CONTENTS

1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft och har sedan dess varit kraftigt debatterad. Vissa anser att lagen fyller sin funktion, medan andra anser att den bara utgör en möjlighet för skuldsatta att komma undan sina förpliktelser och att många skuldsaneringar är misslyckade, eftersom gäldenärerna återskuldsätter sig. Uppsatsen syfte är att mot bakgrund av de grundläggande syftena i skuldsaneringslagen utröna vilka kriterier som kan avgöra huruvida en skuldsanering är lyckad eller misslyckad. Återskuldsättning under pågående skuldsanering diskuteras utifrån olika intressenters statistik och om återskuldsättningen är ett problem som innebär att möjligheten till skuldsanering bör avskaffas. En misslyckad skuldsanering kan sägas föreligga när gäldenären av någon anledning inte fullföljer skuldsaneringen och det rehabiliterande syftet därför inte uppnås. Återskuldsättning kan vara orsak till att en skuldsanering inte slutförs, men utgör i sig inget hinder för skuldsaneringsinstitutet. I stället måste hänsyn tas till vilken typ av skulder det handlar om samt ur vilket tidsperspektiv som bedömningen är relevant

Alla barn har rätt till att få vara med sin familj

Uppsatsens syfte har varit att kritiskt granska den svenska debatten kring DNA-analys för asylsökande barns rätt till familjeåterförening i Sverige och därmed se ifall principen om barnets bästa, definierat i svenska rättsakter, efterföljs. Genom den vägledande domen från Migrationsöverdomstolen den 18 januari 2012 fastslogs att DNA-analys kan användas för att styrka biologiskt släktskap med föräldrar när identitetshandlingar är bristfälliga. Detta har underlättat familjeåterförening för många familjer men faktum kvarstår att alla barn inte har samma rätt till familjeåterförening. Frågeställningen kring på vilka sätt den rättsliga principen om barnets bästa problematiseras i svensk migrationspolitisk debatt när det kommer till asylsökande barns rätt till familjeåterförening i Sverige via DNA-analys har besvarats. Primärmaterialet har varit riksdagsmotioner, en debattartikel och en nulägesrapport som skrivits av riksdagspartier och NGO:s. Riksdagspartierna har representerat den höger-vänster politiska skalan i Sverige. Det primära materialet har avgränsats till att vara publicerat efter den vägledande domen från Migrationsöverdomstolen. En argumentationsanalys efter Stephen Toulmins argumentationsmodell har utgjort metoden i uppsatsen. Neil McCormicks uppdaterade intresseteori har tillsammans med centrala begrepp använts som teoretiskt verktyg. McCormicks teoretiska aspekt är specifik inriktat på barnrättsperspektivet. Uppsatsens resultat visar på att även om mycket har förbättrats sedan Migrationsöverdomstolens dom kvarstår faktum att alla asylsökande barn inte kan återförenas med sin familj med hjälp av DNA-analys. Icke-biologiska barn berörs inte av DNA-analysen vilket gör att principen om barnets bästa inte kan tillgodoses fullt ut i barns asylprocesser och rätten till familjeåterförening.The aim of this thesis has been to do a critical review on the Swedish debate concerning the use of DNA-tests to secure the rights of asylum-seeking children to be reunited with their families and if the principle of the best interests of the child is followed. The 18th of January 2012, in a precedent ruling, the Swedish Migration Court of Appeal concluded that DNA-test could be used to prove biological family ties if the identity documents of an individual are deficient. This verdict has facilitated family reunions for many asylum-seeking children in Sweden. The fact remains that not every child enjoys the same right. Primary sources have been parliamentary bills from three Swedish political parties, one opinion article also from a Swedish political party and one baseline report from NGOs. A children’s rights perspective and the principle of the best interests of the child has been used. An argumentation analysis based on Stephan Toulmin’s model has been the method. Neil McCormick’s theory of interests, focused on children’s rights, together with central concepts has been used as theoretical tools. The result shows that even if much has improved since the precedent ruling, the fact remains that all asylum-seeking children cannot be reunited with their families through the use of DNA-test. The principle of the best interests of the child cannot be fully met in children’s asylum process as well as rights to family reunification as non-biological children are not affected by/eligible for DNA-testing

Bioavailability in soils

The consumption of locally-produced vegetables by humans may be an important exposure pathway for soil contaminants in many urban settings and for agricultural land use. Hence, prediction of metal and metalloid uptake by vegetables from contaminated soils is an important part of the Human Health Risk Assessment procedure. The behaviour of metals (cadmium, chromium, cobalt, copper, mercury, molybdenum, nickel, lead and zinc) and metalloids (arsenic, boron and selenium) in contaminated soils depends to a large extent on the intrinsic charge, valence and speciation of the contaminant ion, and soil properties such as pH, redox status and contents of clay and/or organic matter. However, chemistry and behaviour of the contaminant in soil alone cannot predict soil-to-plant transfer. Root uptake, root selectivity, ion interactions, rhizosphere processes, leaf uptake from the atmosphere, and plant partitioning are important processes that ultimately govern the accumulation ofmetals and metalloids in edible vegetable tissues. Mechanistic models to accurately describe all these processes have not yet been developed, let alone validated under field conditions. Hence, to estimate risks by vegetable consumption, empirical models have been used to correlate concentrations of metals and metalloids in contaminated soils, soil physico-chemical characteristics, and concentrations of elements in vegetable tissues. These models should only be used within the bounds of their calibration, and often need to be re-calibrated or validated using local soil and environmental conditions on a regional or site-specific basis.Mike J. McLaughlin, Erik Smolders, Fien Degryse, and Rene Rietr

Interacting – coordinating text understanding in a student theatre production

The present dissertation explores student actors’ and their teachers’ coordination of text understanding in a theatre production – a two-semester process from page to stage in an upper secondary school in Sweden. With an interest in the collaborative work achieved in and through theatre education the research is realized against a background of the role of arts education and reading of literary texts in the neoliberal educational landscape that favors measurable effects of individual achievements. The overarching aim is to explore how text understanding evolves collaboratively as the participants transform drama text into stage text. This aim is pursued by investigating moment-to-moment contingency of unfolding social interaction in theatre activities grounded in a particular drama text. Analytically, such a focus is pursued by employing sociocultural and dialogical approaches to meaning making, creativity and learning. Data has been generated from ethnographic observation and video- and audio recordings of the participants’ staging of Molière’s The Affected Ladies, including the process from the first reading to the last performance. The unit of analysis applied to the data is tool-mediated activities, encompassing the participants, their interactions and the tools used. Three studies are reported through two articles and a licentiate thesis. The studies complement each other as the analytical work moved from ethnographic orientation into finer-grained scrutiny of talk- and action-in-interaction. The research design allows investigation of the micro-genesis of specific text understanding in relation to the overall transformation of a literary text into stage text, in which complexity of text understanding in artistic practice can be demonstrated. The results illustrate the situated, interactional ways in which the participants progressed from a position as newcomers to the drama text into a position of mastering the stage text. The findings show that anchoring text understanding in experiences in the material world developed the student’s perspectives on the text and expanded their action possibilities. They also show that students’ informal and playful role-playing provided the spaces necessary for appropriation of cultural and social interactional means that the students later re-used in rehearsal of scripted dialogue and in the stage text. One of the productive features was the dynamic, laminated interaction, including hybrid role-taking, in which substantial student agency surfaced. Such interaction supported collaborative realizations of meaning potentials in the situated habituation of characters’ manners. Stretched-out over the production period, the micro transitions of text understanding formed salient examples of emergent learning across formal and informal situations. There seems to be good arguments for doing more things with literary texts than ‘just’ reading them, in order to explore their inherent dynamics as layers of cultural meaning. To reduce learning arrangements to what seems efficient to reach measurable goals for the individual appears ill-judged considering the educational potentials of collaborative, creative, explorative and transgressive forms of learning illustrated in the present research

”Rulla med motståndet” – en kvalitativ studie om hur kontraktsvård utreds och döms ut.

Rättsväsendet och vårdsektorn är ett exempel på två samhällssektorer som vanligtvis inte självklart samarbetar eller förknippas med varandra. Däremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas gränser. Ett exempel på detta är vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvård. Kontraktsvård kan dömas ut istället för fängelse om det finns vårdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhållandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen. Denna praxis utvecklas i mötet mellan aktörernas olika och ofta kontradiktoriska normer och institutionella logiker. Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva och analysera hur beslutsprocessen och utredningsprocessen om kontraktsvård går till som praktik, och jämföra detta med de regler i praktiken och förordningar som finns kring denna process. Frågeställningarna rörde (1) de inblandade aktörernas respektive ansvarsområden och hur påverkar eventuella skillnader mellan i deras respektive ramar, rutiner och resurser beslutsprocessen, (2) skillnader/likheter mellan de inblandade aktörernas respektive ”högre verksamhetsmål” finns, samt (3) hur beskrivs beslutsprocessen som praktik med utgångspunkt i fråga 1 och 2 och hur väl överensstämmer denna med regler för processen. Metod För att svara på våra frågeställningar och syfte valde vi att utföra kvalitativa intervjuer av professionella inom domstol och frivård. Därefter utgick vi ifrån GT (Grounded Theory) för att analysera materialet och skapa oss en egen teori. Vi utgick ifrån några teorier som berör institutioner för att förstå empirin på en högre nivå; institutionella logiker, kontradiktioner och anomier. Resultat och slutsatser Vi har kunnat se att det finns flera olika motsägelsefulla perspektiv runt kontraktsvård som alla på sitt sätt spelar in i besluts- och utredningsprocessen. Ett annat resultat vi har kunnat se är att det finns olika strävan runt fängelse kontra vård. Dessa strävan skapar kontradiktioner i relation till varandra. Den ena är strävan i att uppfattas som rimligt bestraffande, den andra handlar om en strävan efter vård och den sista är en strävan i att undvika fängelse. Till sist har vi kunnat dra slutsatsen i att det finns en tillämpning med omvänd prioritet i praktiken bland de professionella