Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion RAMPROGRAM FÖR FORSKNING 2004–2007

Detta ramprogram är en revidering av det föregående (CUL, 2000) och är tänkt att ligga till grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande treårsperioden. Revideringen av ramprogrammet har skett i dialog med myndigheter, forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Centrum för uthålligt lantbruks (CUL:s) styrelse har följt och aktivt deltagit i denna dialog. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för CUL:s verksamhet. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida, samt skickats till ett femtiotal nyckelpersoner för vidare spridning inom organisationer och nätverk. Det har givits möjligheter att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram har diskuterats vid ett av de samrådsmöten för koordinering av forskning och utveckling inom ekologiskt lantbruk, som CUL ansvarar för. För att ta tillvara på erfarenheter från Formas pågående forskningsprogram för ekologisk produktion (Formas-eko) och från liknande program i Danmark, har lektor Vibeke Langer i samarbete med lektor Jesper Rasmussen vid Kungl. Veterinær- og Landbohøjskole i Danmark ombetts att utvärdera i vilken grad intentionerna i Formas forskningsprogram uppfyllts i projektbeskrivningarna av pågående projekt inom Formas-eko. Utvärderingen finns tillgänglig på CUL:s hemsida (CUL, 2003). Det reviderade ramprogrammet fokuserar på frågor som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument vid SLU, t.ex SLU:s nya forskningsstrategi som är under utarbetande. Ramprogram fokuserar på frågeställningar som är centrala för att kunna utveckla det ekologiska lantbruket, både för att kunna möta den ökade efterfrågan på ekologiska livsmedel och kraven på de ekologiska livsmedlens kvalité och miljöanpassning. Det behövs forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av livsmedelssystemet. Det behövs också forskning inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk. Ramprogrammet omfattar hela livsmedelskedjan från primärproduktion och förädling till marknaderna för ekologiska livsmedel och involverar därmed en mängd olika aktörer. För samordningen av arbetet, samt för sammanställningen av detta ramprogram har Ulrika Geber ansvarat

Beskrivningar av projekten inom Formas program för ekologisk produktion

Skriften innehåller sammanfattningar av de projekt som ingår i Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) program för ekologisk produktion 2002-2004. 23 forskningsprojekt ingår i programmet som, tack vare nya forskningsmedel, tog sin början under 2002

Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion. Ramprogram för forskning. 2000–2003

Detta ramprogram är tänkt att ligga som grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande femårsperioden (2000-2005). Ramprogrammet är utarbetat i dialog mellan forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för Centrum för uthålligt lantbruks (CUL) verksamhet. Ett hundratal personer har varit involverade i arbetet med att göra en omfattande inventering av kunskapsluckor och kunskapsbehov. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida och det har givits möjlighet att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram diskuterades vid ett seminarium vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) i oktober 1999. Synpunkter som framkom vid seminariet inarbetades i förslaget, vilket i sin helhet finns tillgängligt på CUL:s hemsida (CUL, 2000). Ett allmänt önskemål fanns om att en sammanfattande version skulle utarbetas. Denna version har nu sammanställts och presenteras i denna rapport. Ramprogrammet som här presenteras fokuserar på frågeställningar som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument som har utarbetats vid SLU, t.ex. Ramprogram för husdjursforskningen vid JLT-fakulteten, SLU (1998), Forskningsstrategi för SLU (1999) samt Moroten – Strategi för JLT-fakulteten år 2000 (2000). Frågeställningarna är centrala för att utveckla och öka produktionen av ekologiska livsmedel. Det handlar om forskning som är inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk men också om forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan utvecklas mot ökad uthållighet på lång sikt. Det handlar också om den ekologiska produktionen på gårdsnivå men också om dess relation till ekosystem och samhälle. För att utveckla en ekologisk livsmedelsproduktion måste hänsyn tas både till konsumenternas önskemål och krav på produktion och produkt samt till samhällets förväntningar vad gäller mervärde och miljönytta. Lantbrukaren tar hänsyn till produktionens möjligheter att uppnå dessa förväntningar och krav, och måste ges de förutsättningar som krävs för att detta ska vara möjligt. Förändringar krävs på många plan. Det gäller ändrade konsumtionsvanor för konsumenterna och krav på samhället vad gäller tydlighet i mål och styrmedel. Det krävs också producenter som är öppna för nya utmaningar och som vågar tro på att en omställning av produktionen är praktiskt och ekonomiskt möjlig. För samordning av arbetet samt för sammanställningen av detta ramprogram har Karin Höök ansvarat

Corollary Discharge Failure in an Oculomotor Task Is Related to Delusional Ideation in Healthy Individuals

International audiencePredicting the sensory consequences of saccadic eye movements likely plays a crucial role in planning sequences of saccades and in maintaining visual stability despite saccade-caused retinal displacements. Deficits in predictive activity, such as that afforded by a corollary discharge signal, have been reported in patients with schizophrenia, and may lead to the emergence of positive symptoms, in particular delusions of control and auditory hallucinations. We examined whether a measure of delusional thinking in the general, non-clinical population correlated with measures of predictive activity in two oculomotor tasks. The double-step task measured predictive activity in motor control, and the in-flight displacement task measured predictive activity in trans-saccadic visual perception. Forty-one healthy adults performed both tasks and completed a questionnaire to assess delusional thinking. The quantitative measure of predictive activity we obtained correlated with the tendency towards delusional ideation, but only for the motor task, and not the perceptual task: Individuals with higher levels of delusional thinking showed less self-movement information use in the motor task. Variation of the degree of self-generated movement knowledge as a function of the prevalence of delusional ideation in the normal population strongly supports the idea that corollary discharge deficits measured in schizophrenic patients in previous researches are not due to neuroleptic medication. We also propose that this difference in results between the perceptual and the motor tasks may point to a dissociation between corollary discharge for perception and corollary discharge for action

Preserved subliminal processing and impaired conscious access in schizophrenia.

BACKGROUND: Studies of visual backward masking have frequently revealed an elevated masking threshold in schizophrenia. This finding has frequently been interpreted as indicating a low-level visual deficit. However, more recent models suggest that masking may also involve late and higher-level integrative processes, while leaving intact early bottom-up visual processing. OBJECTIVE: To test the hypothesis that the backward-masking deficit in schizophrenia corresponds to a deficit in the late stages of conscious perception, whereas the subliminal processing of masked stimuli is fully preserved. DESIGN: Twenty-eight patients with schizophrenia and 28 normal control subjects performed 2 backward-masking experiments. We used Arabic digits as stimuli and varied quasi-continuously the interval with a subsequent mask, thus allowing us to progressively unmask the stimuli. We finely quantified their degree of visibility using objective and subjective measures to evaluate the threshold duration for access to consciousness. We also studied the priming effect caused by the variably masked numbers in a comparison task performed on a subsequently presented and highly visible target number. RESULTS: The threshold delay between the digit and mask necessary for the conscious perception of the masked stimulus was longer in patients compared with controls. This higher consciousness threshold in patients was confirmed by an objective and a subjective measure, and both measures were highly correlated for the patients and controls. However, subliminal priming of masked numbers was effective and identical in patients and controls. CONCLUSIONS: Access to conscious report of masked stimuli is impaired in schizophrenia, whereas fast bottom-up processing of the same stimuli, as assessed by subliminal priming, is preserved. These findings suggest a high-level origin of the masking deficit in schizophrenia, although they leave open for further research its exact relation to previously identified bottom-up visual processing abnormalities

Ekologiskt lantbruk: Vägar, val, visioner. Sammanfattningar av föredrag, diskussioner och postrar

Ekologisk produktion och konsumtion har många ansikten. Produkterna finns lättåtkomliga i stormarknadens hyllor, men vi kan också köpa dem direkt hos den välbekante bonden. Helt nya former av kontakter mellan producent och konsument växer fram samtidigt som de etablerade distributionskanalerna fungerar allt bättre. Ekologiska gårdar kan vara stora eller små. Produktionen kan vara specialiserad eller mångfaldig. Satsningar på ekologiskt lantbruk kan handla om förutsättningar för överlevnad för bönder runt om i världen likväl som att skapa nya marknadsnischer för transnationella storföretag att expandera inom. Ekologiskt lantbruk utvecklas och det är oundvikligt att målkonflikter uppstår. Att förstå, och enas om, vilken den gemensamma värdegrunden är inom den ekologiska lantbruksrörelsen underlättar valet av utvecklingsvägar. Men vi måste också lära oss mer om hur vårt ekosystem fungerar och då även hur människan fungerar och agerar i den natur som hon är en del av. Ett uthålligt lantbruk kan bara bli möjligt i ett uthålligt samhälle. Är det då dags för det ekologiska lantbruket att ibland lyfta ögonen från jorden och ta ett större ansvar i hela livsmedelskedjan och dess kopplingar till samhället i övrigt? Behöver vi utveckla nya tankemönster och en ny syn på banden mellan natur, människa och samhälle? Hur vill vi forma vår framtid? Ovanstående rader uttrycker de grundtankar vi hade inför genomförandet av den åttonde konferensen om ekologiskt lantbruk på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Planeringen av konferensprogrammet föregicks av en enkätundersökning och har skett i samråd med följande grupp: Marita Axelsson, Konsumentverket; Johanna Björklund, SLU; Maria Dirke, Ekologiska Lantbrukarna; Johan Ascard och Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket; Maria Gardfjell, Coop; Andreas Gustafsson, KRAV; Karin Höök, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I denna rapport finns inledningar till konferensens diskussioner och paneldebatter och sammanfattningar av presenterade föredrag och postrar. I nätversionen av rapporten finns även referat av diskussioner med