360 research outputs found
Breeding Beyond Bodies: Making and "Doing" Cattle
Dairy cows provide a spectacular example of what can be achieved with purposeful breeding of nonhuman animals in terms of increasing production and bodily adaptation to particular production systems. This implies that humans can make nonhuman bodies take whatever form they desire. However, the assumption that breeding outcomes are entirely shaped by humans has been criticized. This article contributes to ongoing discussions of breeds as socially constructed and applies a focus on cattle actions. Within a more-than-human biopower framework, cattle actions and ways of âdoingâ cattle are integral to both the notion and the future of the breed. This ethnography of breeding Swedish Mountain Cattle provides a detailed account of the mutual subjectification of cattle and farmers within an agricultural context, revealing the scope and limits of cattle agency and how âdoingâ cattle affects individuals and populations
The effect of two dental cleaning products in textile for dogs
Den vanligaste sjukdomen hos hundar Àr parodontit dÀr 44 - 100 % av populationen Àr drabbad. Det
första steget mot parodontit Àr plackbildning pÄ tÀnderna. Plack bestÄr av bakterier och kan orsaka
gingivit. Om inte placken avlÀgsnas frÄn tandytan omvandlas den successivt till tandsten. Plack
tillsammans med kroppens immunförsvar orsakar inflammation som kan bryta ner tandens
stödjevÀvnader och leda till parodontit.
Ett kÀnt och fungerande sÀtt att fÄ bort plack frÄn tÀnderna Àr tandborstning. DjurÀgare upplever det
ofta svÄrt att borsta tÀnderna pÄ sin hund med en tandborste. Det finns dock andra alternativ pÄ
marknaden men som inte Àr vetenskapligt testade. I denna studie undersöktes tvÄ olika
textilprodukter avsedda för tandrengöring, en handske i nylon och en fingertuta i mikrofiber.
Produkterna utvÀrderades för effekt mot gingivit, plack och tandsten. Under studien bedömdes Àven
stressnivÄ enligt Fear, Anxiety and Stress Scale (FAS) för att se om stressnivÄn i samband med
tandrengöring minskade vid daglig anvÀndning. I den hÀr experimentella studien anvÀndes 18
undervisningshundar frÄn Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Av dessa 18 hundar ingick sju
stycken i kontrollgruppen medan 11 hundar behandlades med tandrengöring i 35 dagar. Den buccala
sidan av tÀnderna rengjordes en gÄng dagligen av bÄda produkterna pÄ samtliga hundar. PÄ hÀlften
av hundarna anvÀndes handsken pÄ höger sida och fingertutan pÄ vÀnster sida av munnen och
tvÀrtom pÄ resterande.
En blindad veterinÀr, som Àr doktorand i odontologi pÄ hund och katt, gjorde tvÄ bedömningar av
alla hundar utan sedering eller anestesi. En bedömning utfördes innan tandrengöring pÄbörjats och
en till bedömning gjordes efter 35 dagar. Gingivit, plack och tandsten bedömdes enligt olika index.
Vid tvÄ tillfÀllen fÀrgades hundarnas tÀnder för att synliggöra om produkterna tog bort plack samt
om de kom Ät mellan tÀnderna. Bilder togs pÄ hundarnas tÀnder vid bÄda bedömningarna och
fÀrgningstillfÀllena.
Alla hundar hade plack vid första bedömningen. Vid andra bedömningen, efter 35 dagars
tandrengöring, hade ingen hund som behandlats med tandrengöring plack. Vid jÀmförelse av
gingivit före och efter behandling visades en signifikant förbÀttring för bÄde handsken (p=0,027)
och fingertutan (p=0,008). Resultatet av fÀrgningen efter analys av bilderna visade att alla hade
mindre plack efter tandrengöring. Minskningen av FAS-nivÄn var signifikant (p<0,005) vilket tyder
pÄ att hundarna vande sig vid behandlingen.The most common disease in dogs is periodontitis where 44 - 100 % of the population is affected.
The first step towards periodontitis is plaque formation on the teeth. Plaque is made up of bacteria
and can cause gingivitis. Unless the plaque is removed from the tooth surface, it is gradually
converted to calculus. Plaque along with the body's immune system causes inflammation that can
dissolve the tooth's supporting tissues and lead to tooth loss.
One known and effective way to remove plaque from the teeth is tooth brushing. Many people find
it difficult to brush their dog's teeth with a toothbrush. There are other options on the market that are
not scientifically tested. In this study, two different textile products designed for dental cleaning
were examined a glove made of nylon and a microfiber fingerstall. The products were evaluated for
efficacy against gingivitis, plaque and calculus. During the trial, stress levels were also assessed
according to Fear, Anxiety and Stress scale (FAS) to see if the stress level associated with dental
cleaning decreased with daily use of the two products. In this experimental study, 18 training dogs
from the Swedish University of Agriculture (SLU) were used. Seven of these dogs were control
group and 11 were treated with dental cleaning for 35 days. The buccal side of the teeth was cleaned
once daily with both products on all dogs. On half of the dogs, the glove was used on the right side
and the fingerstall on the left side of the mouth and the method were reversed on the rest.
A blinded veterinarian who is a PhD student in dog and cat dentistry made two assessments of all
dogs without sedation or anesthesia. An assessment was carried out before dental cleaning was
started and an additional assessment after 35 days. Gingivitis, plaque and calculus were assessed
according to a protocol. On two occasions, the dog's teeth were stained to reveal plaque and to
examine whether or not the products were successful in removing plaque and if they could access
the space between the teeth. Pictures were taken of the dog's teeth at both assessments and staining
occasions.
All dogs had plaque at the first assessment, but at the second assessment none of the dogs who
received dental cleaning had plaque, this was the result for both products. When evaluating the
occurrence of gingivitis, there was a significant improvement after having used both the glove
(p=0.027) and the fingerstall (p=0.008). The result of the staining after analysis of the pictures
showed that everyone had less plaque after tooth cleaning. The decrease in the FAS level was
significant (p<0,005), which indicates that the dogs get used to the treatment
Journal Staff
A myelopoiesis gene signature in circulating leucocytes, exemplified by increased myeloperoxidase (MPO) and proteinase 3 (PR3) mRNA levels, has been reported in patients with active anti-neutrophil cytoplasm antibody associated vasculitis (AAV) and to a lesser extent during remission. We hypothesized that this signature could predict disease relapse. mRNA levels of PR3, MPO, selected myelopoiesis transcription factors (CEBPA, CEBPB, SPIB, SPI1) and microRNAs (miRNAs) from patient and control peripheral blood mononuclear cells (PBMCs) and polymorphonuclear cells (PMNs) were analyzed and associated with clinical data. Patients in stable remission had higher mRNA levels for PR3 (PBMCs, PMNs) and MPO (PBMCs). PR3 and SPIB mRNA correlated positively in control but negatively in patient PBMCs. Statistically significant correlations existed between PR3 mRNA and several miRNAs in controls, but not in patients. PR3/MPO mRNA levels were not associated with previous or future relapses but correlated to steroid treatment. Prednisolone doses were negatively linked to SPIB and miR-155-5p, miR-339-5p (PBMCs) and to miR-221, miR-361, miR-505 (PMNs). PR3 mRNA in PBMCs correlated with time since last flare, blood leucocyte count and estimated glomerular filtration rate. Our results show that elevated leucocyte PR3 mRNA levels in AAV patients in remission do not predict relapse. The origin seems multifactorial, but to an important part explainable by prednisolone action. Gene signatures in patients with AAV undergoing steroid treatment should therefore be interpreted accordingly
Towards a Deeper Understanding of Agricultural Production Systems in Sweden â Linking Farmerâs Logics with Environmental Consequences and the Landscape
Farm restructuring is a continuous on-going process supported by national agricultural policy in Sweden; while striving for more efficient farms in terms of labor and yields, farms enlarge their holdings of arable land and animals. The environmental consequences of more intensive land uses have in turn stimulated environmental policies to deal with negative environmental consequences. In this paper we argue that an underlying problem with both of these policy approaches is that they primarily emphasize specific components of farms and fail to see the farm as an interconnected system. In this paper we therefore focus on the farm as a âsystemâ and on the systemic role of farming in the broader landscape. We develop a theoretical framework of farming logics which help to better understand agricultural production systems. Drawing on 34 semi-structured interviews with farmers, we divide the farms into three farming logic categories: I) âproduction vanguardsâ; II) âlandscape stewardsâ; and III) âenvironmental vanguardsâ. We use these categories to analyze the role of key aspects such as size, intensity of production, specialisation, how farmer preferences and knowledge influence land use systems, and interactions of these with the local landscape. The findings show how farms that on the one hand share some basic characteristics can display quite different farming logics and vice versa. We argue that these farming logics offer a potentially positive diversity in farming approaches, with complementary and mutually dependent roles in Swedenâs overall food system
Semantiikka Le Petit Prince -kirjan ja -sarjakuvakirjan suomennoksessa ja ruotsinnoksessa
I denna pro gradu-avhandling har jag jÀmfört Antoine de Saint-Exupérys barnbok Le Petit Prince samt Joann Sfars seriebok Le Petit Prince, som Àr en tecknad serieversion av Antoine de Saint-Exupérys orginalbok, med deras finsksprÄkiga och svensksprÄkiga översÀttningar. Avsikten med avhandlingen har varit att sÄ mÄngsidigt som möjligt undersöka hur de finsk- och svensksprÄkiga översÀttarna har översatt den fransksprÄkiga boken och serieboken. Jag har försökt hitta skillnader mellan orginalversionerna och översÀttningarna, och sedan undersökt hur dessa skillnader inverkar pÄ översÀttningarna. Jag har Àven kort jÀmfört de finska och de svenska översÀttningarna sinsemellan. DÄ jag skulle begrÀnsa materialet utgick jag frÄn barnboken och dess kapitelindelning. För att fÄ ett sÄ genomgripande utdrag som möjligt plockade jag ut nÄgra kapitel frÄn början, mitten och slutet av boken. Seriebokens material bestÄr av de sidor som motsvarar kapitlen i boken.
Jag har undersökt och analyserat mitt material kontrastivt och tresprÄkigt ur en semantisk vinkel. Jag definierar det semantiska begreppet utgÄende frÄn flera forskares teorier och tar hjÀlp av Rune Ingos lingvistisk-pragmatiska betraktelsesÀtt dÄ jag analyserar mitt material. Denna semantiska analys Àr mÄngsidig, men jag har fokuserat pÄ semantiska tillÀgg, explicitgörande, semantiska utelÀmningar, implicitgörande och inexaktheter sÄsom semantiska fel. Jag har Àven redogjort för begreppen barnbokslitteratur och seriebokslitteratur samt för specialfrÄgor i samband med översÀttning av barnböcker och serieböcker.
AngÄende barnboken och dess översÀttningar antog jag att det skulle finnas fler tillÀgg Àn utelÀmningar, och angÄende serieboken och dess översÀttningar antog jag det motsatta, att det skulle finnas fler utelÀmningar. Mina antaganden stÀmmer vad gÀller barnböckerna, men överraskande nog stÀmmer de inte gÀllande serieböckerna. Jag antog Àven att de semantiska felens andel skulle vara lÄg, men Àven dÀr hade jag fel, det fanns förvÄnansvÀrt mÄnga fel med tanke pÄ orginalversionernas relativt enkla sprÄk och form. Det var intressant att se att det finns sÄ mÄnga skillnader, av varierande grad, mellan orginalversionerna och deras översÀttningar.fi=OpinnÀytetyö kokotekstinÀ PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=LÀrdomsprov tillgÀngligt som fulltext i PDF-format
FĂ€boden som politiskt rum
EU:s jordbrukspolitik har omvandlats under det senaste decenniet. Nya mÄlsÀttningar om att skydda "höga natur- och kulturvÀrden" samt "traditionella landskap" har satt fokus pÄ andra typer av lantbruk Àn de jordbrukspolitiken tidigare har gynnat. Ett exempel Àr det svenska fÀbodbruket som nu för första gÄngen fÄr sÀrskilda jordbrukspolitiska stöd. Idag finns ett par hundra fÀbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland som hÄller kor, fÄr och getter, ofta lantraser, pÄ fritt utmarksbete. Djuren betar pÄ skogsmark eller i fjÀllmiljö och kommer sjÀlvmant hem pÄ nÀtterna för att stallas och i förekommande fall mjölkas. Utmarken delas med björnar och vargar, dock inte utan konflikter. I avhandlingen kombineras textanalys och etnografiskt fÀltarbete i en policyantropologisk analys av vad som hÀnder nÀr fÀbodarna inkluderas i politiken.
Jordbruksverkets utformning av EU-stöd till fÀbodar pÄverkar hur fÀbodar brukas. Stödens utformning visar dock pÄ motsÀttningar mellan förvaltningsapparaten som har makt att definiera vad traditionella fÀbodar och höga natur- och kulturvÀrden pÄ fÀbodar Àr, och de fÀbodbrukare som ska förverkliga intentionerna. Dessa motsÀttningar har gett upphov till en strid om tolkningsföretrÀde och en stÀndigt pÄgÄende förhandlingsprocess om vilka praktiker som har högst vÀrde, vilket i avhandlingen benÀmns fÀbodens politiska rum. DÀr ingÄr inte enbart de frÄgor som Àr aktuella idag utan ocksÄ de historiska institutionella arrangemang som pÄverkar aktörernas möjlighet att göra sin röst hörd.
Det Àr inte enbart Jordbruksverkets föreskrifter som avgör vad den nya jordbrukspolitiken kommer att resultera i. LÀnsstyrelsernas uttolkning av föreskrifterna, avgör i praktiken hur politiken genomförs. FÀbodbrukarna Àr dock inte intentionslösa brickor i det hÀr spelet, utan har egen agens och möjligheter att handla utifrÄn egna intentioner och problemdefinitioner. FÀbodföreningar och andra organisationer spelar en viktig roll som förmedlare av och uttolkare av sÄvÀl myndigheternas anvisningar som brukarnas egna handlingsvÀgar. De stÀndigt pÄgÄende förhandlingsprocesserna kommer att avgöra hur framtidens fÀbodbruk, och i förlÀngningen Àven hur framtidens lantbruk, kommer att bedrivas
Employees job satisfaction and its supporting in distance work during the Covid-19-pandemic
This research clarifies managements perceptions of employeesâ job satisfaction in distance work during the Covid-19 pandemic, and how this job satisfaction has been supported. At the transition to distance work caused by the Covid-19 pandemic, there was a change in the working environment for many employees. Previous research shows that change in working environment can also cause a change in job satisfaction, therefor research in job satisfaction during the Covid-19 pandemic is relevant.
This research was carried out as qualitative research, with semi structured interviews and thematic analysis. The sample consisted of four (4) respondents, representing management either as CEOs or HR-managers. The respondents have worked in their position both before and during the Covid-19 pandemic and can therefor compare and give insights about employeesâ job satisfaction both before and during the pandemic. All organisations were small and medium enterprises and sales organisations. The organisations had previously taken part of a work well-being questionnaire. For these attributes it was expected that the organisations had been faced with similar challenges during the Covid-19 pandemic, and that the management had similar prior knowledge about their employeesâ job satisfaction.
The results of this research show that in the cases where employeesâ job satisfaction had not decreased after the transition to distance work, there had been many diverse types of supporting actions. In these cases communication had prioritised, and there was a strive for similar type of communication as the communication before distance work. With distance work becoming a more common alternative form of work, even post Covid-19 pandemic, it is important to be able to support distance work in an appropriate way. Furthermore, this research show that interpreting employeesâ well-being is challenging, even in direct questions and discussion. Future research in how to interpret employeesâ well-being and job satisfaction is needed.Detta arbete klargör ledningens uppfattningar av arbetstagares arbetstillfredsstĂ€llelse vid distansarbete under Covid-19-pandemin, samt hur denna arbetstillfredsstĂ€llelse har stödjats. Vid övergĂ„ngen till distansarbete under Covid-19-pandemin skedde det en förĂ€ndring i arbetsomgivningen för mĂ„nga. Tidigare forskning visar att en förĂ€ndring i arbetsomgivningen kan ha en inverkan pĂ„ arbetstillfredsstĂ€llelsen, och dĂ€rför Ă€r forskning i arbetstillfredsstĂ€llelse aktuellt vid Covid-19-pandemins distansarbete.
Forskningen har genomförts kvalitativt, genom semi-strukturerade intervjuer och tematisk analys av dessa. Samplet bestod av fyra (4) respondenter som tillhörde organisationsledningen, antingen som verkstÀllande direktör eller HR-ansvarig. Respondenterna har arbetat i sin position bÄde före och under Covid-19-pandemin, och har kunnat jÀmföra och ge insikter om arbetstagares arbetstillfredsstÀllelse bÄde före och under pandemin. Alla organisationer var smÄ- och medelstora försÀljningsorganisationer och hade tidigare tagit del av arbetsvÀlbefinnandeenkÀter. Man kunde utgÄ frÄn att organisationerna hade bemött liknande utmaningar under Covid-19-pandemin, samt att de hade liknande förkunskaper om arbetstagares arbetstillfredsstÀllelse.
Forskningens resultat visar att i de fall dÀr arbetstagares arbetstillfredsstÀllelse inte hade försÀmrats efter övergÄngen till distansarbete, hade det tagits flera, sinsemellan olika stödjande ÄtgÀrder. I dessa fall hade Àven kommunikationen prioriterats, och man hade strÀvat efter kommunikation som liknade kommunikationen före distansarbete. Med distansarbete som en allt vanligare arbetsform, Àven efter Covid-19-pandemin, Àr det viktigt att kunna stödja det pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt. Det kom fram att speciellt tolkning av arbetstagares vÀlmÄende Àr utmanande, Àven vid direkta frÄgor och diskussioner. Framtida forskning i hur man bÀttre kan tolka arbetstagares vÀlmÄende och arbetstillfredsstÀllelse behövs
Pilotstudie av hÀstars anvÀndning av en ligghall i ett lösdriftssystem
Different types of loose housing systems are becoming more common, primarily with the aim to increase the welfare of the horses. According to Swedish Animal Welfare legislation, horses kept outside all year around must have access to a shelter during the cold season, for protection against cold, rain and wind. The shelter should be equipped with dry and soft bed for the horse to satisfy their need for sleep. This study aimed to investigate how a group of horses used the shelter in a loose housing system called HIT Active Stable, at the Swedish National Equestrian Centre Flyinge. The study was performed during four days in the autumn. The duration of time the horses spent in the shelter was measured, also which location in the shelter the horses preferred to remain and what behaviour they performed. The shelter was divided into four zones to discern which location the horses preferred, how many horses who were within the zone limits and if they were standing or lying down. The four zones were observed once per hour. The behaviours in the shelter were observed every minute in five randomly selected horses. Differences in the use of the shelter during the day and at night were also recorded. The results show that the horses used the shelter about one out of five observations, mainly at night. The front part of the shelter, closest to the exits, was the most attractive place for the horses to remain. The most common behaviour of all the observations was resting behaviour (71%) such as lying on the chest, lying on the side and standing passively. We concluded that these results suggest that having access to a shelter seems to satisfy the horses need to rest.För cirka sex tusen Är sedan domesticerades hÀsten blev en viktig del inom jordbruket (Hartley-Edwards 1994). HÀsten stallades senare upp i enskilda boxar eller spiltor för att vara lÀttillgÀngliga för mÀnniskan. SpÄr av krubbor och spiltor Ät kungliga hÀstar har pÄtrÀffats sÄ lÄngt tillbaka som för 900-800 f.kr (Chenevix-Trench 1970). Sedan dess har denna typ av hÀsthÄllning hÀngt kvar och har lÀnge varit det vanligaste sÀttet att hÄlla hÀst pÄ (Hartley-Edwards 1994).
Majoriteten (85 %) av de cirka 360 000 hĂ€star som fanns i Sverige Ă„r 2011 var uppstallade i boxar enligt en rapport frĂ„n Jordbruksverket (2012). Ă
r 2002 hölls cirka 68 % av svenska tĂ€vlingshĂ€star ensamma i hagen (Eklund 2008). Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gĂ€llande allmĂ€nna rĂ„d om hĂ€sthĂ„llning (2 kap 1§) skall hĂ€stars behov av social kontakt tillgodoses och dĂ„ helst genom fysisk kontakt med andra artfrĂ€nder. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gĂ€llande allmĂ€nna rĂ„d om hĂ€sthĂ„llning (5 kap 1§) ska hĂ€star dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gĂ„ngarter (Jordbruksverket 2007a). HĂ€stens naturliga behov blir dĂ€rför delvis Ă„sidosatta i den traditionella hĂ€sthĂ„llningen dĂ€r hĂ€star hĂ„lls ensamma med begrĂ€nsad rörelsefrihet (Hartmann, Christensen & Keeling 2009). Genom ökad förstĂ„else för hĂ€stens behov och vĂ€lfĂ€rd vĂ€ljer nu fler och fler hĂ€stĂ€gare att hĂ„lla sina hĂ€star i grupp vid utevistelse (Werhahn et al. 2011). Ăven lösdriftssystem har blivit vanligare under de senare Ă„ren (Jordbruksverket 2008). Dessa alternativ mot den traditionella hĂ€sthĂ„llningen, dĂ€r hĂ€star hĂ„lls i individuella boxar, erbjuder hĂ€star att bĂ€ttre tillgodose deras naturliga behov vad gĂ€ller socialisering, rörelsebehov och Ă€ttider (Rose-Meierhöfer et al. 2010).
Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gÀllande allmÀnna rÄd om hÀsthÄllning (5 kap 10§) ska hÀstar som hÄlls ute dygnet runt ha tillgÄng till en ligghall vid de kalla Ärstiderna dÄ betestillvÀxt inte sker för att fÄ skydd mot kyla, nederbörd och vind.
HÀsten har en relativt liten kroppsyta i förhÄllande till sin kroppsvikt, vilket gör att den lÀttare kan hÄlla vÀrmen vid kallt klimat (Morgan 2007). HÀsten reglerar Àven sin temperatur genom födointag, andningsfrekvens, blodflöde, aktivitet och svettning (Cymbaluk & Christison 1990). Ett skydd mot vind och nederbörd Àr det viktigaste för att hÀsten ska kunna hÄlla en normal kroppstemperatur dÄ den lÀttare kyls ner vid dessa klimat (Jordbruksverket 2007b). HÀstens vÀrmeavgivning sker dels i form av strÄlning via hÀstens kroppsyta till omgivningen, dels genom att svett och annan fuktighet avdunstar frÄn kroppen, genom vÀrmeledning mellan underlaget och kroppsytan samt genom strömning frÄn kroppsytan till omgivningen genom vind (Michanek & Ventorp 2001). En ligghall ger hÀsten möjlighet att sjÀlv reglera sin vÀrmeavgivning. Det genom dess vÀggar och tak ger ett skydd mot bland annat vind och regn, som motverkar strömning och konvektion, samt minskar ledningsförlusten mot liggytan genom en torr ströbÀdd (Morgan 2007).
En studie gjordes under ett helt Ă„r pĂ„ gotlandsruss permanent hĂ„llna pĂ„ lösdrift. Studien visade att ligghallen anvĂ€ndes nĂ€stan dubbelt sĂ„ mycket nĂ€r vĂ€xtligheten var som minst jĂ€mfört mot resterande del av Ă„ret (NĂ€slund 2016). En annan studie gjordes under vinterhalvĂ„ret pĂ„ islandshĂ€star ocksĂ„ permanent hĂ„llna pĂ„ lösdrift. Den studien visade att ligghallen anvĂ€ndes signifikant mer vid stark vind (>10 m/s) och stark vind i samband med regn eller snö (Mejdell & BĂže 2005). I Snoeks et al. (2015) studie över klimatets pĂ„verkan av ligghallsanvĂ€ndningen i ett lösdriftssystem, visade att vind i kombination med regn ökade anvĂ€ndandet av ligghallen signifikant mer oavsett temperatur. Ăven en studie av Michanek & Ventorp (1996) som gjordes i SkĂ„ne under vintertid pĂ„ tvĂ„ ungston visade pĂ„ att regn och kraftig vind ökade anvĂ€ndningen av ligghallen. En annan studie visade att hĂ€star anvĂ€nde ligghallen mer vid snöfall, regn, hĂ„rd vindstyrka och lĂ€gre temperaturer. Samma studie visade Ă€ven att ligghallen anvĂ€nds mer av ston Ă€n valacker (Heleski & Murtazashvili 2010).
Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gÀllande allmÀnna rÄd om hÀsthÄllning (5 kap 10§) ska ligghallen Àven vara utrustad med en torr och ren liggplats för att hÀsten ska kunna tillgodose sitt sömnbehov.
HÀstens behov av sömn Àr betydligt mindre Àn exempelvis mÀnniskans. Studier pÄ hÀstar i fritt tillstÄnd visar att hÀstar ligger ner betydligt mindre Àn mÀnniskan (Duncan 1985; Boyd et al. 1988). En studie visade att vuxna hÀstar vilar cirka 5-6 timmar per dygn, men sover endast cirka 3-4 timmar av denna tid. Vidare visade studien att hÀsten har ett behov av REM-sömn (Rapid Eye Movement) som krÀver att hÀsten ligger ner med stöd för huvudet och kan inte kompenseras med annan typ av sömn. Samma studie visade att hÀstens sömn Àr uppdelad under dygnet, vanligtvis mellan fem och sju perioder per dygn som varar cirka 30 till 40 minuter (Dallaire 1986). HÀsten vilar till största del under natten (Duncan, 1985; Dallaire 1986). Den kan vila stÄende, liggande pÄ bröstet eller liggande pÄ sidan och har alltid en eller flera flockmedlemmar som hÄller vakt under tiden (Rifa 1989). Dallaires studie (1986) visade Àven att tryggheten spelar stor roll för om hÀsten vill lÀgga sig ner eller inte dÄ det kan det ta flera dagar för en hÀst i vilt tillstÄnd beroende pÄ hur trygg den kÀnde sig i sin omgivning. En annan faktor som kan pÄverka hÀstens vilja att lÀgga sig Àr underlaget. Hunter och Houpt (1989) studerade om ponnyer föredrog att ligga ned pÄ strödda eller icke strödda ytor. Resultatet visade att ingen ponny observerades liggande pÄ den icke strödda ytan. Andra studier visade att hÀstar ligger signifikant mer pÄ halm Àn pÄ spÄn (Greening et al. 2013;Pedersen Riemann, SÞndergaard & Ladewigs 2004)
Medjell & BÞes studie (2005) visade att hÀstarna anvÀnde ligghallen dagligen. Av alla observationer spenderade de 30,3 % inne i ligghallen. HÀstarna lÄg ned cirka en tredjedel av observationerna i ligghallen och observerades mycket sÀllan liggandes utomhus. I Autios studie (2008) var ligghallsanvÀndningen totalt 43 % av alla observationer. Michanek & Ventorps studie (1996) visade att de spenderade 30,8 % av observationerna i ligghallen. Fler studier visade att hÀstar anvÀnde ligghallen mer under nattetid Àn dagtid och har Àven observerats liggandes procentuellt mer under nattetid Àn dagtid (Michanek & Ventorp 1996; Autio 2008). Det har ocksÄ visats att vila förekommit framförallt i ligghallarna, Àven om vilobeteenden ocksÄ förekommit utanför ligghallarna (Autio 2008). Ett tidigare examensarbete studerade fyra hÀstars anvÀndning av ligghall och visade att de upprÀtthöll sig i ligghallen 19 % av observationerna (BrosÀter & Peterhoff 2013)
- âŠ