Preaching the Witness of Last Words: How Biblical Farewell Speeches Shape Contemporary Listeners\u27 Theological Legacy

This project explores several last words speeches in Scripture, in an attempt to mine core theological convictions. It considers the subject of theological legacy. It seeks to ascertain whether or not the preaching of last words of witness will be effective in influencing listeners’ consideration of their own cherished spiritual values. By means of a series of six sermons the author endeavored to encourage listeners to incorporate into their own lives of faith the treasured spiritual values that have been passed down to them as a theological legacy and to give greater thought as to what core theological convictions they would like to pass on to others as their own theological legacy. The project demonstrates that the preaching of last words of witness can effectively motivate listeners to treasure the legacy they have received and be intentional about sharing their own theological legacy with others. This project also addresses the decline in the mainline denominational churches in both numbers and vitality, and presents one way to curb that decline and to assist the Christian Church in courageously moving forward, treasuring the cherished legacy of faith that has been passed down by those who have gone before us and faithfully sharing this cherished legacy with the generations to come

Functional Promoter Polymorphisms Govern Differential Expression of HMG-CoA Reductase Gene in Mouse Models of Essential Hypertension

3-Hydroxy-3-methylglutaryl-coenzyme A [HMG-CoA] reductase gene (Hmgcr) is a susceptibility gene for essential hypertension. Sequencing of the Hmgcr locus in genetically hypertensive BPH (blood pressure high), genetically hypotensive BPL (blood pressure low) and genetically normotensive BPN (blood pressure normal) mice yielded a number of single nucleotide polymorphisms (SNPs). BPH/BPL/BPN Hmgcr promoter-luciferase reporter constructs were generated and transfected into liver HepG2, ovarian CHO, kidney HEK-293 and neuronal N2A cells for functional characterization of the promoter SNPs. The BPH-Hmgcr promoter showed significantly less activity than the BPL-Hmgcr promoter under basal as well as nicotine/cholesterol-treated conditions. This finding was consistent with lower endogenous Hmgcr expression in liver and lower plasma cholesterol in BPH mice. Transfection experiments using 5′-promoter deletion constructs (strategically made to assess the functional significance of each promoter SNP) and computational analysis predicted lower binding affinities of transcription factors c-Fos, n-Myc and Max with the BPH-promoter as compared to the BPL-promoter. Corroboratively, the BPH promoter-luciferase reporter construct co-transfected with expression plasmids of these transcription factors displayed less pronounced augmentation of luciferase activity than the BPL construct, particularly at lower amounts of transcription factor plasmids. Electrophoretic mobility shift assays also showed diminished interactions of the BPH promoter with HepG2 nuclear proteins. Taken together, this study provides mechanistic basis for the differential Hmgcr expression in these mouse models of human essential hypertension and have implications for better understanding the role of this gene in regulation of blood pressure

Barndomens poetik : Oscar Parlands Riki-trilogi i den ryska litterära kontexten

I denna avhandling har jag undersökt barndomens poetik i Oscar Parlands författarskap i förhållande till den ryska litterära kontexten, representerad av Leo Tolstojs barndomstrilogi, Från unga år. Barndomen, Pojkåren, Ungdomen (1852–1856) och Jurij Oljesjas Avund (1927). Barndomen som litterär konstruktion väcker stora existentiella frågor: Vad är meningen med människans tillvaro? Vad är människans vilja i relation till Guds vilja? Vad är det som sker i människans själ då hon övergår från barndomen till vuxenlivet? Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att visa hur Oscar Parland besvarar dessa frågor genom att ge dem bildliga uttryck i skildringen av den lille Rikis uppväxt på Karelska näset, Den förtrollade vägen (1953), Tjurens år (1962) och Spegelgossen (2001). I teoretiskt avseende har syftet varit att förstå och frilägga den litterära dialogens mekanismer och villkor genom en komparativ läsning. Med fokus på barndomen som litterär konstruktion har jag utforskat hur den litterära dialogen fungerar i praktiken och besvarat följande frågor: Vilka tematiska likheter och skillnader som finns mellan Parlands berättelser och Leo Tolstojs realistiska skildring av barndomen? Hur omtolkas den ryska realismens berättarformer i Parlands romaner? Hur förhåller sig Parlands barndomsskildringar till den ryska modernismens poetik? Den första teoretiska utgångspunkten är Michail Bachtins teori om det dialogiska ordet som en skärningspunkt mellan olika litterära och kulturella diskurser. Textanalyserna utgår från Julia Kristevas tolkning av Bachtins dialogism och Kristevas begreppsapparat. Den andra teoretiska utgångspunkten är Viktor Sklovskijs formalistiska teori. I fokus i Sklovskijs teori står begreppet främmandegöring som i min analys tolkas som en konstnärlig princip. De konstnärliga greppen är en bro mellan ett tema och dess förkroppsligande i texten. För att undersöka hur denna kedja fungerar i Oscar Parlands författarskap använder jag Alexander Zholkovskijs analytiska modell

Barndomen som en metafor : En studie av Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning i psykoanalytisk belysning

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess – ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet. Barndomen skildras som en dramatisk process vars syfte är att uppnå den nya livsfasen då människan känner sig mer mogen och säker. Ur texterna framträder dock en annan uppfattning av barndomen som ett psykiskt ursprungligt jagtillstånd som alltid finns kvar i människans psyke i form av det kärleksfulla och lekfulla barnet. Hos Krusenstjerna konstrueras den unga Tonys intuitiva världsbild. Huvudpersonens barndom gestaltas som en såväl psykisk som fysiologisk process som även präglar den blivande vuxnes varseblivning. Barndomens metaforiska betydelse innebär det verkliga konkreta barnets förlorade oskuld, det lyckliga omedvetna och spontana tillståndet som visar sig i Tonys fantasier och kärleksdramer. Edelfeldts sätt att skildra tonåringens mognadsprocess är däremot analytiskt. I Georges psyke är det levande inre barnet förträngt till förmån för en intellektuell medvetenhet och rationella lekar vilket resulterar i en bild av någon universell schematisk karaktär som saknar åldersgräns och det verkliga ansiktet. I Edelfeldts roman blir barndomen en slags litterär modell av de psykologiska processer som pågår i den moderna människans själsliv. Barndomens metaforik tar sig uttryck i det förlorade arketypiska barnets förbrukade symbol som i olika former förekommer i Georges drömmar och fantasier. Uppsatsen tangerar också skillnaden inom det narrativa perspektivet i berättelserna. Den tragiska intonation som ligger i Krusenstjernas roman förvandlas till ett intertextuellt spel i Edelfeldts roman. Krusenstjernas verk saknar den ironiska intonation som genomsyrar Edelfeldts skildring. Tony anses som författarinnans alter ego, bäraren av Krusenstjernas verkliga rädslor och komplex. George D. Bratt i Edelfeldts roman blir däremot upphovsmannens marionett; hans dagbok kan uppfattas som skärningspunkt för psykoanalytiska, filosofiska och bibliska diskurser.    

Den gåtfulla och kusliga främlingen inom oss : En studie av problematiken främlingskap i Walter Ljungquists Källan och Mare Kandres Aliide, Aliide

I fokus för denna uppsats ligger främlingskapets problematik i två barndomsskildringar, Walter Ljungquists Källan (1961) och Mare Kandres Aliide, Aliide (1991). Analysen kretsar kring följande frågor: Hur konstrueras barnets främlingskap i båda berättelserna från två skilda tider? På vilket sätt präglar författarnas filosofiska och estetiska insikter den litterära bilden av barnets främlingskap? Vilka olikheter och likheter finns i de två gestaltningarna av barnets främlingskap i förhållande till den andre och till sig själv? Med utgångspunkten i existentiella, psykoanalytiska och antroposofiska perspektiv bildar jag mig en uppfattning om främlingskapets ursprung och dess filosofiska betydelse i olika teoretiska diskurser.Denna masteruppsats kan vara intressant för alla litteraturvetare som använder psykoanalysen som en teoretisk nyckel. Analysens komparativa karaktär kan även betraktas som en personlig insats i den komparativa litteraturvetenskapen.</p

Läsning - Utveckling och uppföljning

Detta examensarbete handlar om olika läsinlärningsmodeller och analysinstrument av barns läsutveckling med tonvikt på LUS (läsutvecklingsschema).This essay is about different kind of models you are using when you teach children how to read. The essay also talks about LUS, a schedule that shows where the child is in his readinprogress