Nedsättande uttryck i ordböcker

This article discusses dcrogatory cxprcssions in a monolingua\ cxplanatory dictionary: why is a wordlabelled as derogatory or insulting, and what types ofwords arc providcd with such \abcls. For cxample,it is common that words rcfcrring to pcoplc considcrcd to be lacking in intelligcncc arc not labcllcdas derogatory. We may think that thcrc is no nccd for a style !abc!, since the definition of thc wordalready exprcsscs its negative naturc. Yct, thcrc are also words whosc definitions express somcthingnegative and insulting and that arc still providcd with a stylc !abc!. What, thcn, is thc diffcrcncc thatmakes same exprcssions dcrogatory? Words that are labellcd as dcrogatory may also diffcr from cachothcr: in same cascs, thc \abc! is given to dcrogatory namcs for neutral referents, whcrcas in othcrs, thcmeaning as such may be dcrogatory. Howcvcr, thc di!Tcrcnt cascs do not diffcr in thc way thcy arc prcscntcd,and wc may ask whcthcr thcy should

Valensuppgifter i finska inlärningsordböcker – en oknäckt nöt

In the last years the immigration to Finland has increased and, as a consequence of that, the need for L2-dictionaries of Finnish. For small languages like Finnish, however, it is sensible to take into consideration also the needs of other L2-learners than immigrants, since separate dictionaries for different learner groups is hardly a realistic thought. But that increases the challenges for the dictionary makers. The question of how to represent valencies for the entries is always problematic but for Finnish you are additionally facing the fact that syntactical and aspectual matters have great impact on how the lexical valency turn out in use. In this article we present some of the problems you are faced with as a learner and as a dictionary maker and we also discuss possibilities of solving some of the problems

Dietary Silicon Deficiency Does Not Exacerbate Diet-Induced Fatty Lesions in Female ApoE Knockout Mice.

BACKGROUND: Dietary silicon has been positively linked with vascular health and protection against atherosclerotic plaque formation, but the mechanism of action is unclear. OBJECTIVES: We investigated the effect of dietary silicon on 1) serum and aorta silicon concentrations, 2) the development of aortic lesions and serum lipid concentrations, and 3) the structural and biomechanic properties of the aorta. METHODS: Two studies, of the same design, were conducted to address the above objectives. Female mice, lacking the apolipoprotein E (apoE) gene, and therefore susceptible to atherosclerosis, were separated into 3 groups of 10-15 mice, each exposed to a high-fat diet (21% wt milk fat and 1.5% wt cholesterol) but with differing concentrations of dietary silicon, namely: silicon-deprived (-Si; <3-μg silicon/g feed), silicon-replete in feed (+Si-feed; 100-μg silicon/g feed), and silicon-replete in drinking water (+Si-water; 115-μg silicon/mL) for 15-19 wk. Silicon supplementation was in the form of sodium metasilicate (feed) or monomethylsilanetriol (drinking water). RESULTS: The serum silicon concentration in the -Si group was significantly lower than in the +Si-feed (by up to 78%; P < 0.003) and the +Si-water (by up to 84%; P < 0.006) groups. The aorta silicon concentration was also lower in the -Si group than in the +Si-feed group (by 65%; P = 0.025), but not compared with the +Si-water group. There were no differences in serum and aorta silicon concentrations between the silicon-replete groups. Body weights, tissue wet weights at necropsy, and structural, biomechanic, and morphologic properties of the aorta were not affected by dietary silicon; nor were the development of fatty lesions and serum lipid concentrations. CONCLUSIONS: These findings suggest that dietary silicon has no effect on atherosclerosis development and vascular health in the apoE mouse model of diet-induced atherosclerosis, contrary to the reported findings in the cholesterol-fed rabbit model

Socially Irresponsible Investment In The United States

In this thesis, we provide evidence on the performance of an unethical investment strategy during the 21st-century. We examine publicly traded US companies engage in one of these five industries; gambling, oil/gas, alcohol, tobacco, and defense. Using a sample of approximately 200 unethical stocks from 2001-2016, we hypothesize that the unethical portfolio does not outperform the market and SRI comparables and that there is a clear trend before and after the global financial crisis in 2008. Consistent with the first hypothesis and contrary to previous research, we could not prove that the unethical portfolio generated any excess return over the market. Meanwhile, there is a clear trend before and after the financial crisis, whereas the unethical portfolio overperforms prior and underperforms the market and comparables post, due to the inclusion of oil/gas industry

Andraklassares uppfattningar av skrivmiljö : En studie med teckningar och intervjuer

Forskning beskriver skolmiljön och klassrummet som den viktigaste lärmiljön eftersom den kan anpassas efter behov. Utbildningsstyrelsen 2014 uppmanar till arbete i varierande lärmiljöer, såväl fysiska som digitala. Forskning bekräftar att skrivprocessen påbörjas och pågår även i tankarna, således kan lärmiljöer betraktas som skrivmiljöer eftersom skrivprocessen inte begränsas till tidpunkten då texten produceras. I skolan produceras texter i ett nätverk av läroplansmål, bedömningar och betyg. Tidigare forskning konstaterar att textproduktionen präglas av miljön och kontexten den produceras i, men forskare efterlyser mer forskning om hur och hurudan påverkan miljön har på skrivandet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskap om andraklassares tankar om skrivande och skrivmiljöer. För att uppnå syftet har jag bett 52 barn i årskurs 2 att både rita och beskriva skrivmiljöer i både bild och text. Avhandlingen utgår från följande forskningsfrågor: 1. Vilka variationer av skrivmiljöer framkommer? 2. Vilka stöd och verktyg kan identifieras i skrivmiljöerna? 3. Vilka funktioner för skrivande uttrycks? Som data har teckningar och intervjuer insamlats och analyserats med en fenomenografisk analys. Den mest representerade skrivmiljön är skolmiljöer och den främst förekommande aktiviteten för skrivande är skoluppgifter, dock uttrycker eleverna inte nödvändigtvis förståelse för skrivandets funktion. Även om eleverna har gett uttryck för andra skrivmiljöer är det främst skolrelaterat skrivande de associerat till de olika miljöerna. Angående material för skrivande så uttrycker eleverna främst att de producerar text med penna och papper. Eleverna uttrycker även en påtaglig ensamhet i skrivandet, både explicit att de skriver ensamma eller att personerna i deras omgivning inte är tillgängliga då de skriver

"Hon tog sig tiden att säkerställa att hon förstod mig" : en systematisk litteraturstudie om prehospital psykisk omvårdnad

Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och det är något man pratar om. Psykisk ohälsa är därför något som personalen inom vården behöver ha vetskap om hur man ska sköta för att nå en så bra vård som möjligt. Psykisk ohälsa har idag en stor påverkan på samhällsekonomin. Syftet med studien är att ta reda på vad man kan göra i den prehospitala vården för patienter med psykisk ohälsa. Kan man redan i den prehospitala vården ge den vård som personer med generaliserat ångestsyndrom, panikångest, självskadebeteenden eller självmordstankar behöver eller blir den psykiska delen lagd åt sidan och skjuts fram i den prehospitala vårdprocessen. I studien har jag använt mig av systematisk litteraturstudie där tidigare forskning om ämnet har använts. Artiklarna söktes från olika databaser. Erikssons (1994) vårdteori om lidandet har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet delades in i fyra kategorier: vara förstående och lyssna på patienten, visa närhet, utmanande vårdrelationer och hur psykiska sjukdomar kunde bete sig i olika vårdsituationer. Där det tas upp om hur viktigt det är att patienten känner att sjukskötaren lyssnar och finns där för patienten.Mielenterveys on yleistynyt, ja siitä puhutaan. Mielenterveys on siksi jotain mistä terveydenhuollon henkilöstön on tiedettävä, miten hoitaa että pystyy saavuttamaan niin hyvän hoidon kuin mahdollista. Mielenterveydellä on tällä hetkellä merkittävä vaikutus talouteen. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, mitä voidaan tehdä meilenterveyspotilaiden ensihoidossa. Voiko jo ensihoidossa antaa hoitoa potilaille, joilla on yleistynyt ahdistuneisuushäiriö, paniikkihäiriö, itsetuhoa tai itsemurha-ajatuksia tarvitsevia, vai onko henkinen osa jotain, joka syrjäytetään ja työnnetään eteenpäin hoidossa. Tutkimuksessa olen käyttänyt systemaattista kirjallisuustutkimusta, missä aikaisempia tutkimuksia aiheesta on käytetty. Kirjoitukset olen etsinyt eri tietokannoista. Teoreettisena lähtökohtana olen käyttänyt Erikssonin (1994) hoitoteoria kärsimyksestä. Tulos jakautui neljään luokkaan: olla ymmärtäväinen ja kuunnella potilasta, näytä läheisyyttä, haastavat hoitosuhteet ja miten mielisairaudet voisivat käyttäytyä erilaisissa hoitosuhteissa. Siellä otetaan esille kuinka tärkeää on, että potilas tuntee että sairaanhoitaja kuuntelee ja tukee potilasta.Mental illness has become more common and people talk about it. Mental health is therefore something the staff within healthcare need to know about and how to manage to reach as good care as possible. Mental illness currently has a major impact on the national economy. The aim of the study is to find out what can be done in prehospital care for patients with mental illness. Can the healthcare already in the prehospital care provide the care that people with generalized anxiety disorder, panic disorder, self-harm or suicidal thoughts need or the mental part becomes something that pushes forward in the prehospital care. In the study I have used a systematic literature study where previous research on the subject has been used. The articles were searched from various databases. Eriksson´s (1994) health theory of suffering has been used as a theoretical starting point. The result was divided into four categories: be understanding and listens to people, show closeness, Challenging care relationship and how mental illnesses could behave in different care situations. Where it is addressed about how important it is that the patient feels that the nurse listens and is there for the patient