & Einarsson (1995) show in an expansion of Steiner’s theory that a group may handle a task in line with Steiner’s different forms of group work.Gruppens arbete och produktivitet är något som fascinerat forskare i nästan ett sekel. Redan  1913  genomförde  Ringlemann  sina  berömda  repdragningsexperiment som fortfarande  är  aktuella  (Brown,  1988;  Forsyth,  1990;  Kravitz  &  Martin,  1986). Ringelmann intresserade sig för förhållandet mellan produktivitet per individ i grupper jämfört med gruppens produktivitet som helhet. Hans forskning har gett upphov till den sk Ringelmanneffekten, vilken innebär att gruppens resultat blir allt sämre med ökad gruppstorlek än vad man kan förvänta sig utifrån de enskilda gruppmedlemmarnas individuella  förmåga.  Produktivitet  i  grupper  har  intresserat  många  gruppforskare (Andersson, 1996; Blumberg, 1994; Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, 1996; Forsyth, 1990; Jern, 1998; Kravitz & Martin, 1986; McGrath, 1978; Nilsson, 1993; Sjödin, 1991; Steiner, 1966, 1972, 1976, 1986; Tindale & Anderson, 1998; Witte &   Davis;   1996;   Wittenbaum,  Vaughan   &   Stasser,   1998;   Zander,   1979)   och Ringelmanns experiment kan  betraktas som  typisk  för  den  forskning  som  bedrevs angående gruppers prestation fram till första världskriget. I  början  av  1950-talet  ändrades  dock  forskningstrenden  från  att  ha  fokuserat  på individers prestationer i grupper till att mer fokusera på vilka processer i grupper som gör att de blir produktiva (Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, Laughlin & Komorita, 1976; Egerbladh & Sjödin, 1986; Forsyth, 1990; Levine & Moreland, 1990; Roby & Lanzetta, 1958; Sjödin, 1991; Steiner, 1972, 1974, 1976, 1983, 1986; Stroebe, Diehl & Abakoumkin, 1996; Witte & Davis; 1996; Wittenbaum, Vaughan & Stasser, 1998). Fenomen i  grupper som  studerats är  exempelvis conformity (Forsyth,  1990; Hare, Blumberg, Davies & Kent, 1994; Kent, 1994a; McGrath & Kravitz, 1982; Shaw, 1976), bystander effect (Kent, 1994b; McGrath, 1978; Steiner, 1974, 1986), social facilitation, (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Helmreich, Bakeman & Scherwitz, 1973; Kent, 1994b; McGrath, 1978; McGrath & Kravitz, 1982; Tindale & Anderson, 1998; Steiner, 1983; Zander, 1979) och social inhibition även benämnt social loafing (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Kent, 1994b; Steiner, 1966, 1972, 1976). Processerna är ofta omedvetna och så starka att gruppmedlemmarna dras med utan att vara medvetna om vad som pågår. De processer  som  uppstår  i  grupper  kan  vara  stödjande  och  konstruktiva,  såväl  som hindrande och destruktiva för gruppen och gruppens arbete

Grupprocesser i utbildning : En studie av gruppers dynamik vid problembaserat lärande

The main purpose of this thesis is to identify, describe and interpret group processes occurring in tutorials in problem-based leaming. Another aim is to investigate if a combination of Steiner's (1972) theory of group work and Bion's (1961) theory of work and regression in groups may be a fruitful way to interpret and explain group dynamics in problem-based learning. Data have been collected trough a multi-strategy approach. The principal, as we11 as the preliminary, method for data gathering was qualitative. The quantitative method was used as a follow-up study. The data gathering methods used were less-structured observation, structured questionnaire and focused intewiews. The results disclose that it is possible to give a comprehensive and descriptive picture of the group processes that occur in tutorials. The results also show that a combination of Steiner's and Bion's theories may be a fruitfil way to describe, interpret and explain group dynarnics in tutorial groups. By combining the theories a new theoretical mode1 was created. The combination can be considered as a way of developing the theories and at the same time it offers a theoretical too1 for research purposes. The combination represents a new way of categorising group processes and can hopefilly provide a better understanding of interactional dynamics in groups and account for greater explanation value with respect to group processes. From a group research perspective the mode1 can be seen as my contribution to theory development. From a user perspective this knowledge may contribute valuable information. More, or deeper, knowledge of group processes that occurs in tutorials can provide tutors with means for better understanding of dynarnics in groups

Management of group work as a classroom activity Management of Group Work as a Classroom Activity

Abstract Students appreciate group work as a means of learning and several studies also suggest that students who work together in groups have better learning outcomes. Nevertheless, teachers still seem reluctant to use group work as a pedagogical tool in the classroom. The main focus of this qualitative study is to address group work as a classroom activity from the teachers' perspectives, and more specifically to ascertain why teachers are reluctant to use group work as a mode of working in education. Data were collected by means of focus group interviews with teachers from three different schools, and the analysis was carried out using grounded theory. The uniqueness of this study is that the results show that teachers' presumptions, together with their mode of procedure and their negligible reflections regarding subject knowledge as a learning outcome when using group work, have a decisive influence on their willingness to use group work

Släpp tankarna loss – det är nytt : Kvalitetsgranskning av ett reformarbete Ny speciallärarutbildning

I juni 2007 beslutade regeringen att en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning ska starta och att den ska benämnas speciallärarutbildning. Vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) på Linköpings universitet grenomfördes under hösten 2007 och våren 2008 ett planerings- och utvecklingsarbete inför starten av ett nytt Speciallärarprogram. Jag har haft förtroendet att som kritisk vän följa och granska reformarbetet i samband med planeringen och utvecklingen av det nya Speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet. Avsikten var att som kritisk vän följa, iaktta och spegla de processer som uppstår när ett beslut ska implementeras. Mitt arbete kan betraktas som en kvalitetssäkringsinsats och en granskning av ett reformarbete. Reformarbetet har belysts med hjälp av IBL:s kriterier för kvalitet i grundutbildningen. Kvalitetskriterierna har använts för att återspegla och analysera utvecklings- och planeringsarbetet av det nya Speciallärarprogrammet. Arbetet och processen har även analyserats utifrån ett socialt- och gruppsykologiskt perspektiv, främst med hjälp av ett urval av relevanta gruppsykologiska teorier och forskningsfynd. Resultatet av mitt arbete som critical friend är den rapport som här föreligger

Assessment of students' learning when working in groups Assessment of students' learning when working in groups

Abstract The overarching interest in this project is to gain knowledge about what happens in the meeting between group work and assessment in pedagogical practice. Grounded theory methodology, was used as methodology and data have been gathered by focus group interviews with 11 teachers teaching students aged 11 to 16 years. The results show that teachers primarily used informal approaches, a general language and the descriptions about what they assessed and how assessment was carried out. This article elucidates some of the teachers' problems concerning assessment in group work and some pedagogical implications based on empirical findings. Background: The overarching interest in this project is to gain knowledge about what happens i

Nurse as educator in patients with urinary tract infections

Darba autore ir izstrādājusi bakalaura darbu par tēmu „Māsa kā izglītotāja pacientiem ar iegūtām urīnceļu infekcijām”. Darbs sastāv no 51 lapaspusēm, 3 nodaļām, 20 tabulām, 6 pielikumiem. Darba mērķis ir izpētīt māsu izglītojošo darbu un šī darba nepieciešamību pacientiem ar iegūtām urīnceļu infekcijām. Pētniecības daļas galvenie atzinumi ir tādi, ka māsa izglīto pacientu par viņa slimības problēmām savas profesijas kompetences robežās. Māsa pieiet katram pacientam individuāli un pielieto dažādas izglītošanas metodes. Pacients novērtē māsas izglītošanas darbu kā svarīgu sastāvdaļu pacientu aprūpes procesā. Pētniecības daļa sastāv no 2 divām apakšnodaļām. Pētījumā tika izmantota kvalitatīvā metode – māsu un pacientu intervijas. Atslēgas vārdi: māsa, pacients, izglītošana, urīnceļu infekcijas, cistīts.The author has developed a bachelor thesis on "The Nurse as educator in patients with acquired urinary tract infections." The paper consists of 51 pages, 3 chapters, 20 tables, 6 appendices. The aim is to explore the nursing educational work and the need to work in patients with acquired urinary tract infections. Research part of the main findings are that the nurse is able to educate the patient about his illness most pressing problems within the limits of their profession. Sister to approach each patient individually and apply a variety of teaching methods. Assess a patient educating nurses work as an important component of the patient care process. Research component comprises two sub-sections 2. The study used a qualitative method-nursing and patient interviews. Keywords: nurse, patient education, urinary tract infection, cystitis