Breeding Beyond Bodies: Making and "Doing" Cattle

Dairy cows provide a spectacular example of what can be achieved with purposeful breeding of nonhuman animals in terms of increasing production and bodily adaptation to particular production systems. This implies that humans can make nonhuman bodies take whatever form they desire. However, the assumption that breeding outcomes are entirely shaped by humans has been criticized. This article contributes to ongoing discussions of breeds as socially constructed and applies a focus on cattle actions. Within a more-than-human biopower framework, cattle actions and ways of “doing” cattle are integral to both the notion and the future of the breed. This ethnography of breeding Swedish Mountain Cattle provides a detailed account of the mutual subjectification of cattle and farmers within an agricultural context, revealing the scope and limits of cattle agency and how “doing” cattle affects individuals and populations

The effect of two dental cleaning products in textile for dogs

Den vanligaste sjukdomen hos hundar är parodontit där 44 - 100 % av populationen är drabbad. Det första steget mot parodontit är plackbildning på tänderna. Plack består av bakterier och kan orsaka gingivit. Om inte placken avlägsnas från tandytan omvandlas den successivt till tandsten. Plack tillsammans med kroppens immunförsvar orsakar inflammation som kan bryta ner tandens stödjevävnader och leda till parodontit. Ett känt och fungerande sätt att få bort plack från tänderna är tandborstning. Djurägare upplever det ofta svårt att borsta tänderna på sin hund med en tandborste. Det finns dock andra alternativ på marknaden men som inte är vetenskapligt testade. I denna studie undersöktes två olika textilprodukter avsedda för tandrengöring, en handske i nylon och en fingertuta i mikrofiber. Produkterna utvärderades för effekt mot gingivit, plack och tandsten. Under studien bedömdes även stressnivå enligt Fear, Anxiety and Stress Scale (FAS) för att se om stressnivån i samband med tandrengöring minskade vid daglig användning. I den här experimentella studien användes 18 undervisningshundar från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Av dessa 18 hundar ingick sju stycken i kontrollgruppen medan 11 hundar behandlades med tandrengöring i 35 dagar. Den buccala sidan av tänderna rengjordes en gång dagligen av båda produkterna på samtliga hundar. På hälften av hundarna användes handsken på höger sida och fingertutan på vänster sida av munnen och tvärtom på resterande. En blindad veterinär, som är doktorand i odontologi på hund och katt, gjorde två bedömningar av alla hundar utan sedering eller anestesi. En bedömning utfördes innan tandrengöring påbörjats och en till bedömning gjordes efter 35 dagar. Gingivit, plack och tandsten bedömdes enligt olika index. Vid två tillfällen färgades hundarnas tänder för att synliggöra om produkterna tog bort plack samt om de kom åt mellan tänderna. Bilder togs på hundarnas tänder vid båda bedömningarna och färgningstillfällena. Alla hundar hade plack vid första bedömningen. Vid andra bedömningen, efter 35 dagars tandrengöring, hade ingen hund som behandlats med tandrengöring plack. Vid jämförelse av gingivit före och efter behandling visades en signifikant förbättring för både handsken (p=0,027) och fingertutan (p=0,008). Resultatet av färgningen efter analys av bilderna visade att alla hade mindre plack efter tandrengöring. Minskningen av FAS-nivån var signifikant (p<0,005) vilket tyder på att hundarna vande sig vid behandlingen.The most common disease in dogs is periodontitis where 44 - 100 % of the population is affected. The first step towards periodontitis is plaque formation on the teeth. Plaque is made up of bacteria and can cause gingivitis. Unless the plaque is removed from the tooth surface, it is gradually converted to calculus. Plaque along with the body's immune system causes inflammation that can dissolve the tooth's supporting tissues and lead to tooth loss. One known and effective way to remove plaque from the teeth is tooth brushing. Many people find it difficult to brush their dog's teeth with a toothbrush. There are other options on the market that are not scientifically tested. In this study, two different textile products designed for dental cleaning were examined a glove made of nylon and a microfiber fingerstall. The products were evaluated for efficacy against gingivitis, plaque and calculus. During the trial, stress levels were also assessed according to Fear, Anxiety and Stress scale (FAS) to see if the stress level associated with dental cleaning decreased with daily use of the two products. In this experimental study, 18 training dogs from the Swedish University of Agriculture (SLU) were used. Seven of these dogs were control group and 11 were treated with dental cleaning for 35 days. The buccal side of the teeth was cleaned once daily with both products on all dogs. On half of the dogs, the glove was used on the right side and the fingerstall on the left side of the mouth and the method were reversed on the rest. A blinded veterinarian who is a PhD student in dog and cat dentistry made two assessments of all dogs without sedation or anesthesia. An assessment was carried out before dental cleaning was started and an additional assessment after 35 days. Gingivitis, plaque and calculus were assessed according to a protocol. On two occasions, the dog's teeth were stained to reveal plaque and to examine whether or not the products were successful in removing plaque and if they could access the space between the teeth. Pictures were taken of the dog's teeth at both assessments and staining occasions. All dogs had plaque at the first assessment, but at the second assessment none of the dogs who received dental cleaning had plaque, this was the result for both products. When evaluating the occurrence of gingivitis, there was a significant improvement after having used both the glove (p=0.027) and the fingerstall (p=0.008). The result of the staining after analysis of the pictures showed that everyone had less plaque after tooth cleaning. The decrease in the FAS level was significant (p<0,005), which indicates that the dogs get used to the treatment

Journal Staff

A myelopoiesis gene signature in circulating leucocytes, exemplified by increased myeloperoxidase (MPO) and proteinase 3 (PR3) mRNA levels, has been reported in patients with active anti-neutrophil cytoplasm antibody associated vasculitis (AAV) and to a lesser extent during remission. We hypothesized that this signature could predict disease relapse. mRNA levels of PR3, MPO, selected myelopoiesis transcription factors (CEBPA, CEBPB, SPIB, SPI1) and microRNAs (miRNAs) from patient and control peripheral blood mononuclear cells (PBMCs) and polymorphonuclear cells (PMNs) were analyzed and associated with clinical data. Patients in stable remission had higher mRNA levels for PR3 (PBMCs, PMNs) and MPO (PBMCs). PR3 and SPIB mRNA correlated positively in control but negatively in patient PBMCs. Statistically significant correlations existed between PR3 mRNA and several miRNAs in controls, but not in patients. PR3/MPO mRNA levels were not associated with previous or future relapses but correlated to steroid treatment. Prednisolone doses were negatively linked to SPIB and miR-155-5p, miR-339-5p (PBMCs) and to miR-221, miR-361, miR-505 (PMNs). PR3 mRNA in PBMCs correlated with time since last flare, blood leucocyte count and estimated glomerular filtration rate. Our results show that elevated leucocyte PR3 mRNA levels in AAV patients in remission do not predict relapse. The origin seems multifactorial, but to an important part explainable by prednisolone action. Gene signatures in patients with AAV undergoing steroid treatment should therefore be interpreted accordingly

Towards a Deeper Understanding of Agricultural Production Systems in Sweden – Linking Farmer’s Logics with Environmental Consequences and the Landscape

Farm restructuring is a continuous on-going process supported by national agricultural policy in Sweden; while striving for more efficient farms in terms of labor and yields, farms enlarge their holdings of arable land and animals. The environmental consequences of more intensive land uses have in turn stimulated environmental policies to deal with negative environmental consequences. In this paper we argue that an underlying problem with both of these policy approaches is that they primarily emphasize specific components of farms and fail to see the farm as an interconnected system. In this paper we therefore focus on the farm as a ‘system’ and on the systemic role of farming in the broader landscape. We develop a theoretical framework of farming logics which help to better understand agricultural production systems. Drawing on 34 semi-structured interviews with farmers, we divide the farms into three farming logic categories: I) ‘production vanguards’; II) ‘landscape stewards’; and III) ‘environmental vanguards’. We use these categories to analyze the role of key aspects such as size, intensity of production, specialisation, how farmer preferences and knowledge influence land use systems, and interactions of these with the local landscape. The findings show how farms that on the one hand share some basic characteristics can display quite different farming logics and vice versa. We argue that these farming logics offer a potentially positive diversity in farming approaches, with complementary and mutually dependent roles in Sweden’s overall food system

Semantiikka Le Petit Prince -kirjan ja -sarjakuvakirjan suomennoksessa ja ruotsinnoksessa

I denna pro gradu-avhandling har jag jämfört Antoine de Saint-Exupérys barnbok Le Petit Prince samt Joann Sfars seriebok Le Petit Prince, som är en tecknad serieversion av Antoine de Saint-Exupérys orginalbok, med deras finskspråkiga och svenskspråkiga översättningar. Avsikten med avhandlingen har varit att så mångsidigt som möjligt undersöka hur de finsk- och svenskspråkiga översättarna har översatt den franskspråkiga boken och serieboken. Jag har försökt hitta skillnader mellan orginalversionerna och översättningarna, och sedan undersökt hur dessa skillnader inverkar på översättningarna. Jag har även kort jämfört de finska och de svenska översättningarna sinsemellan. Då jag skulle begränsa materialet utgick jag från barnboken och dess kapitelindelning. För att få ett så genomgripande utdrag som möjligt plockade jag ut några kapitel från början, mitten och slutet av boken. Seriebokens material består av de sidor som motsvarar kapitlen i boken. Jag har undersökt och analyserat mitt material kontrastivt och trespråkigt ur en semantisk vinkel. Jag definierar det semantiska begreppet utgående från flera forskares teorier och tar hjälp av Rune Ingos lingvistisk-pragmatiska betraktelsesätt då jag analyserar mitt material. Denna semantiska analys är mångsidig, men jag har fokuserat på semantiska tillägg, explicitgörande, semantiska utelämningar, implicitgörande och inexaktheter såsom semantiska fel. Jag har även redogjort för begreppen barnbokslitteratur och seriebokslitteratur samt för specialfrågor i samband med översättning av barnböcker och serieböcker. Angående barnboken och dess översättningar antog jag att det skulle finnas fler tillägg än utelämningar, och angående serieboken och dess översättningar antog jag det motsatta, att det skulle finnas fler utelämningar. Mina antaganden stämmer vad gäller barnböckerna, men överraskande nog stämmer de inte gällande serieböckerna. Jag antog även att de semantiska felens andel skulle vara låg, men även där hade jag fel, det fanns förvånansvärt många fel med tanke på orginalversionernas relativt enkla språk och form. Det var intressant att se att det finns så många skillnader, av varierande grad, mellan orginalversionerna och deras översättningar.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Fäboden som politiskt rum

EU:s jordbrukspolitik har omvandlats under det senaste decenniet. Nya målsättningar om att skydda "höga natur- och kulturvärden" samt "traditionella landskap" har satt fokus på andra typer av lantbruk än de jordbrukspolitiken tidigare har gynnat. Ett exempel är det svenska fäbodbruket som nu för första gången får särskilda jordbrukspolitiska stöd. Idag finns ett par hundra fäbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland som håller kor, får och getter, ofta lantraser, på fritt utmarksbete. Djuren betar på skogsmark eller i fjällmiljö och kommer självmant hem på nätterna för att stallas och i förekommande fall mjölkas. Utmarken delas med björnar och vargar, dock inte utan konflikter. I avhandlingen kombineras textanalys och etnografiskt fältarbete i en policyantropologisk analys av vad som händer när fäbodarna inkluderas i politiken. Jordbruksverkets utformning av EU-stöd till fäbodar påverkar hur fäbodar brukas. Stödens utformning visar dock på motsättningar mellan förvaltningsapparaten som har makt att definiera vad traditionella fäbodar och höga natur- och kulturvärden på fäbodar är, och de fäbodbrukare som ska förverkliga intentionerna. Dessa motsättningar har gett upphov till en strid om tolkningsföreträde och en ständigt pågående förhandlingsprocess om vilka praktiker som har högst värde, vilket i avhandlingen benämns fäbodens politiska rum. Där ingår inte enbart de frågor som är aktuella idag utan också de historiska institutionella arrangemang som påverkar aktörernas möjlighet att göra sin röst hörd. Det är inte enbart Jordbruksverkets föreskrifter som avgör vad den nya jordbrukspolitiken kommer att resultera i. Länsstyrelsernas uttolkning av föreskrifterna, avgör i praktiken hur politiken genomförs. Fäbodbrukarna är dock inte intentionslösa brickor i det här spelet, utan har egen agens och möjligheter att handla utifrån egna intentioner och problemdefinitioner. Fäbodföreningar och andra organisationer spelar en viktig roll som förmedlare av och uttolkare av såväl myndigheternas anvisningar som brukarnas egna handlingsvägar. De ständigt pågående förhandlingsprocesserna kommer att avgöra hur framtidens fäbodbruk, och i förlängningen även hur framtidens lantbruk, kommer att bedrivas

Employees job satisfaction and its supporting in distance work during the Covid-19-pandemic

This research clarifies managements perceptions of employees’ job satisfaction in distance work during the Covid-19 pandemic, and how this job satisfaction has been supported. At the transition to distance work caused by the Covid-19 pandemic, there was a change in the working environment for many employees. Previous research shows that change in working environment can also cause a change in job satisfaction, therefor research in job satisfaction during the Covid-19 pandemic is relevant. This research was carried out as qualitative research, with semi structured interviews and thematic analysis. The sample consisted of four (4) respondents, representing management either as CEOs or HR-managers. The respondents have worked in their position both before and during the Covid-19 pandemic and can therefor compare and give insights about employees’ job satisfaction both before and during the pandemic. All organisations were small and medium enterprises and sales organisations. The organisations had previously taken part of a work well-being questionnaire. For these attributes it was expected that the organisations had been faced with similar challenges during the Covid-19 pandemic, and that the management had similar prior knowledge about their employees’ job satisfaction. The results of this research show that in the cases where employees’ job satisfaction had not decreased after the transition to distance work, there had been many diverse types of supporting actions. In these cases communication had prioritised, and there was a strive for similar type of communication as the communication before distance work. With distance work becoming a more common alternative form of work, even post Covid-19 pandemic, it is important to be able to support distance work in an appropriate way. Furthermore, this research show that interpreting employees’ well-being is challenging, even in direct questions and discussion. Future research in how to interpret employees’ well-being and job satisfaction is needed.Detta arbete klargör ledningens uppfattningar av arbetstagares arbetstillfredsställelse vid distansarbete under Covid-19-pandemin, samt hur denna arbetstillfredsställelse har stödjats. Vid övergången till distansarbete under Covid-19-pandemin skedde det en förändring i arbetsomgivningen för många. Tidigare forskning visar att en förändring i arbetsomgivningen kan ha en inverkan på arbetstillfredsställelsen, och därför är forskning i arbetstillfredsställelse aktuellt vid Covid-19-pandemins distansarbete. Forskningen har genomförts kvalitativt, genom semi-strukturerade intervjuer och tematisk analys av dessa. Samplet bestod av fyra (4) respondenter som tillhörde organisationsledningen, antingen som verkställande direktör eller HR-ansvarig. Respondenterna har arbetat i sin position både före och under Covid-19-pandemin, och har kunnat jämföra och ge insikter om arbetstagares arbetstillfredsställelse både före och under pandemin. Alla organisationer var små- och medelstora försäljningsorganisationer och hade tidigare tagit del av arbetsvälbefinnandeenkäter. Man kunde utgå från att organisationerna hade bemött liknande utmaningar under Covid-19-pandemin, samt att de hade liknande förkunskaper om arbetstagares arbetstillfredsställelse. Forskningens resultat visar att i de fall där arbetstagares arbetstillfredsställelse inte hade försämrats efter övergången till distansarbete, hade det tagits flera, sinsemellan olika stödjande åtgärder. I dessa fall hade även kommunikationen prioriterats, och man hade strävat efter kommunikation som liknade kommunikationen före distansarbete. Med distansarbete som en allt vanligare arbetsform, även efter Covid-19-pandemin, är det viktigt att kunna stödja det på ett ändamålsenligt sätt. Det kom fram att speciellt tolkning av arbetstagares välmående är utmanande, även vid direkta frågor och diskussioner. Framtida forskning i hur man bättre kan tolka arbetstagares välmående och arbetstillfredsställelse behövs

Pilotstudie av hästars användning av en ligghall i ett lösdriftssystem

Different types of loose housing systems are becoming more common, primarily with the aim to increase the welfare of the horses. According to Swedish Animal Welfare legislation, horses kept outside all year around must have access to a shelter during the cold season, for protection against cold, rain and wind. The shelter should be equipped with dry and soft bed for the horse to satisfy their need for sleep. This study aimed to investigate how a group of horses used the shelter in a loose housing system called HIT Active Stable, at the Swedish National Equestrian Centre Flyinge. The study was performed during four days in the autumn. The duration of time the horses spent in the shelter was measured, also which location in the shelter the horses preferred to remain and what behaviour they performed. The shelter was divided into four zones to discern which location the horses preferred, how many horses who were within the zone limits and if they were standing or lying down. The four zones were observed once per hour. The behaviours in the shelter were observed every minute in five randomly selected horses. Differences in the use of the shelter during the day and at night were also recorded. The results show that the horses used the shelter about one out of five observations, mainly at night. The front part of the shelter, closest to the exits, was the most attractive place for the horses to remain. The most common behaviour of all the observations was resting behaviour (71%) such as lying on the chest, lying on the side and standing passively. We concluded that these results suggest that having access to a shelter seems to satisfy the horses need to rest.För cirka sex tusen år sedan domesticerades hästen blev en viktig del inom jordbruket (Hartley-Edwards 1994). Hästen stallades senare upp i enskilda boxar eller spiltor för att vara lättillgängliga för människan. Spår av krubbor och spiltor åt kungliga hästar har påträffats så långt tillbaka som för 900-800 f.kr (Chenevix-Trench 1970). Sedan dess har denna typ av hästhållning hängt kvar och har länge varit det vanligaste sättet att hålla häst på (Hartley-Edwards 1994). Majoriteten (85 %) av de cirka 360 000 hästar som fanns i Sverige år 2011 var uppstallade i boxar enligt en rapport från Jordbruksverket (2012). År 2002 hölls cirka 68 % av svenska tävlingshästar ensamma i hagen (Eklund 2008). Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (2 kap 1§) skall hästars behov av social kontakt tillgodoses och då helst genom fysisk kontakt med andra artfränder. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 1§) ska hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter (Jordbruksverket 2007a). Hästens naturliga behov blir därför delvis åsidosatta i den traditionella hästhållningen där hästar hålls ensamma med begränsad rörelsefrihet (Hartmann, Christensen & Keeling 2009). Genom ökad förståelse för hästens behov och välfärd väljer nu fler och fler hästägare att hålla sina hästar i grupp vid utevistelse (Werhahn et al. 2011). Även lösdriftssystem har blivit vanligare under de senare åren (Jordbruksverket 2008). Dessa alternativ mot den traditionella hästhållningen, där hästar hålls i individuella boxar, erbjuder hästar att bättre tillgodose deras naturliga behov vad gäller socialisering, rörelsebehov och ättider (Rose-Meierhöfer et al. 2010). Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 10§) ska hästar som hålls ute dygnet runt ha tillgång till en ligghall vid de kalla årstiderna då betestillväxt inte sker för att få skydd mot kyla, nederbörd och vind. Hästen har en relativt liten kroppsyta i förhållande till sin kroppsvikt, vilket gör att den lättare kan hålla värmen vid kallt klimat (Morgan 2007). Hästen reglerar även sin temperatur genom födointag, andningsfrekvens, blodflöde, aktivitet och svettning (Cymbaluk & Christison 1990). Ett skydd mot vind och nederbörd är det viktigaste för att hästen ska kunna hålla en normal kroppstemperatur då den lättare kyls ner vid dessa klimat (Jordbruksverket 2007b). Hästens värmeavgivning sker dels i form av strålning via hästens kroppsyta till omgivningen, dels genom att svett och annan fuktighet avdunstar från kroppen, genom värmeledning mellan underlaget och kroppsytan samt genom strömning från kroppsytan till omgivningen genom vind (Michanek & Ventorp 2001). En ligghall ger hästen möjlighet att själv reglera sin värmeavgivning. Det genom dess väggar och tak ger ett skydd mot bland annat vind och regn, som motverkar strömning och konvektion, samt minskar ledningsförlusten mot liggytan genom en torr ströbädd (Morgan 2007). En studie gjordes under ett helt år på gotlandsruss permanent hållna på lösdrift. Studien visade att ligghallen användes nästan dubbelt så mycket när växtligheten var som minst jämfört mot resterande del av året (Näslund 2016). En annan studie gjordes under vinterhalvåret på islandshästar också permanent hållna på lösdrift. Den studien visade att ligghallen användes signifikant mer vid stark vind (>10 m/s) och stark vind i samband med regn eller snö (Mejdell & Bøe 2005). I Snoeks et al. (2015) studie över klimatets påverkan av ligghallsanvändningen i ett lösdriftssystem, visade att vind i kombination med regn ökade användandet av ligghallen signifikant mer oavsett temperatur. Även en studie av Michanek & Ventorp (1996) som gjordes i Skåne under vintertid på två ungston visade på att regn och kraftig vind ökade användningen av ligghallen. En annan studie visade att hästar använde ligghallen mer vid snöfall, regn, hård vindstyrka och lägre temperaturer. Samma studie visade även att ligghallen används mer av ston än valacker (Heleski & Murtazashvili 2010). Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 10§) ska ligghallen även vara utrustad med en torr och ren liggplats för att hästen ska kunna tillgodose sitt sömnbehov. Hästens behov av sömn är betydligt mindre än exempelvis människans. Studier på hästar i fritt tillstånd visar att hästar ligger ner betydligt mindre än människan (Duncan 1985; Boyd et al. 1988). En studie visade att vuxna hästar vilar cirka 5-6 timmar per dygn, men sover endast cirka 3-4 timmar av denna tid. Vidare visade studien att hästen har ett behov av REM-sömn (Rapid Eye Movement) som kräver att hästen ligger ner med stöd för huvudet och kan inte kompenseras med annan typ av sömn. Samma studie visade att hästens sömn är uppdelad under dygnet, vanligtvis mellan fem och sju perioder per dygn som varar cirka 30 till 40 minuter (Dallaire 1986). Hästen vilar till största del under natten (Duncan, 1985; Dallaire 1986). Den kan vila stående, liggande på bröstet eller liggande på sidan och har alltid en eller flera flockmedlemmar som håller vakt under tiden (Rifa 1989). Dallaires studie (1986) visade även att tryggheten spelar stor roll för om hästen vill lägga sig ner eller inte då det kan det ta flera dagar för en häst i vilt tillstånd beroende på hur trygg den kände sig i sin omgivning. En annan faktor som kan påverka hästens vilja att lägga sig är underlaget. Hunter och Houpt (1989) studerade om ponnyer föredrog att ligga ned på strödda eller icke strödda ytor. Resultatet visade att ingen ponny observerades liggande på den icke strödda ytan. Andra studier visade att hästar ligger signifikant mer på halm än på spån (Greening et al. 2013;Pedersen Riemann, Søndergaard & Ladewigs 2004) Medjell & Bøes studie (2005) visade att hästarna använde ligghallen dagligen. Av alla observationer spenderade de 30,3 % inne i ligghallen. Hästarna låg ned cirka en tredjedel av observationerna i ligghallen och observerades mycket sällan liggandes utomhus. I Autios studie (2008) var ligghallsanvändningen totalt 43 % av alla observationer. Michanek & Ventorps studie (1996) visade att de spenderade 30,8 % av observationerna i ligghallen. Fler studier visade att hästar använde ligghallen mer under nattetid än dagtid och har även observerats liggandes procentuellt mer under nattetid än dagtid (Michanek & Ventorp 1996; Autio 2008). Det har också visats att vila förekommit framförallt i ligghallarna, även om vilobeteenden också förekommit utanför ligghallarna (Autio 2008). Ett tidigare examensarbete studerade fyra hästars användning av ligghall och visade att de upprätthöll sig i ligghallen 19 % av observationerna (Brosäter & Peterhoff 2013)