Establishing research priorities relating to the long-term impact of TIA and minor stroke through stakeholder-centred consensus

Plain English summary What is the problem and why is this important? Mini-strokes are similar to full strokes, but symptoms last less than 24 h. Many people (up to 70%) have long-term problems after a mini-stroke, such as anxiety; depression; problems with brain functioning (like memory loss); and fatigue (feeling tired). However, the current healthcare pathway only focuses on preventing another stroke and care for other long-term problems is not routinely given. Without proper treatment, people with long-term problems after a mini-stroke could have worse quality of life and may find it difficult to return to work and their social activities. What is the aim of the research? We wanted to understand the research priorities of patients, health care professionals and key stakeholders relating to the long-term impact of mini-stroke. How did we address the problem? We invited patients, clinicians, researchers and other stakeholders to attend a meeting. At the meeting people discussed the issues relating to the long-term impact of mini-stroke and came to an agreement on their research priorities. There were three stages: (1) people wrote down their individual research suggestions; (2) in smaller groups people came to an agreement on what their top research questions were; and (3) the whole group agreed final research priorities. What did we find? Eleven people attended who were representatives for patients, GPs, stroke consultants, stroke nurses, psychologists, the Stroke Association (charity) and stroke researchers, The group agreed on eleven research questions which they felt were the most important to improve health and well-being for people who have had a mini-stroke. The eleven research questions encompass a range of categories, including: understanding the existing care patients receive (according to diagnosis and geographical location); exploring what optimal care post-TIA/minor stroke should comprise (identifying and treating impairments, information giving and support groups) and how that care should be delivered (clinical setting and follow-up pathway); impact on family members; and education/training for health care professionals. Abstract Background Clinical management after transient ischaemic attack (TIA) and minor stroke focuses on stroke prevention. However, evidence demonstrates that many patients experience ongoing residual impairments. Residual impairments post-TIA and minor stroke may affect patients’ quality of life and return to work or social activities. Research priorities of patients, health care professionals and key stakeholders relating to the long-term impact of TIA and minor stroke are unknown. Methods Our objective was to establish the top shared research priorities relating to the long-term impact of TIA and minor stroke through stakeholder-centred consensus. A one-day priority setting consensus meeting took place with representatives from different stakeholder groups in October 2016 (Birmingham, UK). Nominal group technique was used to establish research priorities. This involved three stages: (i) gathering research priorities from individual stakeholders; (ii) interim prioritisation in three subgroups; and (iii) final priority setting. Results The priority setting consensus meeting was attended by 11 stakeholders. The individual stakeholders identified 34 different research priorities. During the interim prioritisation exercise, the three subgroups generated 24 unique research priorities which were discussed as a whole group. Following the final consensus discussion, 11 shared research priorities were unanimously agreed. The 11 research questions encompass a range of categories, including: understanding the existing care patients receive (according to diagnosis and geographical location); exploring what optimal care post-TIA/minor stroke should comprise (identifying and treating impairments, information giving and support groups) and how that care should be delivered (clinical setting and follow-up pathway); impact on family members; and education/training for health care professionals. Conclusions Eleven different research priorities were established through stakeholder-centred consensus. These research questions could usefully inform the research agenda and policy decisions for TIA and minor stroke. Inclusion of stakeholders in setting research priorities is important to increase the relevance of research and reduce research waste

Att se brottslingen – belastningsregistrets syfte och användning

Utifrån rättsociologiskt och kriminologiskt perspektiv studeras betydelsen och användningen av uppgifter ur belastningsregistret. Likaså studeras lagstiftningens utveckling och hypotetiska konsekvenser av användningen. Belastningsregistrets existens förklaras utifrån två faktorer: - viljan att minska brottsligheten, att skapa ett bättre och säkrare samhälle; - den kausala verklighetssynen, allting har en orsak och resultatet kan förutsägas eller förhindras om vi lär oss förstå och känna igen orsakerna. Faktorerna är inte nya, samma faktorer var rådande när socialskyddsrörelsen satte sin prägel på rättssystemet. Det som gör belastningsregistrets existens speciell är att rättssystemet idag präglas av nyklassicismen med dess fokus på rättssäkerhet och dess kritik av prognostänkande. Samtidigt är den kausala verklighetssynen fortfarande rådande. Också nyklassicismen och proportionalitetsteoretikerna tror på möjligheten att förutsäga resultat utifrån kända omständigheter. Utifrån den kausala förståelsen är användandet av belastningsuppgifter i de brottsbekämpande myndigheternas arbete förklarligt. Svårare är det att förklara betydelsen av belastningsuppgifterna i de rättsvårdande myndigheternas arbete. Skärpta straff för de som döms för återfall motiveras med att de som enbart begår en överträdelse ska kunna dömas lindrigare samt att allmänheten förväntar sig att upprepade överträdelser av gemensamma lagar straffas hårdare en enstaka övertramp. När argumentationen byggs på allmänhetens uppfattning glömmer man bort att fråga sig var allmänhetens uppfattning kommer ifrån, vad den har sin grund i. Allt som oftast verkar det finnas en uppfattning av att det finns en allmänmänsklig, medfödd uppfattning om vad som är rätt och fel och att denna uppfattning är oföränderlig. Det räcker med att se på de straffrättsskolor som har avlöst varandra under de senaste seklerna för att se att så inte är fallet. Kontrollen av belastningar vid anställning bygger på risken att dömda individer ska begå brott på nytt men det finns också, framför allt bland tillämparna, en uppfattning av att individerna genom sina handlingar har visat att de är olämpliga till sin natur. Det finns ett riskmedvetande som inte bygger på konkreta skaderisker utan på risken att individerna ska föra vidare olämpliga värderingar eller göra dåliga val i sin yrkesutövning. De ”sekundära” straff som de dömda utsätts för genom att själva straffet tillåts påverka både kommande straff och kommande laglydighet (anställningsmöjlighet etc.) ges inte någon större uppmärksamhet i lagstiftningsarbetet. De påpekas på några ställen att de dömdas möjlighet till återintegrering inte får hindras av uppgifter om tidigare brottslighet. Samtidigt ses de sekundära straffen i stort sett som en naturlig del av straffet. Straffet som i sin tur ses som en naturlig del av brottet. På så sätt blir de konsekvenser som uppstår för de dömda inte strukturellt betingade utan något som individen själv har orsakat genom sin brottslighet. Den lagstiftning vi har idag bygger på individens ansvar för sitt liv och möjliggör en rad integritetskränkande och stigmatiserade åtgärder. Framför allt leder den bort från strukturellt baserade åtgärder. Konsekvenserna av lagstiftningen ses många gånger inte som speciellt besvärliga eftersom de som drabbas har förtjänat det genom sitt brottsliga handlande. I slutändan riskerar vi dock att bygga ett kraftigt polariserat samhälle där brottsligheten inte minskar utan tvärtom ökar tillföljd av att subkulturer där brottslighet accepteras skapas bland utstötta. Risken finns också att vi bygger ett samhälle där tidigare dömda stängs ute från legala möjligheter att tjäna sitt uppehälle. Det går i användningen och utökningen av registreringen att se en ökad medvetenhet om risken att utsättas för brott. Att medvetenheten om riskerna har tagit de proportioner som den har idag finns det ingen enkel förklaring till. Uppsatsen behandlar några faktorer som kan ges förklaringsvärde. Det är individualiseringen och det ansvar som kommer med individens ökade rättigheter. Det är (natur)vetenskapens kraftiga expandering och kausalförklaringens dominans. Slutligen är det sekulariseringen och det ansvar som numera är människans. Medvetenheten om riskerna tillsammans med känslan av ansvar för sitt eget välbefinnande skapar rädsla och en vilja att byta rädslan mot säkerhet. Den bekräftelse som den säkerhetsskapande lagstiftningen ger åt rädslan kan tänkas leda till att riskaversionen fortsätter öka vilket i sin tur leder till en ökad efterfrågan på kontrollerande och säkerhetsskapande åtgärder. Dessa åtgärder leder i sin tur till en ytterligare bekräftelse av rädslan. Det hela blir en ond cirkel där rädslan försöker bemötas med säkerhetsskapande åtgärder med där säkerheten endast fungerar som en bekräftelse på rädslans existensberättigande. Säkerhet föder rädsla. Förenklande förklaringsmodeller där den enskilde ses som helt och hållet ansvarig för sina egna handlingar, där strukturella omständigheter inte tillmäts betydelse och där den enskilde kan ses som en ond och/eller egoistisk individ öppnar upp för en mängd åtgärder. Framför allt öppnar de upp för ett förhållningssätt där åtgärdernas konsekvenser inte behöver beaktas. Det är svårt att se att det finns gränser för vad individen kan utsättas för eller att det finns gränser för i vilken utsträckning individen ska utsättas för konsekvenserna av sitt handlande. Det går att se en utveckling som leder till att överträdare av rättssystemet förverkar sina rättigheter att betraktas och behandlas som människa – den senaste tidens debatt kring utformningen av högriskfängelser ger oss en föraning om vad det (redan) innebär

Criminal Records in Sweden. Regulation of Access to Criminal Records and the use of Criminal Background Checks by Employers.

This thesis examines the regulation of access to criminal records in Sweden and the actual and potential use of criminal background checks by employers in hiring processes. In recent years, more and more Swedish employers have been required by law to check their job applicants’ criminal records. In a parallel process, also the number of enforced subject access requests has increased considerably in that same period. The aim of this thesis is to analyse and explain these two trends and consider their implications for future use of criminal records in Sweden and elsewhere. The analysis draws upon government documents, newspaper articles, interviews with employers using enforced subject access, and interviews with union and employer organization representatives, with the aim of capturing the vocabularies of motive that were evoked and put to use in attempts to justify and legitimize either access restrictions or the extended use of criminal records data in hiring decisions. In Paper I, I examine how subject access, indirect employer access, and the notion of privacy have been understood and defined throughout the history of the Swedish Criminal Records Registry, and how practices and policies in the area have evolved over time. In Paper II, I investigate how employers who use individuals’ right to subject access as a means for obtaining copies of their criminal record account for their practice, and how unions and employer associations have responded to the adoption of it. In Paper III, I challenge the ‘governmentality’ tradition in criminology and the way the use of criminal record checks is interpreted within it. As an alternative way of formulating and understanding the issue, I propose that it be looked at from a symbolic perspective. In Paper IV, my analysis utilizes the perspective of the sociology of scandals to help develop a better understanding of function creep in the area of data protection. This I do through an examination of the process leading, first, to the introduction of mandatory vetting of childcare workers and teachers in Sweden in 2001, and, then, to the inclusion later on of also other employer categories in the scope of the relevant legislation. Based on these analyses, I argue that the changes in the access to individuals’ criminal records reflect the state’s way of governing the interpretation of the criminal records database. Whether actors are denied or allowed access to information contained in the criminal history record database depends on the prevailing cultural representations regarding notions such as ‘privacy’, ‘data protection’, ‘databases’, ‘sensitive information’, and ‘power’. Moreover, I argue that the function creep in the use of criminal history data in Sweden can be initially explained by the occurrence and publicity of scandals that highlight the vulnerability of a group of dependents, making it defensible to resort to privacy-intrusive methods such as criminal record checks, with the continuing function creep then being made possible by a changing moral landscape that, following the initial amendment, renders the method morally more defensible among the policy makers and the public at large

Yrkesbeskrivningens villkor

Den här artikeln handlar om produktionen av Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar. Syftet är att studera vilka överväganden som görs i framställningen och att undersöka yrkesbeskrivningarnas produktionsvillkor på samhälls-, institutions- och individnivå. Avsikten är att försöka förklara de skillnader som finns mellan yrkesbeskrivningar beroende på yrkets status, könsförhållandena i yrket och skillnader i utbildningskrav och arbetsuppgifter. Studien bygger på observationer och intervjuer med tjänstemän på Arbetsförmedlingens redaktion för yrkesinformatio