Servicetillfredsställelse inom den kommunala sektorn : Arbetslivskvalitetens, enhetskostnadernas och den ekonomiska omgivningens inverkan på servicetillfredsställelse i fyra finländska servicesektorer
Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Servicetillfredsställelse inom den offentliga sektorn är något som alla vill ha och är något alla som producerar tjänster eller produkter vill åstadkomma. Vad som påverkar servicetillfredsställelse är däremot inte lika lätta att besvara. Servicetillfredsställelse kan även bero på en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras servicetillfredsställelsen inom den kommunala sektorn beträffande hemtjänstens, högstadiets, gymnasiets, äldreomsorgens och dagvårdens verksamheter. Detta görs genom att undersöka hur arbetslivskvaliteten, enhetskostnaderna och den ekonomiska omgivningen som kommunernas befinner sig i påverkar servicetillfredsställelse. Analysen baserar sig på KommunFinland 2004 projektets material beträffande servicetillfredsställelse, arbetslivskvalitet och enhetskostnader. Materialet utgjordes av 46 kommuner utvalda för att sammanlagt representera Finland i ett miniatyrperspektiv. Eftersom materialet från undersökningarna är fulltständigt kompatibelt var de statistiska analysmetoderna främst faktoranalyser och korrelationsanalyser. För att undersöka hur servicetillfredsställelsen varierade i skilda ekonomiska omgivningar placerades kommunerna in i olika ekonomiska omgivningar beroende på två olika dimensioner. Dimensionerna utgick ifrån Mintzbergs kontingensteori och representerade graden av stabilitet i kommunen och kommunens förändringstakt. Stabilitetsdimensionen representerades av kommunens årstäckningsbidrag medan kommunens förändringstakt representerades av de skatteprocentuella förändringarna i kommunen. För att förenkla tolkandet av faktoranalysen delades faktorladdningarna in enligt problemtyper. Servicetillfredsställelsen kunde överlag konstateras vara relativt bra i de fyra sektorerna. Arbetslivskvaliteten kunde även konstateras vara bra i samtliga sektorer. Eftersom enhetskostnaderna inte kunde jämföras sektorer emellan analyserades de största kostnadsposterna som för samtliga sektorer bestod av löner och arvoden. Arbetslivskvalitetens och enhetskostnadernas samband med servicetillfredsställelse utan indelning i skilda ekonomiska omgivningar visade sig vara relativt liten. Endast beträffande högstadiet och gymnasiet förekom det signifikanta korrelationer. Indelningen i olika ekonomiska omgivningar var däremot mer givande. Arbetslivskvaliteten visade sig ha en stor inverkan på servicetillfredsställelse i ekonomiska omgivningar, medan enhetskostnaderna hade en inverkan i alla utom en ekonomisk omgivning. Arbetslivskvaliteten och enhetskostnaderna kunde därmed konstateras ha en inverkan på servicetillfredsställelse. Med hjälp av faktoranalysen kunde man även konstatera att brukarnas åsikter beträffande servicetillfredsställelse i alla ekonomiska omgivningar utom den med en årstäckningsprocent som är i balans och låga skatteprocentuella förändringar betonade ekonomiska problemtyper. Även informationsrelaterade problem och psykiska problem förklarade en stor del av brukarnas varierande åsikter beträffande servicetillfredsställelse
