Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax

I Vänern finns två av världens få kvarvarande bestånd av storvuxen insjölevande Atlantisk lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat laxfiskens naturliga förutsättningar, och en majoritet av Vänernområdets ursprungliga laxfiskstammar är idag utdöda. För att kompensera produktionsbortfall orsakade av vattenkraftens utbyggnad pågår sedan länge omfattande odlings- och utsättningsverksamhet baserad på lax och öring med ursprung från Klarälven och Gullspångsälven. I dessa vattendrag förekommer även vild produktion av lax, och där finns också de idag viktigaste uppväxtområdena för sjövandrande vildfödd öring. Klarälvens och Gullspångsälvens lax- och öringstammar anses ha högt bevarandevärde. De utgör samtidigt värdefulla biologiska resurser för fisket. Långvarigt svaga vilda bestånd, en odlingsverksamhet som länge baserade sig på ett lågt antal avelsfiskar, förekomst av stamkorsningar samt genutbyte mellan odlad och vild fisk förväntas ha förändrat stammarnas genetiska sammansättning. Hittills har det emellertid varit oklart hur stora förändringar som ägt rum och hur ”genetiskt ursprungliga” dagens stammar är. I denna rapport presenteras en omfattande genetisk kartläggning av vild och odlad lax och öring av Gullspångs- respektive Klarälvsstam. Genom att jämföra genetisk information (mikrosatellit-DNA) som extraherats från fjällprover insamlade under tidigare decennier med nutida material har det varit möjligt att analysera hur stammarna förändrats. Samma information har även använts för att skatta stammarnas genetiskt effektiva populationsstorlekar samt graden av genflöde och genetisk stamblandning (hybridisering). Resultaten visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet tack vare en kombination av genflöde och slumpmässiga genetiska förändringar orsakade av få föräldrafiskar (s.k. genetisk drift). Trots att förändringarna i flera fall har varit påtagliga återstår ännu tydliga stamskillnader, och det är således befogat att även fortsättningsvis betrakta Vänerstammarna som genetiskt unika och skyddsvärda. Resultaten är samtidigt mycket bekymmersamma. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå. Avslutningsvis ges ett antal rekommendationer som syftar till att skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status mer effektivt än hittills. Ett framgångsrikt framtida bevarandearbete utgör en nödvändighet för den vilda och odlade laxens och öringens långsiktiga produktionsförmåga och fortlevnad, och är därigenom även en grundförutsättning för ett långsiktligt hållbart laxfiske i Vänern

Det är så brett så jag vet inte vart jag ska börja

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklar arbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier om kunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar i föreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad på semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södra Sverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger till begreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingar synliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbar utveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social. Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernas eget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göras konkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriver situationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar som förebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörs i pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs av attityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling

The interaction between water currents and salmon swimming behaviour in sea cages

Positioning of sea cages at sites with high water current velocities expose the fish to a largely unknown environmental challenge. In this study we observed the swimming behaviour of Atlantic salmon (Salmo salar L.) at a commercial farm with tidal currents altering between low, moderate and high velocities. At high current velocities the salmon switched from the traditional circular polarized group structure, seen at low and moderate current velocities, to a group structure where all fish kept stations at fixed positions swimming against the current. This type of group behaviour has not been described in sea cages previously. The structural changes could be explained by a preferred swimming speed of salmon spatially restricted in a cage in combination with a behavioural plasticity of the fish

The three observed swimming structures Circle (A, circular movement), Mixed (B, Circle and On Current) or On Current (C, standing on current).

<p>The arrows indicate strength and direction of the water current during the different group structures. Drawings by Stein Mortensen, Institute of Marine Research.</p

Modeled water current speed in cm<b>⁻</b>¹ at the reference point for the observed swimming categories Circle (circular movement), Mixed (Circle and On Current) or On Current (standing on current).

<p>Water current velocity is given as BL s⁻¹ in brackets.</p

Water current velocity outside the cage (Reference) and inside the cage from 11th to 13th of February, 2012.

<p>Water current velocity outside the cage (Reference) and inside the cage from 11th to 13th of February, 2012.</p