Project impact in a multi-level context : The case of the European Fisheries Fund evaluation in Finland

An important growing trend is reliance on temporary organisations and mechanisms such as projects. Projects have been increasingly used in all kinds of organisations, including public sector organisations, and are widely considered as effective and precise management tools. The extent to which current evaluations are able to measure their perceived impact is, however, unclear. Are project evaluations conducted in such a way that the long-term effect of – in this case the EU fisheries policy – can be assessed, and to what extent are the contributions or added value of projects as a form of organizing assessed in the evaluations? The article draws on programme theory to analyse the evaluation criteria used for European Fisheries Fund projects in Finland. The article concludes that a potential mismatch between operational logic between the evaluation system and the project logic exists. It also shows that there is a connection between decisions made to fund projects and the actions that they produce, but that a clear causal relationship measurement of project impact is difficult to establish using current evaluation criteria.Peer reviewe

Temporary organisations as hybrids : Challenges and mechanisms for public value creation

Peer reviewe

The Effect of Stakeholder Inclusion on Public Sector Project Innovation

The delivery of public services in collaborative agency networks has given rise to an increasing use of projects in administering policy and service delivery. Projects are assumed to provide mechanisms by which flexibility can be achieved and innovative solutions produced. The aim of the article is to advance the understanding of collaboration between stakeholders and its effect on innovation. It analyses stakeholders' influence on the creation of project innovations in 275 European Union-funded projects by using content analyses and logistic regression analyses. The results show that projects can act as hubs where valuable information is produced but that few projects produce innovations. Project stakeholder network, knowledge dissemination and project influence, as well as sources of advice, play a role in predicting project innovations. The article concludes that the overly optimistic view of collaboration as a remedy for a lack of innovation in the public sector can be questioned. Points for practitioners The results of the article help practitioners to compose public sector development projects that foster innovation. The results suggest that it pays to include representatives of research and education facilities among project staff as their inclusion predicts the possibilities of achieving innovations. The empirical findings provide insight into project innovation and indicate which practices to avoid. It is suggested that when managed correctly, stakeholder inclusion has an effect on public sector project innovation.Peer reviewe

Projektiorganisaatiot ja hallinta

Over the past few decades, contemporary public policy and governance systems have been transformed in response to both local and supra-national societal problems and demands. Clear-cut means of tackling these problems and demands are rare. Public policy problems seldom fall neatly within specific jurisdictions or agencies. The state has become increasingly dependent on a wide range of policies and arrangements that produce public services, provide rapid results and facilitate timely interventions. As a response, the choice of governance mechanisms and organizational forms that enable collaborative, dynamic and flexible arrangements in the implementation of public policy becomes highly relevant. This study analyses the increasing use of temporary project organisations as new governance mechanisms in contemporary policy implementation and the prospects for action that this entails. The main argument is that project organisations could yield significant benefits and can play a vital role as horizontal as well as vertical interlinking mechanisms between various administrative levels. They could also include challenges that have not yet been fully understood. The overarching aim of the study is to conceptualise and understand the benefits and challenges related to the increasing number of temporary governance mechanisms in the form of project organisations in the public sector context. The study analyses the potential consequences and advantages of public sector projectification in four research articles and this summary article, focusing on how projectification is driven forward, as well as what the consequences of projectification are in the European Union (EU) context and the public sector in general. It considers the long-term effects of project organisations and the extent to which the added value they produce can be utilized. Who are the beneficial social partners and what types of collaborative procedures and actions are needed to achieve innovation in EU structural fund projects? The multifaceted and ambiguous nature of public sector project research, the uniqueness associated with the various actor objectives, interests and participatory procedures regarding projects, as well as their management requires a broad theoretical view and a variety of methods. Three interrelated strands of research in this respect are particularly relevant: the New Public Management (NPM) discourse, theories of Governance, and project management ideals and Governance of Projects (GoP). They represent a mixture of old and new, which is necessary in order to understand the functioning of projects and projectification as well as their embeddedness in the public sector environment. The study follows an empirically informed interpretive approach, which emphasises the intentionality of actions, practices, and social life. It uses a mixed-methods approach and advocates multi-perspectivism and paradigm interplay. It also combines different interpretations of the existing governance frameworks and public sector projects, thus acknowledging that alternative views might exist. The methods used in the individual articles represent metaevaluation, qualitative content analysis, logistic regression analysis and social network analysis (SNA). The findings highlight the lack of conceptualizations concerning the relationship between temporary and permanent structures, and suggest that an increasing temporality in public decision-making may challenge fundamental administrative values such as transparency and democratic accountability. The findings question the often over-emphasised value of using projects as opposed to other more permanent mechanisms in the public sector environment and suggest that there is a potential mismatch between the operational logic of projects and the prevailing project and program evaluation system in the public sector. Projects can act as hubs where valuable information is produced, and project stakeholder networks and various collaborative efforts can play a role in predicting project innovations. There is, however, an overly optimistic view of collaborative efforts in achieving project innovations, calling collaboration in projects into question as a direct remedy for a lack of innovation. The study concludes that an increasing use of project organisations in the public sector may have significant consequences, as well as showing that the expected advantages of project organisations are related to the rationalistic ideals, but also that temporality as such poses challenges to permanent administrative structures. Although projects might be superior to permanent structures in producing quick outputs, too much focus on the rational logic of project organisations means that their added value remains underutilized in a public sector context. The study contributes to a theoretical understanding of projectification, what the key drivers of projectification are, as well as specific public sector features that need to be accounted for in a projectified public sector. The study concludes that contextually sensitive interlinking mechanisms between temporary and permanent organizations are vital in explaining the outcome of temporary organizations in a politico-administrative context.Viime vuosikymmeninä nykyaikainen julkishallinto ja uudet hallintamekanismit ovat yhteiskunnallisten ongelmien, paikallistason ja yli-kansallisten tasojen vaatimusten johdosta muuttuneet. Selkeitä vastauksia siihen, miten näistä vaatimuksista ja ongelmista voisi suoriutua, on kuitenkin harvassa. Julkishallintoon liittyvät ongelmat löytävät harvoin paikkansa yksittäiseltä hallinnonalalta tai virastosta. Valtio on yhä kasvavassa määrin riippuvainen laaja-alaisista toimintatavoista ja järjestelyistä jotka tuottavat julkisia palveluita, nopeita tuloksia ja edesauttavat juuri oikeaan aikaan väliintuloja ja ratkaisuja. Sellaisten uusien hallintamekanismien ja organisaatiomuotojen valinta, jotka mahdollistavat kollaboratiivisia, dynaamisia ja joustavia järjestelyjä julkishallinnon toteuttamisessa, on tullut keskeiseksi. Tämä tutkimus tarkastelee väliaikaisten projektiorganisaatioiden lisääntyvää käyttöä uutena hallintamekanismina nykyaikaisessa julkishallinnossa ja sen toteuttamisessa, sekä sitä, mitä niistä johtuva yhteiskunnallinen kehitys ja toiminta tuovat mukanaan. Keskeisin argumentti on, että projekti-organisaatioiden käyttö voi johtaa huomattaviin hyötyihin ja olla keskeinen työkalu joka mahdollistaa sekä horisontaalisen että vertikaalisen hallinnon tason toimijoiden yhteenliittämistä. Projektin käyttöön saattaa kuitenkin sisältyä haasteita, joita vielä ei täysin ymmärretä. Tutkimuksen päämäärä on käsitteellistää ja ymmärtää projektimuotoisiin väliaikaisiin hallintamuotoihin liittyvät hyödyt ja haasteet julkishallinnollisessa kontekstissa. Tämä tutkimus analysoi neljässä artikkelissa ja tässä yhteenvedossa julkishallinnon projektifioitumisen mahdollisia seurauksia ja etuja. Keskipisteessä ovat projektifioitumisen lisääntymisen syyt ja seuraukset Euroopan unionin (EU) kontekstissa sekä yleisesti julkisella sektorilla. Tutkimus analysoi projektiorganisaatioiden pitkän aikavälin vaikutuksia ja sitä, miten projektien kautta syntynyt lisäarvo hyödynnetään. Ketkä muodostavat hyödyllisiä sosiaalisia kumppaneita ja minkälaisia kollaboratiivisia menettelytapoja ja toimintaa tarvitaan, jotta innovaatioita voidaan saavuttaa EU:n rahoittamissa rakennerahastoprojekteissa? Julkisen sektorin projektitoiminta on laadultaan moniulotteinen ja monimerkityksellinen. Toimijoiden erilaisten päämäärien ja tavoitteiden ainutlaatuisuuden, projektien myötä syntyvien intressiryhmien ja vaihtelevien osallistumismenettelyiden sekä niiden hallinnan tutkiminen vaatii siten laajan teoreettisen viitekehyksen ja monipuolisten tutkimusmenetelmien hyödyntämistä. Tässä tapauksessa kolme toisiinsa liittyvää tutkimussuuntausta ovat erityisen hyödyllisiä: uuteen julkisjohtamiseen (NPM) liittyvä diskurssi, hallintaan liittyvät teoriat, sekä projektijohtamisen ihanteisiin ja projektihallintaan liittyvät teoriat. Nämä edustavat sopivassa muodossa sekä vanhaa, että uutta, joka on tarpeellista projektitominnan ja projektifikaation sekä niiden uppoutuneisuuden ymmärtämiseksi julkisen sektorin ympäristössä. Tutkimus perustuu empiirisiin tietoihin pohjautuvaan tulkinnalliseen lähestymistapaan, joka korostaa tekojen tarkoituksellisuutta ja niiden eri käytäntöjä, sekä yhteiskunnallista elämää. Tutkimus käyttää mixed methods tutkimuskäytäntöä, joka kannattaa moniperspektiivistä ja eri paradigmojen kautta syntynyttä vuorovaikutusta. Se saattaa yhteen vaihtoehtoisia tulkintoja olemassa olevista hallintaviitekehyksistä ja julkisen sektorin projektinhallinnasta, vahvistaen siten mahdollisten vaihtoehtoisten näkökulmien olemassaoloa. Artikkeleissa käytetyt metodit edustavat metaevaluaatiota, kvalitatiivista sisältöanalyysiä, logistista regressioanalyysiä ja verkostoanalyysiä. Johtopäätökset korostavat väliaikaisten ja pysyvien rakenteiden käsityksen muodostamisen puutetta ja väittävät, että lisääntyvä väliaikaisten ratkaisujen käyttö julkisen hallinnon päätöksenteossa saattaa asettaa haasteita hallinnon perustavanlaatuisille arvoille kuten läpinäkyvyydelle ja demokraattiselle tilivelvollisuudelle. Tulokset kyseenalaistavat projektien usein ylikorostetun käytön hyödyn verrattuna pysyvimpien mekanismien käyttöön julkisessa ympäristössä, ja väittävät, että projektien toimintalogiikka ja julkisen sektorin arviointijärjestelmä ovat osittain yhteensopimattomia. Projektit voivat kuitenkin toimia keskiöinä, joissa tuotetaan arvokasta tietoa. Projektien sidosryhmäverkostojen ja projekteissa käytettyjen, vaihtelevien kollaboratiivisten pyrkimysten tutkiminen mahdollistaa myös projektien kautta syntyvien innovaatioiden ennustamisen. Projektien kollaboratiivisten pyrkimysten merkitystä innovaatiovajeen tyydyttämiseksi on kuitenkin yliarvostettu, ja tästä syystä projektien käytön suosio suorana lääkkeenä tämän vajeen tyydyttämiseksi voidaan kyseenalaistaa. Tutkimuksen johtopäätökset korostavat, että projektien käyttöön julkisella sektorilla saattaa liittyä merkittäviä seurauksia. Projektien kautta haettu lisäarvo liittyy usein rationaalisiin ihanteisiin mutta projektien väliaikaisuus sellaisenaan on myös haasteellinen suhteessa pysyviin hallinnollisiin rakenteisiin. Vaikka projektit saattavat nopeiden tulosten tuottamisessa olla parempia kuin pysyvät rakenteet, merkitsee niiden keskittyminen rationaaliseen organisaatiologiikkaan, että projektien kautta syntyvä lisäarvo on alikäytetty. Tutkimus edistää teoreettista ymmärrystä projektifikaatiosta, ja siitä, mitkä projektifikaation keskeiset ajurit ovat, sekä siitä, mitä pitää huomioida projektifioituneella julkisella sektorilla. Julkishallinnollisessa kontekstissa projektien lopputulosten selvittämiseen on keskeistä luoda väliaikaisten ja pysyvien organisaatioiden välille kontekstuaalisesti herkkiä yhteenliittäviä mekanismeja.Under de senaste decennierna har samhälleliga problem och krav från både lokala och supra-nationella nivåer ökat. Till följd av detta har den moderna offentliga förvaltningen och governance systemen genomgått stora förändringar. Entydiga lösningar för hur man ska överkomma dessa problem och krav är sällsynta. Problem som berör den offentliga förvaltningen faller sällan entydigt in under enskilda jurisdiktioners eller myndigheters kompetensområden. Staten har till en allt större grad blivit beroende av en mängd riktlinjer och nya arrangemang genom vilka tjänster inom den offentliga sektorn snabbt ska produceras, och resultat ska uppnås inom snäva tidsramar. Governance mekanismer och organisationsformer som möjliggör kollaborativa, dynamiska och flexibla arrangemang i implementering av offentlig politik har därför fått allt större betydelse. Denna studie analyserar den ökade användningen av temporära projektorganisationer vid implementeringen av offentligt beslutad verksamhet samt vilka konsekvenser detta kan ha. Huvudargumentet i denna studie är att projektorganisationer kan leda till signifikanta fördelar och spela en väsentlig roll som sammanlänkande mekanismer på både horisontellt och vertikalt plan genom att koppla ihop olika administrativa nivåer och sektorer. Användningen av projektorganisationer kan däremot också medföra flera utmaningar, vars konsekvenser man ännu inte har förstått fullständigt. Det övergripandet målet i denna studie är att konceptualisera och förstå fördelarna och nackdelarna av den ökade mängden temporära governance mekanismer i form av projektorganisationer inom den offentliga sektorn. Konsekvenserna av och fördelarna med projektifieringen inom den offentliga sektorn analyseras i fyra artiklar och denna sammanfattande artikel. Vilka är drivkrafterna bakom projektifieringen ur den Europeiska unionens (EU) perspektiv och inom den offentliga sektorn som helhet? Studien tar i beaktande projektorganisationers långtidseffekter och till vilken utsträckning mervärdet, som projekten förväntas producera, kan utnyttjas. Vilka deltagare är det fördelaktigt att inkludera i projekt och vilka kollaborativa arrangemang och handlingstyper behövs för att innovationer ska uppnås inom EU-finansierade strukturfondsprojekt? De mångfacetterade karaktärsdragen i projektforskningen inom den offentliga sektorn, det unika i de involverade aktörernas preferenser, intressen och förfaranden, samt förvaltningen av projekt förutsätter en bred teoretisk förankring och olika analysmetoder. Tre besläktade forskningsinriktningar är i detta avseende speciellt relevanta, nämligen diskursen kring ny offentlig förvaltning (NPM), Governance teorier, samt projektledningsideal och projektgovernance (GoP). Inriktningarna representerar en blandning av gammalt och nytt, som är nödvändig för att förstå hur projekt och projektifiering fungerar och hur de är förankrade i den offentliga sektorns miljö. Studien utgår ifrån ett empiriskt informerat interpretivt perspektiv och använder blandade metoder. Metoderna som används i de individuella artiklarna är meta-analys, kvalitativ innehållsanalys, logistisk regressions-analys samt social nätverksanalys. Studiens resultat belyser bristen på konceptualiseringar som berör förhållandet mellan temporära och permanenta strukturer, och framhäver att den ökande temporaliteten inom offentliga sektorns processer kan utgöra utmaningar för fundamentala värden inom administrationen, till exempel transparens och demokratisk ansvarsutkrävning. Resultaten ifrågasätter det ofta överbetonade värdet av att använda projekt i stället för permanenta mekanismer inom den offentliga sektorn. Skillnaderna mellan projektens bakomliggande operationella logik och de rådande projektutvärderings-systemen inom den offentliga sektorn är betydande. Projekt kan visserligen fungera som nervcentrum där värdefull information produceras, intressentnätverk skapas och diverse kollaborativa satsningar ingår. Resultaten visar även att dessa har betydelse för att man ska kunna förutse innovationer, men också att tron på de kollaborativa arrangemangens betydelse vid skapandet av innovationer inom projekt är överoptimistiska. Man kan därmed ifrågasätta det ofta förekommande antagandet om att samverkan inom projekt skulle fungera som ett botemedel för innovationsbristen. Studiens slutledningar är att ökad användning av projektorganisationer inom den offentliga sektorn kan ha betydande konsekvenser. Slutledningarna visar att de förväntade fördelarna av att använda projektorganisationer står i relation till rationalistiska ideal, men också att temporalitet som sådan kan innebära utmaningar för permanenta administrativa strukturer. Även om projekt kan vara klart bättre än permanenta organisationer på att åstadkomma snabba resultat kan deras bakomliggande rationella logik leda till att resultaten förblir outnyttjade. Studien bidrar med en teoretisk förståelse av projektifiering, vilka de bakomliggande drivkrafterna är, såväl som vilka specifika särdrag som måste tas i beaktande inom en projektifierad offentlig sektor. Studiens slutsats är att kontextuellt känsliga sammanlänkande mekanismer mellan temporära och permanenta organisationer är väsentliga för att man ska kunna förklara utfallen av temporära organisationer i en politisk-administrativ kontext

Project Governance in an Embedded State : Possibilities and Challenges

Peer reviewe

Servicetillfredsställelse inom den kommunala sektorn : Arbetslivskvalitetens, enhetskostnadernas och den ekonomiska omgivningens inverkan på servicetillfredsställelse i fyra finländska servicesektorer

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Servicetillfredsställelse inom den offentliga sektorn är något som alla vill ha och är något alla som producerar tjänster eller produkter vill åstadkomma. Vad som påverkar servicetillfredsställelse är däremot inte lika lätta att besvara. Servicetillfredsställelse kan även bero på en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras servicetillfredsställelsen inom den kommunala sektorn beträffande hemtjänstens, högstadiets, gymnasiets, äldreomsorgens och dagvårdens verksamheter. Detta görs genom att undersöka hur arbetslivskvaliteten, enhetskostnaderna och den ekonomiska omgivningen som kommunernas befinner sig i påverkar servicetillfredsställelse. Analysen baserar sig på KommunFinland 2004 projektets material beträffande servicetillfredsställelse, arbetslivskvalitet och enhetskostnader. Materialet utgjordes av 46 kommuner utvalda för att sammanlagt representera Finland i ett miniatyrperspektiv. Eftersom materialet från undersökningarna är fulltständigt kompatibelt var de statistiska analysmetoderna främst faktoranalyser och korrelationsanalyser. För att undersöka hur servicetillfredsställelsen varierade i skilda ekonomiska omgivningar placerades kommunerna in i olika ekonomiska omgivningar beroende på två olika dimensioner. Dimensionerna utgick ifrån Mintzbergs kontingensteori och representerade graden av stabilitet i kommunen och kommunens förändringstakt. Stabilitetsdimensionen representerades av kommunens årstäckningsbidrag medan kommunens förändringstakt representerades av de skatteprocentuella förändringarna i kommunen. För att förenkla tolkandet av faktoranalysen delades faktorladdningarna in enligt problemtyper. Servicetillfredsställelsen kunde överlag konstateras vara relativt bra i de fyra sektorerna. Arbetslivskvaliteten kunde även konstateras vara bra i samtliga sektorer. Eftersom enhetskostnaderna inte kunde jämföras sektorer emellan analyserades de största kostnadsposterna som för samtliga sektorer bestod av löner och arvoden. Arbetslivskvalitetens och enhetskostnadernas samband med servicetillfredsställelse utan indelning i skilda ekonomiska omgivningar visade sig vara relativt liten. Endast beträffande högstadiet och gymnasiet förekom det signifikanta korrelationer. Indelningen i olika ekonomiska omgivningar var däremot mer givande. Arbetslivskvaliteten visade sig ha en stor inverkan på servicetillfredsställelse i ekonomiska omgivningar, medan enhetskostnaderna hade en inverkan i alla utom en ekonomisk omgivning. Arbetslivskvaliteten och enhetskostnaderna kunde därmed konstateras ha en inverkan på servicetillfredsställelse. Med hjälp av faktoranalysen kunde man även konstatera att brukarnas åsikter beträffande servicetillfredsställelse i alla ekonomiska omgivningar utom den med en årstäckningsprocent som är i balans och låga skatteprocentuella förändringar betonade ekonomiska problemtyper. Även informationsrelaterade problem och psykiska problem förklarade en stor del av brukarnas varierande åsikter beträffande servicetillfredsställelse

Utmaningar och framtidsvisioner : Redaktörernas sammanfattande reflektioner

© Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland.fi=vertaisarvioitu|en=peerReviewed

Redaktörernas förord

Peer reviewe