53 research outputs found
Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i tvÄ olika elevgrupper pÄ gymnasiet
Tidigare forskning gĂ€llande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsĂ€tt snarare Ă€n ett processinriktat synsĂ€tt. Syftet med följande undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever pĂ„ en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta Ă€r en kvalitativ enkĂ€tundersökning. Resultatet visar att mĂ„nga av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller lĂ€roböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som nĂ„got de Ă€r positivt instĂ€llda till. Min slutsats Ă€r att den processinriktade skrivundervisningen inte fĂ„tt den genomslagskraft den förtjĂ€nar. Â
Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i tvÄ olika elevgrupper pÄ gymnasiet
Tidigare forskning gĂ€llande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsĂ€tt snarare Ă€n ett processinriktat synsĂ€tt. Syftet med följande undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever pĂ„ en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta Ă€r en kvalitativ enkĂ€tundersökning. Resultatet visar att mĂ„nga av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller lĂ€roböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som nĂ„got de Ă€r positivt instĂ€llda till. Min slutsats Ă€r att den processinriktade skrivundervisningen inte fĂ„tt den genomslagskraft den förtjĂ€nar. Â
Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet? : En undersökning om skrivundervisning i tvÄ olika elevgrupper pÄ gymnasiet
Tidigare forskning gĂ€llande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsĂ€tt snarare Ă€n ett processinriktat synsĂ€tt. Syftet med följande undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever pĂ„ en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta Ă€r en kvalitativ enkĂ€tundersökning. Resultatet visar att mĂ„nga av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller lĂ€roböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som nĂ„got de Ă€r positivt instĂ€llda till. Min slutsats Ă€r att den processinriktade skrivundervisningen inte fĂ„tt den genomslagskraft den förtjĂ€nar. Â
âMEN JAG FĂRSTĂ R INTE VARFĂR DE TROR ATT VI ALLA ĂR LIKA?â En kritisk diskursanalys om hur ensamkommande barn konstrueras i svensk media.
Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp artiklar frÄn Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten
och Aftonbladet ta reda pÄ hur ensamkommande barn framstÀlls i svenska media. Den
undersökta tidsperioden var det första halvÄret under 2017, 1 januari till 1 juli. Det empiriska
materialet bestod av sammanlagt 53 nyhet- och debattartiklar och ledare; 15 frÄn Dagens
Nyheter, 21 frÄn Göteborgs-Posten och 17 frÄn Aftonbladet. Vi har ur dessa artiklar funnit
konstruktioner av ensamkommande barn och unga, som vi sedan analyserat med hjÀlp av
kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Förutom den kritiska
diskursanalysen har vi byggt vÄr analys pÄ tidigare forskning och med hjÀlp av teoretiska
ansatser som sociala konstruktioner, makt, stÀmpling, stigma och teorier om Vi och Dem. De
fyra konstruktioner vi fann var: ensamkommande barn som misstÀnkliggjorda,
ensamkommande barn som ambitiösa, ensamkommande barn som offer och ensamkommande
barn som ekonomisk samhÀllsbörda. För att visa pÄ dessa konstruktioner har vi i vÄrt analysoch
resultatkapitel presenterat exemplifierande citat ur de tre dags- och kvÀllstidningarna. VÄr
studie visar pÄ att de konstruktioner vi fann om ensamkommande barn i media ocksÄ kan ses
som diskurser som Àr delar av den rÄdande diskursordningen, och att ensamkommande ofta
framstÀlls som ett De Andra, medan resterande av det svenska samhÀllet framstÀlls som Vi.
De Àr ur ett maktperspektiv hela tiden underlÀgsna Oss och denna maktordning Àr nÄgot som
den rÄdande diskursordningen upprÀtthÄller, och denna diskursordning Àr nÄgot media
reproducerar dÄ de fortsÀtter skriva om ensamkommande som avvikande och ett De
Digital inkluering paÌ agendan : En analys av anvaÌndandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins paÌverkan och inflytande oÌver samhaÌllet mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjaÌnster upphoÌr, daÌrmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhaÌllskritisk och har daÌrmed en saÌrstaÌllning. Dock finns det icke-anvaÌndare som aÌnnu inte tagit del av denna innovation och daÌrmed saknar tillgaÌng till viktiga tjaÌnster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfoÌrts med inflytelserika e-leg aktoÌrer i syfte att identifiera faktorer som paÌverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar paÌ att samarbete, ansvar, foÌrdomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begraÌnsar anvaÌndandet av e-leg. Dessa faktorer existerar paÌ en aktoÌrsnivaÌ och interagerar samt foÌrenas paÌ en strukturell systemnivaÌ. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom faÌr dessa insikter betydelse foÌr politiska beslut angaÌende samhaÌllskritisk teknik, samt foÌr det framtida anvaÌndandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
Digital inkluering paÌ agendan : En analys av anvaÌndandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins paÌverkan och inflytande oÌver samhaÌllet mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjaÌnster upphoÌr, daÌrmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhaÌllskritisk och har daÌrmed en saÌrstaÌllning. Dock finns det icke-anvaÌndare som aÌnnu inte tagit del av denna innovation och daÌrmed saknar tillgaÌng till viktiga tjaÌnster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfoÌrts med inflytelserika e-leg aktoÌrer i syfte att identifiera faktorer som paÌverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar paÌ att samarbete, ansvar, foÌrdomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begraÌnsar anvaÌndandet av e-leg. Dessa faktorer existerar paÌ en aktoÌrsnivaÌ och interagerar samt foÌrenas paÌ en strukturell systemnivaÌ. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom faÌr dessa insikter betydelse foÌr politiska beslut angaÌende samhaÌllskritisk teknik, samt foÌr det framtida anvaÌndandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
My family is struck by disease : A literature review about relativesÂŽ experience of nursing a family member at home
Bakgrund:  Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för bĂ„de sjuka och anhöriga. NĂ€r sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De fĂ„r ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vĂ„rden i hemmet. Det Ă€r trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att frĂ€mja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och vĂ€lbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vĂ„rden i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vĂ„rda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades pĂ„ tio vetenskapliga artiklar. Dessa hĂ€mtades frĂ„n databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvĂ„rdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrĂ„n litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hĂ€lsa och sjukdom. Ăven de vĂ„rdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra omrĂ„den i resultatet. Det första var kĂ€nslomĂ€ssig pĂ„verkan pĂ„ den informella vĂ„rdaren, vilket berörde de tankar och kĂ€nslor som uppkom nĂ€r nĂ„gon tog sig an vĂ„rdarrollen. Det andra var social pĂ„verkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv pĂ„verkades nĂ€r de tog sig an den informella vĂ„rdarrollen. Det tredje var förĂ€ndringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen intrĂ€dde. Det sista omrĂ„det var information och stöd som omfattade det som familjen ansĂ„g sig behöva hjĂ€lp med.                                                                                         Diskussion: De tvĂ„ omrĂ„dena kĂ€nslomĂ€ssig pĂ„verkan pĂ„ den informella vĂ„rdaren och social pĂ„verkan diskuterades utifrĂ„n den familjefokuserade omvĂ„rdnaden och de vĂ„rdvetenskapliga konsensusbegreppen.Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurseÂŽ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.  Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science
Digital inkluering paÌ agendan : En analys av anvaÌndandet och spridningen av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID.I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins paÌverkan och inflytande oÌver samhaÌllet mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjaÌnster upphoÌr, daÌrmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhaÌllskritisk och har daÌrmed en saÌrstaÌllning. Dock finns det icke-anvaÌndare som aÌnnu inte tagit del av denna innovation och daÌrmed saknar tillgaÌng till viktiga tjaÌnster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfoÌrts med inflytelserika e-leg aktoÌrer i syfte att identifiera faktorer som paÌverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar paÌ att samarbete, ansvar, foÌrdomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begraÌnsar anvaÌndandet av e-leg. Dessa faktorer existerar paÌ en aktoÌrsnivaÌ och interagerar samt foÌrenas paÌ en strukturell systemnivaÌ. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom faÌr dessa insikter betydelse foÌr politiska beslut angaÌende samhaÌllskritisk teknik, samt foÌr det framtida anvaÌndandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige
Skolans arbete mot alkohol och droger : LĂ€rarnas uppfattning om det alkohol- och drogrelateradearbetet.
This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Meadâs symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework
NÀr bebisbubblan spricker : En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av postpartumpsykos
Bakgrund: Postpartum psykos (PPP) drabbar 1â2 kvinnor av 1000. Sjukdomen har ett mycket snabbt förlopp och kan ge symtom som hallucinationer, vanförestĂ€llningar och paranoia. Att se varningssignalerna och tidigt sĂ€tta in behandling Ă€r av stor vikt dĂ„ en obehandlad PPP kan leda till förödande konsekvenser för bĂ„de den drabbade kvinnan, barnet och övriga anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumpsykos Metod: En kvalitativ allmĂ€n litteraturöversikt valdes som metod dĂ€r 12 vetenskapliga artiklar frĂ„n Ă„r 2011â2023 hĂ€mtades frĂ„n Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, resultaten frĂ„n artiklarna analyserades och sammanstĂ€lldes. Analysen gjordes med Fribergs femstegsanalys Resultat: I analysen identifierades tre kategorier: KĂ€nslan av att nĂ„got Ă€r fel, Upplevelser av de obehagliga och skrĂ€mmande symtomen, KĂ€nslor och tankar om vĂ€gen tillbaka. I KĂ€nsla av att nĂ„got Ă€r fel finns beskrivningar av upplevelserna av de första symtomen. I Upplevelser av de obehagliga och skrĂ€mmande symtomen ligger upplevelser som Ă€r obehagliga och upprörande, tankar om att skada barnet eller sig sjĂ€lv. KĂ€nslor och tankar om vĂ€gen tillbaka har upplevelser om vĂ€gen ur en PPP. Slutsats(er): Sjuksköterskan behöver kunskap om de första symtomen och vĂ„gar stĂ€lla frĂ„gor till gravida eller nyblivna mammor för att minska risken för en fullt utvecklad PPP.
- âŠ