A comparison of workload between showjumpers and dressagehorses through the application Equilab.

A comparison of workload between showjumpers and dressagehorses through the application Equilab. Horse owners and riders put a lot of time and effort how to train and feed the horse so it can perform as well as they want it to. How to feed the horse is easy to calculate and there are instructions for this that many use today. The problem is to estimate how to train the horse and how hard the horse is training. Studies have come to conclusions that how the horse is trained is the key to a long termed sustainable horse and that training is basically about strengthening the horse body to minimize the risk of injuries. The company Equilab has developed an application to track every ride. The application uses a GPS to track where you are riding, how fast, the distance, which gait, for how long and space to take notes after the training. In this study this application has been used to analyze and evaluate the workload of schoolhorses in both showjumping and dressage at the National Equestrian Centre Strömsholm. The questions are how does the everyday training and workload for showjumpers differ compared to dressage horses and how useful the Equilab application is to evaluate the workload of horses? It was 13 horses participating in the study and all of them were schoolhorses. Five of them were showjumpers and eight of them were dressagehorses. The rider of the horse wrote a note after every ride what type of training, the distance, time for every gait and the horses power consumption. The study went on for about four weeks. The feeding rations of the horses were registered, and the individual amount of daily energy intake was calculated. The result showed that showjumpers had significantly higher workload than dressagehorses. The result also showed that the feed energy intake for each horse were very similar to their needs. The conclusion was that there is a difference in the everyday work for showjumpers and dressagehorses. The difference was that the showjumpers gets a more varied schedule with a variation in types of work and a higher workload than the dressagehorses. The application Equilab was useful for forming an idea of how the horse is trained. However, a development of GPS receivers as well as the applications measurement of energy consumption is required to get a greater picture of the training.Ryttare och hästmänniskor i stort är duktiga på att räkna foderstater och lägga upp en träningsplanering för att hästen ska kunna må och prestera så bra som möjligt. Att räkna foderstater är lätt att lära sig och det finns anvisningar för detta som många använder idag. Det är dock svårare att lägga upp en träningsplanering för sin häst, dessutom är det svårt att veta exakt hur arbetsamma de olika ridpassen faktiskt är för hästen. För att ta reda på detta har applikationen Equilab tagits fram. Med hjälp av Equilab går det med en GPS-mottagare att bland annat mäta tid, distans, gångartsfördelning och energiförbrukning hos både häst och ryttare under ridpasset. Studien innefattade 13 hästar i disciplinerna hoppning och dressyr som alla gick som skolhästar på Hippologprogrammet på Ridskolan Strömsholm. Med hjälp av applikationen har dessa hästars träningsschema följts och utvärderats med syfte att jämföra den vardagliga ridträningen och arbetsmängden mellan de olika disciplinerna. I studien har det även tittats närmare på utfodringen av hästarna och hur stort arbetstillägget var jämfört med hur behovet faktiskt såg ut. Med hjälp av resultatet har även användbarheten av applikationen kunnat utvärderas för att komma fram till att användbarheten är hög för att ta reda på tid, gångartsfördelning och distans vid uteridning. Användbarheten är däremot lägre vid mätning av energiförbrukning och distans vid inomhusridning. Resultatet visade att skillnaden för hopp- och dressyrhästar var ytterst liten. Den enda egentliga skillnaden som faktiskt fanns var i arbetsmängden, där hopphästarna låg lite högre än dressyrhästarna. Det gick även att se en skillnad i hur variationen av ridpassen såg ut där hopphästarna hade fler olika typarbeten på sina scheman än dressyrhästarna. Hästarnas foderstater var väl uträknade och stämde bra överens med hur mycket arbetstillägg hästarna behövde. Studien skulle kunna ligga till grund för framtida studier om träningsupplägg och arbetsbelastning för ridhästar inom hoppning och dressyr. För att göra resultatet mer tillförlitligt behövs det även användas andra hjälpmedel så som pulsmätare och laktatprov

Changable city spaces : flexibility, dynamics & interactivity

The number of inhabitants of the towns and city centers have generelly increased, concurrent as the population in smaller towns has decreased. In Stockholm, the migration is very fast and here is also the most populous place, if one compares with other Sweden. In order to respond to the increasing population and the pressure they put on city spaces has Stockholm's town a town building strategy that says "build inwards". It means that one stem seals the town with spaces and business activities in central locations. The increased population in the towns and the densification of buildings leads however to an increased pressure on parks and public places. More people are forced together in fewer and smaller city spaces and the need of a more intensive management, durable materials and a flexible design become more important. We also see a risk that the densification brings smaller public places or that they sometimes disappears entirely. Concurrent as the inhabitant's different needs can give origins to conflicts when they are forced together on the remaining surfaces. We consider that a strategy is needed in order to maintain the qualities of the urban spaces and the people's needs of out door activity. In this degree project we have tried to find out about if changeability as a concept can increase the quality on city spaces and to do them more interesting and attractive. In the first part, we summarize our search after what a changeable city space is. Studies have been done about public places, people's habits and needs and governing documents in order to get a background to the subject. We have concentrated our study to Stockholm, since it is a good example of a town that densifies and we have also got the opportunity to interview active landscape architects in the town. It has given us a variation of insights in the subject, from established scientific research to contemporary statements. In the project, we describe urban spaces as places that are available for the public and that can be derived from different types: the street, the square, the park and the water. We describe among other things that people's interests are different and that they change over time. As a result we found that the varied use of the urban spaces is depending on person, but that it nevertheless can discern tendencies of different groups. For example groups of: age, sexes, culture, residence and temper. With that in mind a place designed with a single function in mind becomes a short-term solution, when the space instead could have a changeable and adaptational architecture. The second part of the project is built up on the earlier study and it is here we introduce the concept changeability. We discuss what changeable city spaces are and breaks down the concept in smaller parts: flexibility, dynamics and interaction. The chapter also covers a case study where 10 city spaces in Stockholm and Copenhagen are discussed on the basis of the concept of changeability. The discussion chapter is, as the name tells, of more analyzing nature than earlier sections. Here, our own impressions, from excursiones and interviews, are intermixed with arguments from literature. We come to the conclusion that changeability is a complex concept. The opposite is permanent and synonyms are: inconstant, shifting, movable, variable, flexible, varying, convertible, transformable and transmutable. Flexibility, dynamics and interaction are described as different types of changeability. They are concepts that however are not absolute, but can overlap partially. We come to the conclusion that dynamic changes happen passively over time and are not depending on human activity, while flexible and interactive changes are active and only happen with the help of people. When we describe flexibility with our landscape architect eyes, we see two different meanings: multifunction and adaptability. Examples on multifunction could bee furniture that can be used in more than one way or an urban space that can hold several activities. We compare adaptable urban spaces to ageless urban spaces; Places that have looked the same during a long time while others must be torn down and rebuilt in order to better be suited after new needs. Ageless city spaces have a capacity to survive in centuries, despite that the use of the place have changed. With that argument, the ageless city spaces have a flexible design. Examples on flexible streets, parks, squares and hybrides of these are given in the chapter. We describe the concept dynamics to include systems of changes: seasonal variation, day and night rhythm and climates. In the eyes of a landscape architect, the word dynamics is used as synonym to plant dynamics: the plant's change over the time. But in this work we want to develop the concept to include more than that. With interaction in urban spaces we mean landscapedesign where visitors can influence the planning and furniture in order to create change. For example, it can within the landscape architecture be about the dialogue between planners and users, moveable furniture or buttons that set water playing going. It can also be about spatial experiences or the social ensemble between citizens - participate or watch. In the third and last part of the degree project we have tried to concrete the concept changeability through applying it on two proposals for a park in a new densification of building project in Stockholm – Norra Station. The case study also includes a description of the project and analyses of the place. The proposals resulted in a dynamic and a flexible park.Under senare tid har antalet människor generellt ökat i städers och tätorters centrala delar, samtidigt som befolkningen i mindre orter har minskat. I Stockholm är inflyttningen allra störst och här bor man också tätast om man jämför med övriga Sverige. För att svara mot den ständigt ökande befolkningen och trycket på bostäder i innerstaden har Stockholms stad en stadsbyggnadsstrategi som går ut på att ”bygga inåt”. Det betyder att man förtätar staden med bostäder och affärsverksamheter i centrala lägen. Den ökande folkmängden i städerna i samband med förtätningen leder dock till ett höjt tryck på parker och friytor. Fler människor tvingas samsas i färre och mindre stadsrum och allt viktigare blir behovet av en intensivare skötsel, slittåliga material och en flexibel utformning. I sammanhang med förtätningen ser vi också en risk i att de allmänna platserna minskar till ytan eller ibland helt försvinner. Samtidigt som invånarnas olika behov kan ge upphov till konflikter då de ska samsas på de kvarvarande ytorna. Vi anser att det behövs en strategi för att upprätthålla friytornas kvaliteter och människornas behov av stadens uterum. Det är ingången till detta examensarbete där vi har försökt att reda ut om föränderlighet som koncept kan öka kvalitén på stadsrum och göra dem mer intressanta och attraktiva. I den första delen sammanfattar vi vårt sökande efter vad ett föränderligt stadsrum är. Källstudier har bedrivits om stadsrum, människors vanor och behov och styrande dokument för att få en bakgrund till ämnet. Vi har fördjupat oss i Stockholm, eftersom det är ett bra exempel på en stad som förtätas och intervjuat verksamma landskapsarkitekter i staden. Det har gett oss en variation av inblickar i ämnet, från erkänd vetenskaplig forskning till aktuella uttalanden. I kapitlet beskriver vi stadsrum som platser som är tillgängliga för allmänheten och vilka olika typer det fi nns: gatan, torget, parken och vattnet. Vi kommer bland annat fram till att människors intressen är olika och att de förändras över tiden. Att det medför att användandet av stadsrummen varierar från person till person, men att det ändå går att urskilja tendenser till likheter mellan olika grupper, exempelvis grupper av: ålder, kön, kultur, boende och temperament. Samt att allt för ensidiga och funktionsbestämda platser med det synsättet är en kortsiktig lösning, då rummen istället skulle kunna vara mer föränderliga och anpassningsbara. Den andra delen i examensarbetet bygger på källstudien och först här introducerar vi begreppet föränderlighet. Vi diskuterar vad föränderliga stadsrum är och reder ut och bryter ner begreppet i mindre delar: flexibilitet, dynamik och interaktivitet. Kapitlet omfattar även en generell fallstudie där 10 stadsrum i Stockholm och Köpenhamn diskuteras utifrån begreppet föränderlighet. Diskussionskapitlet är, som namnet avslöjar, av mer analyserande karaktär än tidigare avsnitt. Här blandas våra egna intryck från exkursioner och intervjuer med inlästa resonemang. Vi kommer fram till att föränderlighet är ett komplext begrepp vars motsats är bestående och synonymer är: skiftande, rörlig, variabel, flexibel, omväxlande, obeständig, ovaraktig och inkonstant. Flexibilitet, dynamik och interaktivitet beskrivs som typer av föränderlighet, begrepp som emellertid inte är absoluta utan kan flyta in i varandra. Vi resonerar oss fram till att dynamiska förändringar sker passivt med tiden och är oberoende av mänsklig aktivitet medan fl exibla och interaktiva förändringar är förändringsbara, aktiva. När vi beskriver flexibilitet inom landskapsarkitekturen tänker vi dels på mångfunktionalitet och dels på anpassningsbarhet i stadsrum. Exempel på mångfunktionalitet skulle kunna vara en möbel som kan användas på fler än ett sätt eller ett stadsrum som fungerar för flera aktiviteter. Med anpassningsbara stadsrum gör vi en parallell till tidlösa stadsrum. Platser som har sett likadana ut under en väldigt lång tid medan andra måste rivas och byggas om för att bättre lämpas efter nya behov. Tidlösa stadsrum har en skepnad som kan överleva i århundraden trots att användningen av platsen förändras. Med det resonemanget har de tidlösa stadsrummen en fl exibel utformning. Exempel på flexibla gator, parker, torg samt hybrider av dessa ges i kapitlet. Begreppet dynamik innefattar i vårt examensarbete system av förändringar som årstidsvariation, dygnsrytm och klimat. Inom landskapsarkitekturen används ofta ordet växtdynamik som en beskrivning av växters förändring över tiden, men i det här arbetet vill vi utveckla synen på dynamik till att innefatta mer än så. Med interaktivitet i stadsrum menar vi gestaltning där människan själv kan påverka planeringen och möbleringen för att skapa förändring. Exempelvis kan det inom landskapsarkitekturen handla om dialog mellan planerare och brukare, fl yttbara möbler eller knappar som sätter igång vattenspel. Det kan även röra sig om rumsupplevelser eller det sociala samspelet mellan medborgare – delta eller titta på. I den tredje och sista delen av examensarbetet har vi försökt att konkretisera konceptet föränderlighet genom att applicera det på två förslag för en park i ett nytt förtätningsprojekt i Stockholm - Norra Station. Fallstudien innefattar dessutom en beskrivning av projektet och analyser av platsen. Förslagen resulterade i en dynamiskt och en flexibel park

Miljöinformation i förvaltningsberättelsen

The first of May 2005 changes were made in the Annual Accounts Act. The 2006 Annual Report of companies with more than ten employees or assets over 24 million SEK must include environmental information in the directors' report if it affects the company's development, result or position. A survey made by KPMG 2007 investigating the environmental information of companies listed on Large Cap Segment of the OMX Stockholm exchange showed that only a third of the companies, included in the survey, complied with the new law requirements. I have examined how the environmental information in the directors' report is formulated and why the information is formulated in that fashion. I have examined seven companies listed on the Large Cap Segment of the OMX Stockholm exchange. Four companies from the materials sector and three banks from the financials sector were included in the survey. I have also made a comparison within and between the different sectors on how well they have complied with the law requirements and to what degree the purposes of the changes of the Annual Accounts Act have been met. The results show that the environmental information varies greatly within the materials sector and between the two sectors. The banks had no environmental information in the directors' report. There were a few factors that influenced the environmental information. In the materials sector the internal purpose of including environmental information in the directors' report, whether a separate sustainability report existed and views on the characteristics of the directors' report as a communication channel were the main factors that affected the environmental information. In the financials sector the lack of environmental information depended on a meagre interpretation of the law and a lack of reliability of the environmental information. Few of the purposes for changing the act were met at this point.Den 1 maj 2005 infördes ändringar i årsredovisningslagens sjätte kapitel första paragrafen att alla företag med mer än 10 anställda eller tillgångar över 24 miljoner måste inkludera sådan miljöinformation som påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. KPMG gjorde 2007 en undersökning av miljöinformationen i förvaltningsberättelsen hos företag på Stockholmsbörsens Large Cap segment. Det visade sig att endast en tredjedel av företagen som var med i undersökningen klarade de nya lagkraven. Det jag har undersökt är hur miljöinformationen i förvaltningsberättelsen har sett ut hos sju företag på Stockholmsbörsens Large Cap segment inom material- och bankbranschen samt hur det kommer sig att information har sett ut just på det sättet. Jag har även gjort en jämförelse av branscherna och undersökt hur väl lagkraven har uppfyllts samt hur väl lagändringens syften har uppfyllts. Resultatet blev att miljöinformationens omfattning och lagkravens uppfyllande varierade kraftigt inom materialbranschen och mellan materialbranschen och bankbranschen. Ingen miljöinformation hittades i bankernas förvaltningsberättelser. Det fanns ett antal olika faktorer som påverkade utformningen av miljöinformationen. För materialbranschen var det framförallt det interna syftet med att ha miljöinformation i förvaltningsberättelsen, huruvida en separat hållbarhetsredovisning fanns och uppfattningar om förvaltningsberättelsen som kommunikationskanal. För bankbranschen berodde bristen på miljöinformation främst på en snäv tolkning av lagen och bristande tillförlitlighet på miljöinformationen. Få av lagändringens syften uppfylldes

Single- and double-stranded DNA binding proteins act in concert to conserve a telomeric DNA core sequence

Telomeres are protective cap structures at the ends of the linear eukaryotic chromosomes, which provide stability to the genome by shielding from degradation and chromosome fusions. The cap consists of telomere-specific proteins binding to the respective single- and double-stranded parts of the telomeric sequence. In addition to the nucleation of the chromatin structure the telomere-binding proteins are involved in the regulation of the telomere length. However, the telomeric sequences are highly diverged among yeast species. During the evolution this high rate of divergency presents a challenge for the sequence recognition of the telomere-binding proteins.ResultsWe found that the Saccharomyces castellii protein Rap1, a negative regulator of telomere length, binds a 12-mer minimal binding site (MBS) within the double-stranded telomeric DNA. The sequence specificity is dependent on the interaction with two 5 nucleotide motifs, having a 6 nucleotide centre-to-centre spacing. The isolated DNA-binding domain binds the same MBS and retains the same motif binding characteristics as the full-length Rap1 protein. However, it shows some deviations in the degree of sequence-specific dependence in some nucleotide positions. Intriguingly, the positions of most importance for the sequence-specific binding of the full-length Rap1 protein coincide with 3 of the 4 nucleotides utilized by the 3' overhang binding protein Cdc13. These nucleotides are very well conserved within the otherwise highly divergent telomeric sequences of yeasts.ConclusionsRap1 and Cdc13 are two very distinct types of DNA-binding proteins with highly separate functions. They interact with the double-stranded vs. the single-stranded telomeric DNA via significantly different types of DNA-binding domain structures. However, we show that they are dependent on coinciding nucleotide positions for their sequence-specific binding to telomeric sequences. Thus, we conclude that during the molecular evolution they act together to preserve a core sequence of the telomeric DNA

Задачі заочної фізико-математичної школи

У посібнику на основі узагальнення досвіду роботи заочної фізико-математичної школи Кіровоградського державного педагогічного університету імені Володимира Винниченка подано методику й аналіз розв’язування основних типів завдань з математики й фізики. Він покликаний допомогти старшокласникам і абітурієнтам у стислі терміни систематизувати свої знання, удосконалити навички, застерегти від можливих помилок, а отже краще підготуватися до незалежного тестування з математики й фізики. Посібник буде корисним випускникам загальноосвітніх шкіл, а також учителям та студентам фізико-математичних факультетів педагогічних університетів

Lärares och lärarstudenters tankar och attityder kring stamning

Syftet med studien har varit att undersöka tankar och attityder kring stamning hos lärare och lärarstudenter, samt att jämföra likheter och skillnader mellan grupperna. Avsikten med studien har även varit att erhålla en uppfattning om hur elever som stammar kan bemötas av lärare i skolan. Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet bearbetades och analyserades sedan med tematisk analysmetod. Sammanlagt deltog tio personer i studien, varav fem lärare och fem lärarstudenter. Resultatet visar att deltagarna anser att lärare har en viktig roll för elever som stammar samt att de kan påverka stamning och självkänsla hos en elev. Det framkom även att deltagarna inte fått någon utbildning om stamning under sin lärarutbildning. Den största skillnaden mellan grupperna var att lärarna i större utsträckning trodde att stamning orsakas av en psykisk faktor. Bristen på kunskap innebär att det finns en osäkerhet om hur man som lärare identifierar och bäst bemöter en elev som stammar. Flera av deltagarna önskar att de hade mer kunskap om stamning. Det vore fördelaktigt om logopeder var verksamma i skolan, eftersom det skulle underlätta ett samarbete med läraren. Båda yrkeskategorier spelar en viktig roll för elever med behov av stamningsterapi. Logopeder borde även undervisa på lärarutbildningen. Lärares kunskap om stamning och andra logopediska områden, som är av betydelse i skolan, hade då ökat

Diet, microbiota, and the mucus layer: The guardians of our health

The intestinal tract is an ecosystem in which the resident microbiota lives in symbiosis with its host. This symbiotic relationship is key to maintaining overall health, with dietary habits of the host representing one of the main external factors shaping the microbiome-host relationship. Diets high in fiber and low in fat and sugars, as opposed to Western and high-fat diets, have been shown to have a beneficial effect on intestinal health by promoting the growth of beneficial bacteria, improve mucus barrier function and immune tolerance, while inhibiting pro-inflammatory responses and their downstream effects. On the contrary, diets low in fiber and high in fat and sugars have been associated with alterations in microbiota composition/functionality and the subsequent development of chronic diseases such as food allergies, inflammatory bowel disease, and metabolic disease. In this review, we provided an updated overview of the current understanding of the connection between diet, microbiota, and health, with a special focus on the role of Western and high-fat diets in shaping intestinal homeostasis by modulating the gut microbiota

Activity budget and behaviour of giant otters Pteronura brasiliensis at Parken Zoo, Eskilstuna, Sweden

Modern zoos must ensure the welfare and conservation of their captive animals. For this, it is recommended to provide cognitive stimuli (‘enrichment’), good habitat management and adequate nutrition amongst other things. Assessment of animal welfare should include behavioural observation. One frequently used approach compares the activity budget of zoo animals with their wild conspecifics, carefully interpreting resulting differences. Here, this method is used for giant otters Pteronura brasiliensis on a feeding regime with three fixed feeding times during the keeper’s working day, and ice blocks containing fish suspended above the pool, thawing over time and thus releasing fish well into the night. This time-delayed food dispensing was expected to make the subjects spend a large proportion of time foraging. Nevertheless, results show a lower feeding proportion than reported in the literature for this species in the wild (27% versus 64%), likely related to the fact that zoo animals did not have to hunt live prey. The captive otters also spent less time scent-marking (1% versus 9%), possibly due to the absence of other conspecific groups in their vicinity. By contrast, there was a higher proportion of resting (34% versus 21%) and affiliative behaviours (14% versus 1%), suggesting that shifts in the activity budget between natural habitats and zoos need not always be interpreted as indicators of reduced welfare. ‘Calling family members to food’, reported in the wild, was observed repeatedly when one family member was awake and the rest were asleep at a time that fish fell from the thawing block into the pool. Extending food distribution over time, particularly into the night, might develop behaviours other than increased feeding activity as indicators of welfare in captive giant otters. Further investigations with delayed feeding methods for this and other species are needed

Kommunicera mera, då ni blir flera! En studie om vikten av kommunikation och samarbete i en förändringsprocess.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur samarbetet och kommunikation fungerar i en planerad förändringsprocess. Metod: Vi har använt oss av en fallstudie med kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört totalt sju intervjuer. Fem intervjuer med butikschefer på handelsområdet och två intervjuer med Väla köpcentrums marknadschef. Slutsatser: Vi anser att kommunikationen och samarbetet i handelsområdet är delvis fungerande då kommunikationen från Välas ledning är relativ öppen. Men Välas ledning har gjort en avgränsning som innebär att en del av handelsområdet är uteslutet i kommunikationsprocessen. Vi anser med teorierna som bakgrund att det inte går att utesluta en part då målet är att bli ett mer attraktivt handelsområde. Det är av vikt att alla parter är informerade och känner sig delaktiga. Konsekvensen av att utesluta en aktör är att målet och visionen inte delas med den uteblivna aktören och på sätt kan förändringsprocessen försvåras