Influence of the COVID-19 Lockdown and Restart on the Injury Incidence and Injury Burden in Men’s Professional Football Leagues in 2020: The UEFA Elite Club Injury Study

BackgroundStudies on football and the coronavirus disease 2019 (COVID-19) have mainly focused on the lockdown consequences for player fitness, the resumption of football training, and how to safely restart the league play, but injury data are scarce.ObjectiveTo describe the injury incidence and injury burden in men’s professional football teams during the pandemic year of 2020.MethodsNineteen teams in 12 countries prospectively registered data on player-exposure and time-loss injuries throughout 2020. All major football leagues were paused as a direct response to the pandemic in March 2020 and were thereafter completely cancelled or restarted after a lockdown interval of at least two months. Historical data from 43 teams in the same cohort during the five preceding years (2015–2019) were used as reference. Between-season and within-season comparisons were made for injury incidence (number of injuries per 1000 h) and injury burden (number of absence days per 1000 h) with 95% confidence intervals and interquartile ranges.ResultsThere was no increased match injury incidence or injury burden following the restart in 2020 compared with other time periods of 2020 and the corresponding periods 2015–2019. There was an increased training injury incidence and injury burden immediately during the lockdown in 2020, and they remained elevated also following the restart, being higher in 2020 compared with 2015–2019, respectively. The injury characteristics during the first months of the new 2020/21 season (August/September–December) were similar between the five teams that cancelled their 2019/20 season in March 2020 and the 14 teams that restarted their season in May/June 2020.ConclusionsThere was no increased match injury incidence or injury burden following the COVID-19 lockdown and restart of the football season in 2020, but training injury incidence and injury burden were elevated and higher than in 2015–2019

Är empati problemet eller lösningen inom omhändertagande yrken? : - tidsperspektivets betydelse för upplevda konsekvenser

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats. Vidare framkom att typen av situation man empatiserar med är av betydelse, och att situationer där barn är inblandade verkar påverka starkast

"What doesn't kill you makes you stronger" : The significance of a time perspective for consequences of feeling empathy"

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre. En tänkbar förklaring är att intrycket blir ett annat med tidsmässig distans.Evidence from an earlier study suggests that negative consequences of feeling empathy are predominant in the short-term, while positive consequences are predominant in the long-term, regarding psychiatry staff. This study investigated whether similar tendencies exist among a general population. 253 university students participated, and a between-subjects design was used in which half of the participants answered questionnaires illustrating experiences in the short-term, and the other half questionnaires illustrating experiences in the long-term. Also for people in general, the results showed that empathy has different effects depending on the time perspective through more positive effects in the long-term. This effect was valid, irrespective of gender or age. A possible explanation is that the impression changes with the distance that time brings

En flickas resa : Hermione Grangers väg mot självstädninghet

In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research.I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning

Where Do One Draw the Line? : A Qualitative Text and Content Analysis on Greta Thunberg and the Environmentalist Movement Based on Ninan Smart’s Seven-Dimensional Model of Religion

This essay examines if Greta Thunberg and the environmentalist movement can be considered a religion. The method used is a qualitative text and content analysis, which is applied to three of Thunberg’s speeches, together with external factors from her life and the movement’s structure. The material is applied to Ninan Smart’s seven-dimensional model of religion to answer the research questions from a theoretical perspective. The research tradition of religious studies that consider the border between what is religion and what seems to be religion is also discussed in the essay. This to mediate knowledge and contribute to new perspectives within the tradition. Since Thunberg and the environmentalist movement is a relatively new phenomenon, it was chosen to expand the understanding of where one should draw the line. The essay argues that Thunberg and the environmentalist movement cannot fully be considered a religion, from a traditional point of view. The conclusions point to the idea that Thunberg and the movement, instead, can be considered to be implicit religion. The reasoning is based on the results from the analysis of the phenomenon in Smart’s model. Furthermore, the conclusions and argumentation are supported by previous research on activism that shows religious tendencies, as well as lived religion and nature-religions such as deep green religion

"Att så frön" Specialpedagogens roll utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie – lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation. De teoretiska utgångspunkterna består av ett systemteoretiskt- och ett lärandeperspektiv på att leda skolutvecklingsarbete, Senges teori kring gruppers lärande samt Deweys och Scherps teorier kring erfarenhetslärande, där individuell och kollegial reflektion belyses, liksom en processinriktad och konstruktivistisk syn på skolutveckling och lärande diskuteras. Det lärande perspektivet innebär i detta arbete en strävan efter utvecklandet av en lärande organisation, vilket i korthet innebär utvecklandet av en kollektiv kunskapsbas samt möjligheter att lära i det dagliga arbetet, det vill säga erfarenhetslärande på individ- grupp- och organisationsnivå. Sammanlagt har sju specialpedagoger intervjuats och fyra deltagande observationer genomförts. Observationerna speglar och analyserar hur specialpedagogerna arbetar med handledning av grupper av pedagoger, för att stimulera lärares lärande. Specialpedagogen ska ansvara och driva på pedagogisk utveckling i skolverksamhet, i syftet att underlätta skolans arbete att ta till vara alla elevers olikheter. Resultatet visar på vilka olika förutsättningar specialpedagogerna upplever sig ha för att stimulera lärares lärande, i skolutvecklingssyfte. Flera hinder, men även möjligheter identifieras. Resultatet visar även på specialpedagogernas föreställningar kring hur lärares lärande stimuleras, via metoder, verktyg och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Specialpedagogens möjligheter till att bidra till lärares lärande grundar sig på och utgår från lärares och elevers behov. Det gäller för specialpedagogen att "så frön" för att vidareutveckla lärares lärande. Att skolledaren möjliggör erfarenhetslärande och skapandet av starka arbetsslag ses som en förutsättning för lärares lärande

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med psykisk ohälsa från en annan kultur

Bakgrund och problemformulering Mångkulturella samhällen ställer krav på kulturell omvårdnad och utrikes födda drabbas oftare av psykisk ohälsa än inrikes födda. För att vårda på lika villkor och svara an mot ett mångkulturellt samhälle behöver sjuksköterskor förstå och bli medveten om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa ur ett kulturellt perspektiv. De behöver också kunna hitta lösningar och vara flexibla för att överbrygga språkliga barriärer. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors levda erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa från en annan kultur. Metod: Kvalitativ design som genomförts med intervjuer av tio specialist- och grundutbildade sjuksköterskor från kommunal hälso- och sjukvård och regional psykiatrisk öppenvård. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom nio subkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna är: Att underlätta kommunikation, strävan efter att försöka förstå och begreppsförvirring. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att vårda en patient som inte har svenska som modersmål och hanterar svårigheten genom att på olika sätt underlätta kommunikation. När sjuksköterskor och patienter inte talar samma språk försöker sjuksköterskor förstå genom anpassning och engagemang i såväl kommunikation som i vårdrelationen och med hänsyn till patientens sjukdomsuppfattning av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att kultur är ett komplext begrepp och resultatet visar att det råder en begreppsförvirring kring begreppet kultur. Slutsatser: Språk- och kulturella barriärer försvårar psykiatriskt vårdandet när patienter inte delar språk och kultur med vårdgivaren. Vårdrelationen är avgörande för kommunikationen. Psykisk ohälsa kan uttryckas olika beroende på kulturell bakgrund. Kultur är ett svårfångat begrepp och det finns därmed en risk att sjuksköterskor väljer att inte utforska kulturella faktorer i vårdandet. Sjuksköterskor har varierad grad av kulturell medvetenhet och i föreliggande studie, liksom i tidigare studier, önskas mer utbildning om kulturell vård

Vad får svenskar att söka sig till Maersk istället för till Kalmar för att utbilda sig till sjöbefäl?

Vi ville med detta arbete ta reda på varför svenska sjöbefälstudenter söker sig till Maersks sjöbefälsutbildning istället för till sjöbefälsutbildningen i Kalmar. Vi ville också ta reda på vilka faktorer som spelar in vid val av sjöbefälsutbildning, hur studenterna kommit i kontakt med utbildningen samt hur de upplever sin studietid på SIMAC.   Under ett studiebesök på SIMAC har vi intervjuat svenska studenter. Vi valde att göra en kvalitativ studie med öppna frågeställningar. Intervjuerna följdes upp med en enkätundersökning. Dessa metoder lämpade sig bra då vi ville få fram studenternas åsikter.   Det resultat vi fick fram var att de studenter som deltog i studien uppfattade sin skola som något ostrukturerad. De hade även svårigheter med det danska språket. Den huvudsakliga anledningen till att studenterna går kvar på skolan är anställningen hos Maersk som ger goda möjligheter till ett välbetalt arbete.With this thesis we would like to find out why Swedish students at a nautical choose to study at Maersks master programme instead of Kalmar Maritime Academy. We also wanted to find out what factors play a role in the choice of school, how the students come in contact with the school and how they experience their studies at SIMAC. We have interviewed some of the Swedish students during a visit at SIMAC. We chose to perform a qualitative study consisiting of open questions. The interviews were followed up with a questionnaire. These methods were suitable since we were interested in the student´s opinions. Our result is that the students who took part in our study perceived their school sometimes as unstructured and confusing. They also experienced problems with the Danish language. The main reason for staying at the school is the upcomming, remunerative, work at Maersk

Low adoption in womens professional football: teams that used the Nordic Hamstring Exercise in the team training had fewer match hamstring injuries

ObjectivesThe primary objective was to study the reach, effectiveness, adoption, implementation and maintenance of the Nordic Hamstring Exercise (NHE) programme in womens elite teams in Europe in the 2020-21 season. The secondary objective was to compare hamstring injury rates between teams that used the NHE programme regularly in team training and teams that did not.MethodsEleven teams participating in the Womens Elite Club Injury Study during the 2020-21 season provided data about injury rates and the implementation of the NHE programme.ResultsOne team (9%) used the full original NHE programme, and four teams used the programme in the team training during parts of the season (team training group, n=5). Five teams did not use the NHE, or used it only sporadically for individual players, and one team used NHE only for players with a previous or current hamstring injury (no team training group, n=6). The team training group had a lower incidence of hamstring injuries during match-play (1.4 vs 4.0, p=0.028) than the non-team training group while no difference between groups was shown for the hamstring injury incidence in training (0.6 vs 0.7, p=0.502).ConclusionA low adoption of the NHE programme was reported during the 2020-21 season. However, teams that used NHE for the whole team or most players had a lower hamstring injury incidence at match-play than teams that did not use the NHE or used it for individual players only