Innsatte i nordiske fengsler: Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon

Undersøkelsene Innsatte i fengsel har rett til utdanning og opplæring. Rettighetene er regulerte av internasjonale konvensjoner og anbefalinger. Medlemsstatene i FN og Europarådet har forpliktet seg til å følge opp de konvensjoner og anbefalinger de har vært med og vedta. De nordiske land har således inkorporert Den europeiske menneskerettskonvensjonen i lovverkene sine. I 2006 og 2007 ble den nordiske fangebefolkningens utdanningsbakgrunn og -ønsker kartlagt gjennom omfattende spørreundersøkelser i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Undersøkelsene ble i hvert land gjennomført i en bestemt tidsperiode. I Danmark var alle 3 461 innsatte i målgruppen og fikk skjemaet; svarprosenten var 69,5. I den finske undersøkelsen var 3 432 innsatte i målgruppen; svarprosenten var 71,2. På Island var det 119 innsatte som fikk spørreskjemaet; svarprosenten var 66. Den norske målpopulasjonen var 3 289 innsatte; svarprosenten var 71,1. I Sverige ble det gjort en utvalgsundersøkelse. Hver femte mannlig innsatt og halvparten av de kvinnelige innsatte ble trukket ut; svarprosenten var 93. Bakgrunnsopplysninger Gjennomsnittsalderen til innsatte i nordiske fengsler er i trettiårene. Island har den yngste fangepopulasjonen; gjennomsnitt der er 31 år. Finland og Sverige har den eldste fangebefolkningen; de innsatte er der i overkant av 36 år. De innsattes domslengde varierer noe mellom de fem landene. På Island og i Sverige er det bare fire prosent av de innsatte som har en doms10 Innsatte i nordiske fengsler – Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon lengde på under tre måneder. I Finland er det 9,5 prosent som har en tilsvarende domslengde, i Danmark 12,6 prosent og i Norge er denne prosenten 24,3. Andelen som har den lengste dommen (fem år eller mer) ligger i overkant av tjue prosent. Det gjelder Sverige (21,4 prosent), Island (23 prosent), Finland (22 prosent) og Danmark (23,1 prosent, her også inkludert innsatte med ubestemt soningstid). I Norge er det 15,6 prosent av de innsatte som har en dom på mer enn fem år. Kjønnsfordelingen er også lik i de fem landene. Mellom 94 og 95 prosent av de som sitter i fengsler er menn. De innsattes opprinnelse, dvs. statsborgerskap varierer en del. Finland har den klart høyeste andelen som har statsborgerskap i det landet hvor en sitter i fengslet (92,6 prosent). På Island er denne prosenten 88; i Norge 85,6; i Danmark 84,3; i Sverige 74,6. (I Sverige registrerte man i tillegg hvem som har svensk som morsmål; den prosenten er der 62,5.) Med andre ord har man i Sverige, i følge denne undersøkelsen, en fangebefolkning med et større innslag av utlendinger enn hva de andre landene i Norden har.Utdanning Mellom sju og seksten prosent av de innsatte har i følge undersøkelsene ingen fullført utdanning. Island har den høyeste andelen innsatte som ikke har noen form for fullført utdanning (16 prosent). Finland og Norge (7,2 prosent) har den laveste andelen. I Danmark og Sverige er det omtrent hver niende innsatt som mangler utdanning i det hele tatt. Hvor stor andel som bare har obligatorisk skole som det høyeste utdanningsnivået, varierer fra ca. en fjerdepart i Finland til nær halvparten på Island og i Sverige. Danmark og Finland har en noe høyere andel innsatte som har fullført utdanning på nivå to (dvs. ett, to eller tre år med videregående/gymnasial utdanning/yrkesutdanning) enn innsatte i de andre landene. Lavest andel med nivå to har innsatte på Island. I Norge og Sverige har ca. en av ti innsatte nivå 3 (universitets- eller høyskoleutdanning). Danmark har den laveste andelen med universitetseller høyskoleutdanning (4,2 prosent). Generelt sett viser undersøkelsene at det særlig er de yngste innsatte i Norden som har mangelfull utdanning. Prosentandelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet er svært lik i de nordiske landene. Island har den laveste andelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet (55 prosent), mens Danmark har den høyeste med tre av fire innsatte. I de andre landene er det ca. to av tre innsatte som på undersøkelsestidspunktene ikke tok del i noen form for formell opplæring eller utdanningsaktivitet i fengslet. Island har den høyeste andelen som tar nivå to i fengsel, dvs. yrkesutdanning eller gymnasialt nivå. En av tolv innsatte i Finland (7,9 prosent) tar grunnskoleopplæring. I Danmark er det en av ni (11,0 prosent) som enten tar forberedende voksenundervisning eller allmenn voksenutdannelse. Norge, Sverige og Island har den høyeste andelen innsatte som tar utdanning på universitet- eller høyskolenivå, ca tre prosent. De innsatte skulle angi i hvilken grad femten grunner var viktige for dem for å ta utdanning i fengsel. Det å ’benytte tiden fornuftig og nyttig’ fremstår som den viktigste grunnen til å ta utdanning i fengslet for innsatte i alle fem landene. De viktigste grunnene for ikke å ta utdanning i fengslet er at fengslet ikke har utdanningstilbud i det hele tatt eller at det ikke finnes tilbud som passer de innsatte, som for eksempel yrkesrettede utdanninger. Mellom en av ti og en av fire innsatte er ikke interesserte i å ta utdanning i det hele tatt. De innsatte som det gjelder er generelt sett fornøyd med utdanningen og undervisningen som blir gitt. Mangel på (eller mangel på tilgang til) ikt-utstyr er det som innsatte under utdanning i alle fem landene opplever som det største problemet eller hinderet for å fullføre utdanning i fengslet. Denne andelen er høyest på Island (65 prosent) og i Danmark (61 prosent). Innsatte med korte dommer deltar i mindre grad enn de med lange dommer i utdanningsaktiviteten i fengslene. Praktiske implikasjoner Det internasjonale lovverket, som de nordiske land har sluttet seg til, skal sikre at alle grupper i samfunnet sin rett til utdanning blir ivaretatt. Innsatte i fengsel er en mangfoldig gruppe. Denne variasjonen må det tas hensyn til når utdanningen skal organiseres. Det er særlig urovekkende at mange unge i fengsel mangler obligatorisk grunnutdanning og videregående (gymnasial) opplæring. Kriminalomsorg og utdanningsmyndigheter må til enhver tid kartlegge hvem disse er, utrede deres behov for utdanning og tilrettelegge tilbud. Mange av de unge innsatte har korte dommer, og det er et paradoks, at korte dommer blir et hinder for å ta utdanning i fengsel. Korte dommer kan være en innfallsport til videre kriminalitet, og derfor må en hindre at dommene representerer brudd i de unges utdanningsløp. Det blir anbefalt at de nordiske landene tar et krafttak for å sikre innsatte utdanning, uavhengig av dommens lengde. Resultatene fra den delen av undersøkelsen som omfatter de som ikke tar utdanning i fengsel, viser at det fremdeles er en rekke forhold som hindrer de innsatte fra å gjøre dette. Særlig finnes det institusjonelle hinder. Utdanningstilbudene er for lite varierte og for lite tilpasset de som soner. Særlig er det behov for flere yrkes- eller ervervsrettede tilbud. Mange opplever også at de ikke får informasjon om utdanningstilbudene. En økende del av de innsatte har studiekompetanse. Dette krever at det blir lagt til rette for universitets- og høyskolestudier under soning, ved å forbedre mulighetene for å studere under permisjon og for selvstudium under veiledning i fengsel

En särskola i förändring : En studie om specialpedagogiskt reformarbete

Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan

"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter. I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer. Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden. Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära. Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna

"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter. I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer. Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden. Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära. Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna

Kartläggning av utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos intagna med annat modersmål än svenska

Syftet med föreliggande projekt är således att med hjälp av ett nordiskt gemensamt framtaget undersökningsinstrument kartlägga utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos gruppen intagna på svenska kriminalvårdsanstalter som ej har svenska som sitt modersmål. Resultatet av denna kartläggning ska kunna ligga till grund för utveckling av organisation, planering och genomförande av Kriminalvårdens utbildningsinsatser av olika slag för den här fokuserade gruppen intagna

Body composition analysis : evaluation of methods in adolescents of varying fatness

Introduction The objectives of the present study were twofold: 1) to investigate the cross-sectional and longitudinal accuracy of percentage body fat (%fat) estimates from laboratory methods and field methods in a sample of mainly overweight and obese adolescents; and 2) to examine the use of each method to assess the effectiveness of the Carnegie International Weight Loss Camp (CIC) intervention. ABSTRACT / / Methods The laboratory methods: dual-energy X-ray absorptiometry (OXA), air displacement plethysmography (AOPSiri. AOPLoh), total body water (TBW73, TBWLoh) , threecompartment mineral model (3CMin) and three-compartment total body water model (3CrBw), and the field methods: skinfold thicknesses (SKFs), bie-electrical impedance analysis (BIA) and four-compartment bie-electrical impedance model (4CB1A) were evaluated against a criterion four-compartment model (4CLoh). 76 adolescents participated in the cross-sectional study, age (mean ± SO) 14.0 ± 1.6 y, body mass index 30.0 ±6.7 kg.m-2 and %fat (4C model) 36.9 ± 11.9%. 13 children attending the CIC (campers), 14 overweight comparison group children (OWCG) and 8 normal weight comparison group children (NWCG) participated in the longitudinal and intervention evaluation study. Results Cross-sectional analysis of laboratory methods, in all subjects, revealed mean percentage body fat (%fat) determined by 3CrBW (37.0 ± 11.8%) and 3CMin (36.8 ± 12.9%) were within ± 0.5% of that determined by 4CLoh (36.9 ± 11.9%). %Fat determined by AOPsiri (38.0 ± 12.4%), AOPLoh (36.0 ± 12.8%), TBW73 (35.8 ± 11.7) and TBWLoh (37.6 ± 11.4%) were within between ± 0.7% and ± 1.2% of that determined by 4CLoh, whilst OXA overestimated %fat by 3.6%. Considering individual agreement 3CrBW revealed the lowest 95% limits of agreement (± 1.1%) followed by values between ± 3.6% and ±7.2% for all other methods. Cross-sectional analysis of field methods, in all subjects, revealed mean %fat determined by 4CBIA (36.2 ± 12.8%) and 1 BIA prediction equation were within ± 0.5% of that determined by 4CLoh %fat (35.9 ± 12.5%). %Fat determined by 3 BIA prediction equations were within between ± 0.8% and ± 1.8% of that determined by 4CLoh , whilst all other methods differed by between ± 2.4% and ± 6.0%. Considering individual agreement 4CB1A revealed the lowest 95% limits of agreement (± 3.2%) and SKFs the greatest (± 15.6%). The 95% limits of agreement for all other BIA prediction equations ranged from ± 7.9% to ± 12.8%. Longitudinal analysis of laboratory methods, by group, revealed a less than ± 1% mean difference to 4CLoh %fat delta values in all cases except by 3CMin, TBW73 and TSWLoh in Campers, 3CMin in the OWCG and DXA in the NWCG. Considering individual agreement the lowest 95% limits of agreement were produced by 3CrBW.(± 0.6% to ±1.0%) and the highest by DXA (%fat ±4.2% to ±5.9). Longitudinal analysis of field methods, by group, revealed a less than ± 1% mean difference to 4CLoh %fat delta values in all cases except 2 BIA prediction equations and SKFs in Campers, but a greater than ± 1% mean difference in all cases in the OWCG and NWCG with the exception of SKFs in the NWCG. In all cases the lowest 95% limits of agreement were produced by 4CB1A (%fat ± 1.8% to ± 6.2%). Evaluation of the CIC intervention revealed that 3CrBW was the only method to show agreement with the 4C model findings of a significant difference between each group. Discussionl Conclusion The present study demonstrates that a number of methods were able to provide accurate mean but not individual cross-sectional and longitudinal body composition estimates compared to a criterion 4C 'model. In general laboratory methods provided more accurate estimates than field methods. In addition, the study highlights 3CTBW as an accurate alternative to 4C' model analysis in lean, overweight and obese adolescents when very accurate individual estimates are required. Similarly, when evaluating changes in an intervention compared to control groups using only a small number of participants the 3CrBW model is the most accurate altemative method. Findings from the present study also highlight caution is warranted when interpreting data, both cross-sectionally and longitudinally, without careful attention to and understanding of t~e theoretical underpinnings of the method being used.EThOS - Electronic Theses Online ServiceGBUnited Kingdo

Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik

Larmrapporter om hur  svenska  elever  presterar  har  under  senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande  studierna   av  elevers  skriftspråkliga  och  rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska  elever presterar  sämre såväl inom  "matematikens  som  svenskans   områden"   (NU  2003, PISA, Tirnss). Den internationella  OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar  på den lägsta nivån i matema­ tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va­ rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska  verksamheten   i  maternatik  och  svenska  lyfts implicit upp på agendan. Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special­ pedagogik,  har  under  senare  tid varit föremål  för studier,  diskus­ sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin &  Lindstrand,  2004). Analys och  problematisering av  begreppen  norrnalitet  och avvikelse  har varit  centralt,  likaväl  som  bearbetning  av ideologiska  och teoretiska perspektiv  på  kunskapsområdet specialpedagogik I en  del studier har centrala  begrepp  analyserats  och problematiserats  för att bidra till utvecklingen  av en teoretisk  ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts  vara  ett kunskapsområde med en svag  teoriförank­ ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago­ gisk  inriktning   har  foku1 rat  organisatoriska  perspektiv  vad  gäller specialpedagogisk verksamhet.  Dessa studier  har berört specialun­ dervisningens  omfattning,  t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe­ dagogiska  insatser  samt  orsaker  till dessa insatser  (Persson, 1998). De två ovan  beskrivna  perspektiven visar  på  den  tudelning som specialpedagogiken och  den  specialpedagogiska  kunskapen  idag kännetecknas  av. Det är  å ena sidan  den  politiska och norrnativa ideologiska diskursen  där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån  det svenska  samhällets  krav  på likvärdighet,  jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien­ terade  diskursen  med fokus  på organisering,  resurser  och kompe­ tens. Den senare  praxisinriktade  forskningen  skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik  och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning  som debatterats i press och media un­ der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras  vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska

Att göra olika lika : Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter

Vid svenska universitet och högskolor pågår ett förändringsarbete vars syfte är att anpassa undervisningen och tillgängliggöra högskolan förfunktionshindrade. Vid Linköpings universitet arbetar Strategigruppen för lika villkor för att förebygga och åtgärda diskriminering och trakasserierpå både strukturell och individuell nivå. Forskningen om funktionshindrade studenter i högre utbildning är inte särskilt omfattande och samtidigt ökar antalet funktionshindradestuderande. Ny lagstiftning ställer nya krav på högskolors och universitets anpassning och tillgänglighet och universitetslärarna blir nyckelpersoneri studenternas möte med de akademiska studierna. I denna rapport presenteras en undersökning som fokuserat universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning avfunktionshindrade studenter. I fokusgruppssamtal har akademiska lärare samtalat om för området centrala begrepp och aktuell lagstiftning.De har också diskuterat undervisningserfarenheter och erfarenheter från möten med funktionshindrade studenter och grupper i vilka dessastudenter har ingått. Av resultaten framgår att lärare har kännedom om lagstiftningen gällande lika villkor för studier inom högre utbildning. Lärarna problematiserarlagstiftningen och dess konsekvenser under utbildningstiden och reflekterar över hur personer med olika funktionsnedsättningarska kunna hantera sin vardag och de krav de ställs inför i arbets- och vuxenliv. Lagstiftningen är inte alltid enkel att tolka och det lyfts framfunderingar huruvida det finns en gräns för möjligheter till studiernas anpassning och tillgängliggörande. Alla i studien deltagande lärare har erfarenhet av studerandegrupper i vilka funktionshindrade studenter ingått och de har mött bådesynliga och så kallade dolda funktionshinder. Lärarna visar på en tydlig ambition att skapa lika villkor för alla, men är osäkra på om studenternauppfattar tillrättalägganden och bemötande som ett verkligt och tillräckligt stöd. Öppenhet och information om såväl funktionshinder,behov som lämpliga stödinsatser efterfrågas av lärarna. Insatserna för att möta studenter utifrån deras olika behov innebär en ökad arbetsbördaoch brist på resurser av olika slag lyfts fram som begränsningar i arbetet. Examinationer är betydelsefulla när det gäller att upprätthållakvalitet i utbildningar och kurser och lärarna framhåller vikten av att samma kriterier för bedömning och samma krav ska uppfylla

Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik

Larmrapporter om hur  svenska  elever  presterar  har  under  senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande  studierna   av  elevers  skriftspråkliga  och  rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska  elever presterar  sämre såväl inom  "matematikens  som  svenskans   områden"   (NU  2003, PISA, Tirnss). Den internationella  OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar  på den lägsta nivån i matema­ tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va­ rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska  verksamheten   i  maternatik  och  svenska  lyfts implicit upp på agendan. Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special­ pedagogik,  har  under  senare  tid varit föremål  för studier,  diskus­ sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin &  Lindstrand,  2004). Analys och  problematisering av  begreppen  norrnalitet  och avvikelse  har varit  centralt,  likaväl  som  bearbetning  av ideologiska  och teoretiska perspektiv  på  kunskapsområdet specialpedagogik I en  del studier har centrala  begrepp  analyserats  och problematiserats  för att bidra till utvecklingen  av en teoretisk  ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts  vara  ett kunskapsområde med en svag  teoriförank­ ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago­ gisk  inriktning   har  foku1 rat  organisatoriska  perspektiv  vad  gäller specialpedagogisk verksamhet.  Dessa studier  har berört specialun­ dervisningens  omfattning,  t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe­ dagogiska  insatser  samt  orsaker  till dessa insatser  (Persson, 1998). De två ovan  beskrivna  perspektiven visar  på  den  tudelning som specialpedagogiken och  den  specialpedagogiska  kunskapen  idag kännetecknas  av. Det är  å ena sidan  den  politiska och norrnativa ideologiska diskursen  där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån  det svenska  samhällets  krav  på likvärdighet,  jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien­ terade  diskursen  med fokus  på organisering,  resurser  och kompe­ tens. Den senare  praxisinriktade  forskningen  skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik  och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning  som debatterats i press och media un­ der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras  vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska

Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik

Larmrapporter om hur  svenska  elever  presterar  har  under  senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande  studierna   av  elevers  skriftspråkliga  och  rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska  elever presterar  sämre såväl inom  "matematikens  som  svenskans   områden"   (NU  2003, PISA, Tirnss). Den internationella  OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar  på den lägsta nivån i matema­ tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va­ rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska  verksamheten   i  maternatik  och  svenska  lyfts implicit upp på agendan. Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special­ pedagogik,  har  under  senare  tid varit föremål  för studier,  diskus­ sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin &  Lindstrand,  2004). Analys och  problematisering av  begreppen  norrnalitet  och avvikelse  har varit  centralt,  likaväl  som  bearbetning  av ideologiska  och teoretiska perspektiv  på  kunskapsområdet specialpedagogik I en  del studier har centrala  begrepp  analyserats  och problematiserats  för att bidra till utvecklingen  av en teoretisk  ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts  vara  ett kunskapsområde med en svag  teoriförank­ ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago­ gisk  inriktning   har  foku1 rat  organisatoriska  perspektiv  vad  gäller specialpedagogisk verksamhet.  Dessa studier  har berört specialun­ dervisningens  omfattning,  t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe­ dagogiska  insatser  samt  orsaker  till dessa insatser  (Persson, 1998). De två ovan  beskrivna  perspektiven visar  på  den  tudelning som specialpedagogiken och  den  specialpedagogiska  kunskapen  idag kännetecknas  av. Det är  å ena sidan  den  politiska och norrnativa ideologiska diskursen  där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån  det svenska  samhällets  krav  på likvärdighet,  jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien­ terade  diskursen  med fokus  på organisering,  resurser  och kompe­ tens. Den senare  praxisinriktade  forskningen  skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik  och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning  som debatterats i press och media un­ der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras  vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska