Carotid Plaque Age Is a Feature of Plaque Stability Inversely Related to Levels of Plasma Insulin

C-declination curve (a result of the atomic bomb tests in the 1950s and 1960s) to determine the average biological age of carotid plaques.C content by accelerator mass spectrometry. The average plaque age (i.e. formation time) was 9.6±3.3 years. All but two plaques had formed within 5–15 years before surgery. Plaque age was not associated with the chronological ages of the patients but was inversely related to plasma insulin levels (p = 0.0014). Most plaques were echo-lucent rather than echo-rich (2.24±0.97, range 1–5). However, plaques in the lowest tercile of plaque age (most recently formed) were characterized by further instability with a higher content of lipids and macrophages (67.8±12.4 vs. 50.4±6.2, p = 0.00005; 57.6±26.1 vs. 39.8±25.7, p<0.0005, respectively), less collagen (45.3±6.1 vs. 51.1±9.8, p<0.05), and fewer smooth muscle cells (130±31 vs. 141±21, p<0.05) than plaques in the highest tercile. Microarray analysis of plaques in the lowest tercile also showed increased activity of genes involved in immune responses and oxidative phosphorylation.C, can improve our understanding of carotid plaque stability and therefore risk for clinical complications. Our results also suggest that levels of plasma insulin might be involved in determining carotid plaque age

Arbetsmiljöarbete i Sverige 2004 : En kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete

Tema SMARTA : Strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete startade i januari 2004 och ingår i Arbetslivsinstitutets temaverksamhet. Under 2004 fokuserades arbetet i SMARTA på att beskriva hur arbetsmiljöarbete bedrivs på svenska arbetsplatser, hur olika aktörer påverkar arbetsmiljöarbete samt de erfarenheter som finns av förändringsarbete i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetet genomfördes i tre parallellt arbetande grupper bestående av forskare och praktiker från olika organisationer. Denna rapport sammanfattar de tre gruppernas arbete, som omfattade 19 arbetsplatsbesök, 19 samtal med aktörer inom arbetsmiljöarbetet, litteraturstudier och samverkan med olika aktörer inom området. Rapporten utgör också en sammanställning av gruppmedlemmarnas samlade erfarenheter av hur arbetsmiljöarbete bedrivs. De allra flesta större privata företag har en genomarbetad plan för hur arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Flera företag har insett behovet av en god arbetsmiljö i sin verksamhet och utvecklat interna regelverk och checklistor anpassade till den egna verksamheten. De generellt ökande kraven i arbetslivet, till exempel internationaliseringen, påverkar dock arbetsmiljöarbetet negativt. Företag beskriver detta som ett glapp mellan vad man skulle vilja åstadkomma och vad man faktiskt mäktar med inom knappa ekonomiska ramar. Företag som arbetar enligt olika standardiserade system som ISO 9000, ISO 14000 eller OHSAS 18001 strävar ofta efter att anpassa strategin för arbetsmiljöarbetet till dessa standarder med avsikten att ha så få parallella system som möjligt. För små och medelstora privata företag finns det en riklig tillgång till olika typer av strategier för arbetsmiljöarbete. Några av dem är väl utvärderade, men flertalet inte. Det är dock inte realistiskt att tro att småföretagaren själv, annat än i undantagsfall, har tid eller förmåga att själv sätta sig in i detta utbud av alternativ för att sedan göra en, ofta nödvändig, anpassning till det egna företagets behov. Inom den offentliga verksamheten finns ett stort antal exempel på projekt inom statlig verksamhet, landsting och kommuner i syfte att förbättra arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. För att både komma tillrätta med strukturella budgetunderskott och förbättra arbetsmiljön behövs dock utvecklade strategier och omfattande utvecklingsarbete. Utbudet av metoder för arbetsmiljöarbete är rikt och näst intill ogenomträngligt och mycket oöverskådligt för icke-specialister. Metoder kan delas in i övergripande metoder (till exempel checklistor eller metoder med syfte att skapa engagemang hos de anställda), tekniska metoder för att mäta specifika arbetsmiljöaspekter (till exempel buller) och metoder för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön. Det rika utbudet av metoder försvårar för organisationer som inte anlitar företagshälsovård och som saknar egen djupare arbetsmiljökompetens. Det finns en betydande risk att dessa anser sig ha organiserat ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), med alla dess viktiga komponenter i form av arbetsmiljöpolicy, skyddsronder med hjälp av checklistor och så vidare, men riskerar att tappa bort väsentliga komponenter som riskidentifiering och riskeliminering, därför att de inte själva har eller haft tillgång till nödvändig kompetens. Det finns ett stort antal producenter av informationsmaterial och intermediärer med uppgift att föra ut informationen för tillämpning i arbetslivet. I denna rapport beskrivs fem stora informationssändare: Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöforum, Arbetsmiljöverket, Prevent och webbportalen Arbetsmiljöupplysningen. Arbetsmarknadens parter är också viktiga sändare, men en genomgång av arbetsgivarsidans informationsutbud visar att den erbjuder en mycket begränsad information inom arbetsmiljöområdet. Betydligt mer information kan hittas på arbetstagarsidans hemsidor. Viktiga grupper av intermediärer är företagshälsovården, regionala skyddsombud, konsulter och arbetsmiljöinspektörer. I framtiden kan dock icke-traditionella intermediärer, såsom länsstyrelser, handelskammare, försäkringsbolag, banker, branschorganisationer och företagarföreningar, komma att fylla en viktig funktion i arbetsmiljöarbetet. Effektiviteten i den kedja av aktörer som ska ansvara för att kunskap förs till tillämpning hos den enskilde anställde är dock mindre bra. De stora informationssändarna är till övervägande del överens om att systemen för informationsöverföring fungerar bra så länge man talar om professionella mottagare. Exempel på sådana är personer med specifika arbetsmiljöuppgifter i större organisationer, aktiva skyddsombud, företagshälsovårdens företrädare och andra som ägnar en betydande del av sitt arbete åt arbetsmiljöfrågor. Återkommande kommentarer från mottagare av information tyder dock på en frustration över det stora utbudet av information och handledningar som man saknar ledning i att navigera bland och värdera. Förväntningarna är därför stora på webbportalen Arbetsmiljöupplysningen . När professionella arbetsmiljöaktörer ska föra vidare information möter de ofta hinder i form av ett begränsat intresse för förändringar som kan minska arbetsmiljörisker. Många intermediärer behöver nya kunskaper och nya metoder för att arbeta mer lösningsinriktat och för att motivera och skapa ett engagemang hos både arbetsgivare och arbetstagare att själva bli mer drivande i arbetsmiljöarbetet på den egna arbetsplatsen. Det kan i många sammanhang vara lika viktigt att visa hur arbetsmiljöfrågorna kan kopplas till verksamhetsutveckling och tillväxtmöjligheter som att de kan kopplas till befintliga lagar. En nyckelfråga är också att utveckla bättre samverkansformer med företagshälsovården för att främja ett proaktivt arbetssätt. Att öka motivationen för ett effektivare arbetsmiljöarbete hos enskilda som inte professionellt arbetar med arbetsmiljöfrågor, måste ses som en central uppgift för att åstadkomma ett effektivt kunskapsutnyttjande inom området och ett bättre fungerande arbetsmiljöarbete

Handintensivt arbete : En belastningsergonomisk kunskapsöversikt gällande människans kapacitet och interaktion med verktyg och arbetsuppgifter

Hand intensive work : A scientific review of human capacity and interaction with tools and tasks The state of the art regarding different aspects on professional hand intensive work is summarised in a broad literature overview. The main focus is on function and disorders in the musculoskeletal system of the upper extremities in relation to tools and work tasks. The work comprises brief overviews of basic anatomy, neuromuscular function and maximum capacity of the hand and arm. Different types of exposure (force, pressure, vibrations, climate factors, chemical agents) are described including definitions of repetitivity and interaction with psychosocial factors. The effects on the upper extremities are reviewed together with known risk factors. The state of the art regarding ergonomic design of common tools and machines is described. In addition to this the literature concerning problematic businesses and work tasks is reviewed. Appropriate methods for evaluation of specific exposures as well as over all assessment of manual work and tool use are described. Finally a number of knowledge gaps are identified where there are great needs for future research. Some overall conclusions: - The scientific basis for qualitatively identified risk factors is fairly good while the basis for quantitative risk assessment and limits is mostly poor. - In most cases a plausible cause effect relationship can be identified between exposure factors and disorders. - Shoulder/neck disorders are common in any hand intensive work extended over a major part of the working time.Kunskapsläget vad det gäller olika aspekter på handintensivt yrkesarbete samman-fattas i en bred litteraturöversikt. Huvudfokus ligger på funktion och besvär i det muskuloskeletala systemet i övre extremiteterna i relation till verktyg och arbetsuppgifter. I arbetet återfinns kortfattade genomgångar av handens och armens basala anatomi, neuromotoriska funktion samt maximala kapacitet och antropometri. Olika typer av exponering (kraft, tryck, vibrationer, klimatfaktorer, kemiska substanser) beskrivs med definitioner även för repetitivitet även inkluderande interaktioner med psykosociala faktorer. Effekter på de övre extremiteterna redovisas tillsammans med kända riskfaktorer. Kunskapsläget vad det gäller ergonomisk utformning av ett antal vanligt förekommande verktyg och maskiner redovisas. Vidare ges en översikt över litteraturen vad det gäller vanligt förekommande problemyrken och arbetsuppgifter. Ett antal metoder för att mäta olika specifika exponeringsmodaliteter redovisas tillsammans med metoder för helhetsbedömningar av handintensivt arbete. Avslutningsvis identifieras ett antal kunskapsluckor där fortsatt forskning är angelägen. Några övergripande slutsatser: - Det vetenskapliga underlaget för kvalitativt identifierade riskfaktorer befinnes vara tämligen gott, medan däremot underlaget för kvantitativa bedömningar av risk samt för gränsvärden i allmänhet är dåligt. - I de flesta fall kan man identifiera ett rimligt orsakssammanhang mellan exponeringsfaktorer och besvärsutfall. - Skulder/nackbesvär är vanligt förekommande i nästan alla typer av handintensivt arbete som utövas under en större del arbetstiden

How do different temperatures affect knife force?

Meat cutters have long since claimed that knife forces increase with lower meat temperatures. This study was performed to find out what effects the meat temperature has on cutting forces. In addition, the same issue was addressed for pure fat. One hundred and forty four samples of lean meat and of fat respectively were collected and put overnight inone of three refrigerators with temperatures 2, 7 and 12°C, 48 in each. These samples were cut while measuring cutting forces in an Anago KST Sharpness Analyzer machine. The results show that there were no significant differences in knife forces concerning lean meat at the three temperatures. However, the force in pure fat at 2°C was significantly increased by 30% compared to the other temperatures. The forces in fat were generally three times higher than for lean meat, regardlessof temperature

Knife force differences when cutting meat at different temperatures

Introduction Meat cutters in abattoirs is a group with high risks for musculoskeletal disorders. A major reason for this is that they exert high hand forces over a great part of the day when cutting meat. Though meat is refrigerated due to hygienic demands, meat temperature can vary. Meat cutters have claimed that knife forces increase with lower temperatures. This study was performed to find out what effects the meat temperature has on cutting forces. In addition, the same issue was addressed for pure fat. Method To be able to do cuts in meat under controlled conditions while measuring cutting forces, a machine, Anago KST Sharpness Analyzer, was used. The machine normally runs a knife at constant speed through a standardized textile ribbon while the force exerted on the ribbon is recorded over time. For this investigation, the ribbon was replaced by a wooden fixture with a 10 mm wide slot where the knife could pass and where meat samples could be fixed.Meat obtained from hind loin and fat tissue of pork was cut into 5 cm long, 4 cm wide and 2 cm thick samples. The meat fibre orientation was aligned with the long axis of the sample. When fixated in the fixture and the machine was started, the knife made a 4 cm long cut through 2 cm thick meat or fat.One hundred and forty four samples of meat and as many of fat were collected and put overnight in one of three refrigerators with temperatures 2, 7 and 12 °C, 48 in each. Well sharpened standard knifes were used for the tests. The knife was changed after 24 cuts. During the procedure samples were taken directly from the refrigerator and put into the fixture and tested immediately. The sample order was generally 2, 7, 12 °C to avoid systematic effects of a gradually blunter knife. Results There were no significant differences in knife forces at the three meat temperatures. The forces for fat were in average about three times higher than the meat forces. There was no significant difference between forces in fat at 7 and 12 °C. However there was a strongly significant difference between these two groups and the 2 °C fat group. The force was about 30% higher compared to the forces at 7 and 12 °C in fat. Conclusion In the range 2-12 °C there are no differences in meat. For fat there are no differences in the range 7-12 °C while the force increases about 30% when going from 7 to 2 °C.STAR, styckarnas arbetssituatio

Belastningar i städyrket - vilka är de och hur kan belastningen minskas?

I storleksordningen 60 % av alla städare har ont varje vecka. Ytterligare i storleksordningen 20-25 % har ont ibland. Intervjuer med städare (se Bilaga 5) samt tidigare med arbetsskadade städare visar att besvären är vanliga och ofta uppkommer gradvis. Besvären märks mest efter arbetet, varför sambandet med arbetet inte alltid är tydligt. Om inget görs, kan besvären förvärras och leda till en mer bestående skada och/eller sjukfrånvaro. Rapporten beskriver belastningar vid olika arbetsmoment som förekommer vid städning samt vid städning av några vanliga lokaltyper som kontor, sjukhus och vårdcentraler, skolor och daghem, samt åtgärder som minskar belastningen. De åtgärder som krävs för att minska belastningen är: - Mer varierade arbetsuppgifter - Moderna städmetoder. Svabbning och våtmoppning är direkt olämpliga och bör användas endast i undantagsfall. - Bra städredskap, anpassade till arbetsuppgiften. - En organisation som inte överbelastar städare och som fördelar tunga arbetsuppgifter på flera. - Att städare har utbildning i och tillämpar god arbetsteknik. - Att lokalernas inredning är städvänlig. - Att lokalernas utformning är städvänlig - Att städare och deras arbetsledare och chefer uppmärksammar när någon börjar få ont och vidtar tidiga åtgärder för att minska belastningen Rapportens slutsats är att många aktörer behöver samverka för att minska städarnas belastning, bl a företag som upphandlar städtjänster, städarbetsgivare, städare, brukare av lokaler (som städas av städare), inredare och arkitekter.I storleksordningen 60 % av alla städare har ont varje vecka. Ytterligare i storleksordningen 20-25 % har ont ibland. Intervjuer med städare (se Bilaga 5) samt tidigare med arbetsskadade städare visar att besvären är vanliga och ofta uppkommer gradvis. Besvären märks mest efter arbetet, varför sambandet med arbetet inte alltid är tydligt. Om inget görs, kan besvären förvärras och leda till en mer bestående skada och/eller sjukfrånvaro. Rapporten beskriver belastningar vid olika arbetsmoment som förekommer vid städning samt vid städning av några vanliga lokaltyper som kontor, sjukhus och vårdcentraler, skolor och daghem, samt åtgärder som minskar belastningen. De åtgärder som krävs för att minska belastningen är: - Mer varierade arbetsuppgifter - Moderna städmetoder. Svabbning och våtmoppning är direkt olämpliga och bör användas endast i undantagsfall. - Bra städredskap, anpassade till arbetsuppgiften. - En organisation som inte överbelastar städare och som fördelar tunga arbetsuppgifter på flera. - Att städare har utbildning i och tillämpar god arbetsteknik. - Att lokalernas inredning är städvänlig. - Att lokalernas utformning är städvänlig - Att städare och deras arbetsledare och chefer uppmärksammar när någon börjar få ont och vidtar tidiga åtgärder för att minska belastningen Rapportens slutsats är att många aktörer behöver samverka för att minska städarnas belastning, bl a företag som upphandlar städtjänster, städarbetsgivare, städare, brukare av lokaler (som städas av städare), inredare och arkitekter

Ett produktionssystem under förändring : ergonomisk och teknisk utvärdering

A production system change : ergonomic and technical evaluations An evaluation of the impact of partial automation strategies on productivity and ergonomics at an electronics company was performed. This change included adoption of a serial line flow from a parallel batch flow strategy. The change process, which used both a project head group and a work organisation group, was also studied. The partial automation of assembly operations reduced the total repetitive assembly work at the system level and increased productivity. At the remaining assembly stations however, the repetitive assembly work increased due to the automation of the transportation functions and increased work-pace. The operators found the mental work load was higher in the new system. They also experienced the manual assembly station in the beginning of the line as the worst job in the system . Lack of management continuity at the department was identified as one of the largest process problems. The manager set his view on how the production and work environment goals should be met. Thus the manager set the work organisation without adopting the plan of work rotation that the work organisation group had presented. This contributed to dissatisfaction amongst the operators involved in the development process. Keywords: Automation, change process, ergonomics, manual assembly, mental workload, productivityEn ergonomisk och teknisk utvärdering genomfördes av en förändring av produktionssystemet i ett elektronikföretag som innebar en ökad automatisering. Själva förändringsprocessen utvärderades också. Automatiseringen av den manuella monteringen och transporten minskade exponeringstiden för manuell montering på systemnivå samt ökade produktiviteten. För den kvarstående manuella monteringen ökade dock repetitiviteten och ensidigheten. Montörerna upplevde också att den psykiska arbetsbelastningen var större i det nya systemet jämfört med det gamla. De ansåg också att de manuella monteringsstationerna som helhet var dåliga arbetsuppgifter. I den studerade förändringsprocessen var bristen på kontinuitet i arbetsledning ett av avdelningens huvudproblem. Arbetsledaren fick också sätta sin prägel på hur produktionsmålen skulle uppfyllas och hur arbetsförhållandena skulle utformas. Därigenom blev det arbetsledaren och inte den handlingsplan med arbetsrotation som en arbetsorganisationsgrupp utformade som avgjorde hur arbetsorganisationen utformades

Strategies to develop and strengthen human factors and ergonomics knowledge among stakeholders in Sweden

Knowledge and application of human factors and ergonomics (HFE) has significant potential as auseful tool and solution provider in the development, design and implementation of safe, efficient and sustainable artefacts and systems. Yet, it seems that this HFE knowledge is not utilised to its full potential. In a world of competing financial and commercial priorities, HFE specialists have apparently not succeeded in selling the systems approach as a tool towards improved overall systems performance and human well-being. The present paper describes the strategic and practical workperformed by the Swedish Ergonomics and Human Factors Society (EHSS) to strengthen the quality of human factors and ergonomics knowledge and practice among various stakeholders in Sweden. EHSS view human factors and ergonomics as a systems and design oriented discipline that extends across all aspects of human activity. Beyond the traditional domains of specialization within the discipline, the physical, cognitive and organisational ergonomics, EHSS has identified three focus areas; visual ergonomics, voice ergonomics and ergonomics design for all. Practitioner Summary: This paper presents the strategic and practical work performed by the Swedish Ergonomics and Human Factors Society (EHSS) in order to strengthen the quality of human factors and ergonomics knowledge and practice in Sweden. EHSS has identified three focus areas for its strategic work: visual ergonomics, voice ergonomics and ergonomics design for all

Strategies to develop and strengthen human factors and ergonomics knowledge among stakeholders in Sweden

Knowledge and application of human factors and ergonomics (HFE) has significant potential as auseful tool and solution provider in the development, design and implementation of safe, efficient and sustainable artefacts and systems. Yet, it seems that this HFE knowledge is not utilised to its full potential. In a world of competing financial and commercial priorities, HFE specialists have apparently not succeeded in selling the systems approach as a tool towards improved overall systems performance and human well-being. The present paper describes the strategic and practical workperformed by the Swedish Ergonomics and Human Factors Society (EHSS) to strengthen the quality of human factors and ergonomics knowledge and practice among various stakeholders in Sweden. EHSS view human factors and ergonomics as a systems and design oriented discipline that extends across all aspects of human activity. Beyond the traditional domains of specialization within the discipline, the physical, cognitive and organisational ergonomics, EHSS has identified three focus areas; visual ergonomics, voice ergonomics and ergonomics design for all. Practitioner Summary: This paper presents the strategic and practical work performed by the Swedish Ergonomics and Human Factors Society (EHSS) in order to strengthen the quality of human factors and ergonomics knowledge and practice in Sweden. EHSS has identified three focus areas for its strategic work: visual ergonomics, voice ergonomics and ergonomics design for all