Is Homosexuality a Paraphilia? The Evidence For and Against

Whether homosexuality should be described as one among many paraphilic sexual interests or an altogether different dimension of sexual interest has long been discussed in terms of its political and social implications. The present article examined the question instead by comparing the major correlates and other features of homosexuality and of the paraphilias, including prevalence, sex ratio, onset and course, fraternal birth order, physical height, handedness, IQ and cognitive neuropsychological profile, and neuroanatomy. Although those literatures remain underdeveloped, the existing findings thus far suggest that homosexuality has a pattern of correlates largely, but not entirely, distinct from that identified among the paraphilias. At least, if homosexuality were deemed a paraphilia, it would be relatively unique among them, taxonometrically speaking

Patent på datorprogram - EU-kommissionens direktivförslag om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar jämfört med Europeiska Patentverkets praxis

Patenträtten omfattas av såväl nationell lagstiftning som internationella konventioner. Flera plattformar fungerar parallellt med syftet att ge uppfinnaren en möjlighet att få det skydd han anser sin uppfinning behöva. Denne kan välja att söka patent på nationell, regional, eller internationell nivå. I Europa är det den Europeiska Patentkonventionen (EPC) som varit vägledande för europeisk patentpraxis utveckling. Samtliga EU-stater och ytterligare ett antal europeiska länder är anslutna till konventionen och har också anpassat sin nationella lagstiftning efter denna. Dock förekommer det skillnader i såväl lagstiftningarna som i praxis. Detta har uppmärksammats av EU, eftersom divergerande patentregler i EU-staterna mycket väl kan hämma fullföljandet av den inre marknaden och varors fria rörlighet. Med anledning av detta håller man nu successivt på att harmonisera patenträtten. Bland annat väntas det komma en patentförordning inom ett par år. Förslag till rådets förordning om gemenskapspatent /* KOM/2000/0412 slutlig - CNS 2000/0177 */. Dock har man valt att redan nu gå in och harmonisera patenträtten inom vissa områden, där det anses vara särskilt angeläget. Ett av dessa är datorprogramområdet där kommissionen lade fram ett direktivförslag år 2002. Enligt ordalydelsen i art. 52 (2) EPC är datorprogram exkluderade från patentering. Trots detta är det idag inga problem att få patentskydd för dator-programrelaterade uppfinningar. Det beror på att undantaget inskränks av st (3) som begränsar stadgandet att endast gälla datorprogram ''som sådana''. I och med det s.k. Vicom-målet öppnades för patentering av datorprogramrelaterade uppfinningar i Europa. Detta följdes sedan av en rad avgöranden från EPOs Board of Appeal (BoA) för att klargöra på vilka sätt ett datorprogram anses utgöra en patenterbar uppfinning. BoA har valt att inrikta bedömningen på begreppen ''tekniskt karaktär'' och ''teknisk effekt'' för att avgöra om en datorprogramrelaterad uppfinning är patenterbar. Allt eftersom har begreppen fått en något förändrad betydelse och det råder idag ingen tvekan om att de har en betydligt bredare definition än för 20 år sedan. De två senaste avgörandena, IBM I och II, innebär att ett datorprogram kan vara patenterbart på sin bärare om det medför en potentiell ytterligare teknisk effekt när det exekveras i en konventionell dator. Detta utgör ingen egentlig förändring av själva patenterbarhetsförutsättningarna, utan är bara en ny kravkategori (programproduktkrav) som i praktiken ger ett bättre skydd för datorprogrammet än tidigare när endast metod- och systemkrav ansågs vara patenterbara. Författarens slutsats är att direktivet inte är tillräckligt genomarbetat och att det är ofullständigt på flera punkter. Kommissionen har i direktivförslaget valt att frångå EPOs praxis när det gäller programproduktkravet eftersom man anser att det skulle kunna ge möjlighet att patentskydda datorprogram som sådana, något som idag skyddas genom upphovsrätten. En sådan inskränkning skulle emellertid knappast skapa en tillfredsställande harmonisering av den europeiska patenträtten. Snarare föreligger en risk att den obalans som redan finns mellan EPOs och nationella domstolars praxis skulle rubbas ytterligare. Direktivet saknar dessutom ett klargörande av hur nationella domstolar i framtiden skall förhålla sig till EPOs praxis när EG-rätten alltmer utökar sitt kompetentsområde till det industriella rättsskyddet

The Effect of Question Framing and Response Options on the Relationship between Racial Attitudes and Beliefs about Genes as Causes of Behavior

Prior research suggests that the attribution of individual and group differences to genetic causes is correlated with prejudiced attitudes toward minority groups. Our study suggests that these findings may be due to the wording of the questions and to the choice of response options. Using a series of vignettes in an online survey, we find a relationship between racial attitudes and genetic attributions when respondents are asked to make causal attributions of differences between racial groups. However, when they are asked to make causal attributions for characteristics shown by individuals, no such relationship is found. The response scale used appears to make less, if any, difference in the results. These findings indicate that the way questions about genetic causation of behavior are framed makes a significant contribution to the answers obtained because it significantly changes the meaning of the questions. We argue that such framing needs to be carefully attended to, not only in posing research questions but also in discourse about genetics more generally

'It's not a choice, it's the way we're built': Symbolic beliefs about sexual orientation in the US and Britain

Heterosexual-identified Americans who believe that sexual orientation is immutable typically express more tolerant attitudes towards lesbians and gay men. Attribution theorists argue that this is because immutability beliefs reduce stigmatization. In two studies, 97 American and 72 British heterosexual-identified students reported their beliefs about the immutability and fundamentality of sexual orientation, their attitudes towards lesbians and gay men and their judgments about the values that those beliefs expressed. In both samples, tolerant attitudes and immutability beliefs were correlated only among participants who consistently judged that immutability beliefs would be expressed by more tolerant heterosexual persons. More condemning participants judged lesbian and gay people and heterosexual people to be more fundamentally different in both samples. I argue that links between immutability and tolerance depend more on social constructions of immutability beliefs as expression,; of tolerance and less on the attributional content of such beliefs than previous theorists have acknowledged