Cross-border cooperation as a mechanism of regional marketing in the Baltic region

The article offers a pragmatic approach to certain aspects of cross-border regionalisation. The marketing component of Euroregion development and the implementation of cross-border cooperation projects are considered as key directions of the joint activity of cross-border partner-regions. The authors analyse the opportunity to apply the territory brand model to research on the mechanisms of cross-border cooperation and to the elaboration of an efficient development strategy as a promising direction of further study of the cross-border cooperation and regionalisation phenomena

A value co-creation perspective on Customer-Based Brand Equity model for tourism destinations – A case from Sweden

This study aims at contributing to the development of the customer-based brand equity (CBBE) concept in a tourism destination setting by taking into account the value co-creation approach. The components of the proposed model consist of the customers’ evaluation of the destination promise in terms of transforming tangible, intangible and social destination resources into tourists’ value-in-use. Moreover, destination brand awareness affects the evaluation of the destination promise, which, in turn, determines tourists’ behavioural intentions towards the destination. By implementing a web survey and using a linear structural equation modelling approach, the proposed model is empirically validated for the Swedish mountain destination of Åre. Results particularly show the significant contribution of customer benefits and value for money to create destination loyalty. The paper demonstrates that by monitoring unique destination and tourist-specific experience dimensions, destination management can control both the value-in-use for a customer and customer loyalty, thereby upgrade and evaluate its marketing strategy, and, finally, discover promising innovation potentials for highly experiential tourism products.This study aims at contributing to the development of the customer-based brand equity (CBBE) concept in a tourism destination setting by taking into account the value co-creation approach. The components of the proposed model consist of the customers’ evaluation of the destination promise in terms of transforming tangible, intangible and social destination resources into tourists’ value-in-use. Moreover, destination brand awareness affects the evaluation of the destination promise, which, in turn, determines tourists’ behavioural intentions towards the destination. By implementing a web survey and using a linear structural equation modelling approach, the proposed model is empirically validated for the Swedish mountain destination of Åre. Results particularly show the significant contribution of customer benefits and value for money to create destination loyalty. The paper demonstrates that by monitoring unique destination and tourist-specific experience dimensions, destination management can control both the value-in-use for a customer and customer loyalty, thereby upgrade and evaluate its marketing strategy, and, finally, discover promising innovation potentials for highly experiential tourism products

A Value Co-Creation Perspective on Customer-Based Brand Equity Modelling for Tourism Destinations : A case from Sweden

Tourism destinations all over the world increasingly embrace marketing and branding practices traditionally utilized by businesses. However, the literature on customer-based brand equity modelling and measurement for tourism destinations lacks the conceptual understanding of the complex relationships between tourists and the destination brand. Therefore, the thesis at hand addresses the existing gap in tourism literature and aims at contributing to the development of the customer-based brand equity concept in a tourism destination setting (CBDBE) by taking into account the value-co-creation approach. The components of the proposed model consist of the customers’ evaluation of the destination promise in terms of transforming functional, intangible and social destination resources into tourists’ value-in-use. Furthermore, the positive relationship between visitors’ perception of the destination and value-for-money discloses the input of tourists’ own resources into the process of value-co-creation. Moreover, destination brand awareness affects the evaluation of the destination promise, which, in turn, determines tourists’ behavioural intentions towards the destination. By implementing web-based customer surveys and using a linear structural equation modelling approach, the proposed model is empirically validated for the leading Swedish mountain destination Åre. First, the model is repeatedly tested with data regarding the winter seasons 2009/10 and 2012/13.  Second, the proposed CBDBE model has been operationalized and tested also for the summer season. Findings from face-to-face interviews conducted in Åre during summer 2012 uncovered the relationships between destination resources offered in Åre, tourists’ own resources and destination value-in-use and, thus, served as the empirical fundament for the development of a destination-specific scale to measure value-in-use. Subsequently, the proposed CBDBE model has been successfully tested with web-based survey data collected after the summer season 2012, both for the total sample and separately for the main a priori tourist segments, including hiking, mountain biking and village tourists. Results show the significant contribution of destination value-in-use defined as perceived benefits from a destination stay, which, in turn, strongly affect customers’ destination loyalty. In contrast, the relationship between value-for-money and destination loyalty is less strong and even non-significant for the two customer segments hiking and mountain biking tourists. Importantly, as part of the CBDBE model operationalization, the thesis highlights the need to better understand destination-specific consumption patterns across various tourism segments by destination managers. Therefore, results demonstrate that by monitoring unique destination and tourist-specific experience dimensions, destination management can influence and better manage both the value-in-use for customers and customer loyalty. Thus, the proposed CBDBE model provides destination managers with a tool, which enables evaluation and upgrade of destination marketing strategy and, finally, assist in discovering promising innovation potentials for highly experiential tourism products.Customer-based innovations in tourismEngineering th Knowledge Destination through Customer-based Competence Developmen

Kaliningrad: positive and negative aspects of the exclave location (Калининград: плюсы и минусы эксклавности)

Denis Davidov and Tatyana Chekalina discuss the trans-boundary cooperation as the factor and an effective tool for overcoming negative aspects of the exclave location of the Kaliningrad region. Authors consider the exclave as the particular case of the border region. Therefore there is an idea that the provisions of the border regions theory, which is better elaborated than the exclave one, could be applied for this case as well.

Kaliningrad: positive and negative aspects of the exclave location (Калининград: плюсы и минусы эксклавности)

Denis Davidov and Tatyana Chekalina discuss the trans-boundary cooperation as the factor and an effective tool for overcoming negative aspects of the exclave location of the Kaliningrad region. Authors consider the exclave as the particular case of the border region. Therefore there is an idea that the provisions of the border regions theory, which is better elaborated than the exclave one, could be applied for this case as well.

Kaliningrad: positive and negative aspects of the exclave location (Калининград: плюсы и минусы эксклавности)

Denis Davidov and Tatyana Chekalina discuss the trans-boundary cooperation as the factor and an effective tool for overcoming negative aspects of the exclave location of the Kaliningrad region. Authors consider the exclave as the particular case of the border region. Therefore there is an idea that the provisions of the border regions theory, which is better elaborated than the exclave one, could be applied for this case as well.

Traveling in the Footsteps of ABBA

Denna artikel är friköpt för open access</p

Friluftsliv 2018 : Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor

Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning över svenskarnas friluftsliv år 2018. Friluftsliv i olika former är en populär fritidssysselsättning bland svenskarna, vilken kan beskrivas som ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller också preciseringar som berör friluftsliv. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingar till en växande naturturism. Syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar av friluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att dels redovisa status för friluftslivet i Sverige år 2018, dels genom att visa på förändringar sedan år 2007. Ytterligare ett viktigt syfte är att erhålla data över friluftsliv både nationellt och i respektive län, för att på så sätt få ett underlag till analyser av friluftslivet på olika geografiska nivåer. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkätundersökning riktad till personer bosatta i Sverige i åldern 16 år och äldre under perioden september – november 2018. Mittuniversitetet utformade frågorna i samråd med Naturvårdsverket och i dialog med andra myndigheter som ingår i nätverket för friluftsliv. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och rapporten är framtagen av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket.Resultaten visar bland annat att;• I stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Men utövandet varierar, dels utifrån sammanhanget men också utifrån olika friluftsaktiviteter. Det är betydligt fler som uppger att de är ute i naturen på helger och framför allt under längre ledigheter, jämfört med vardagar. Hela 80 procent säger sig vara ute i naturen ganska eller mycket ofta på längre ledigheter, medan motsvarande siffra för vardagar ligger på cirka 50 procent.• Kvinnor är ute oftare i naturen än män. Barn under 16 år i hushållet innebär för vuxna färre vistelser i naturen på vardagar, men fler vistelser på helger och längre ledigheter. Svenskar som har vuxit upp i Europa (inklusive Sverige) är oftare ute i naturen än de som själva (eller vars föräldrar) växt upp utanför Europa. Personer med funktionsnedsättning är mer sällan ute i naturen jämfört med de som inte har någon funktionsnedsättning.• I likhet med vuxna så vistas barn (0–15 år) oftare i naturen i samband med längre ledigheter och mindre ofta på vardagar. Yngre barn vistas mer i naturen än äldre barn. Andelen svenskar som svarar att de är ute i naturen ”ganska ofta eller mycket ofta” på helger och under längre ledigheter har minskat mellan åren 2007 och 2018. Någon motsvarande förändring på vardagar finns inte.• De vanligaste friluftsaktiviteterna, sett till andelen utövare bland befolkningen, återfinns i det relativt enkla friluftslivet i termer av promenader, vistelser ute i skog och mark, utomhusbad, trädgårdsarbete och cykling. • Aktiviteter där utövandet har minskat sedan 2007 är nöjes- och motionspromenader, stavgång, cykling på vägar, att åka rullskridsko/inlines/rullskidor, fritidsfiske, solbad, jakt, trädgårdsarbete, picknick/grillning i naturen samt studier av växter, djur och fåglar. Aktiviteter där utövandet har ökat är jogging och terränglöpning, skateboard, bad utomhus i sjö/hav och pool/äventyrsbad, snorkling, dykning, paddling (kanot, kajak), geocaching, vattenskoter, bergsklättring, meditation och yoga i naturen. • Drygt hälften av alla svenskar (54%) menar att det är någon eller några friluftsaktiviteter som inte kan utövas i önskad omfattning. Upplevd brist på tid är den vanligaste orsaken. • Fler kvinnor än män känner sig otrygga, saknar kunskap, transportmöjligheter samt tillgång till lämpliga platser för att kunna utöva friluftsliv i önskad omfattning. • Personer som växt upp utanför Europa, eller som har föräldrar som växt upp i land utanför Europa, upplever generellt sett fler hinder än personer som växt upp inom Europa. Det gäller särskilt avsaknad av utrustning, att det är för kostsamt samt att det inte finns tillgång till lämpliga platser eller någon att utöva aktiviteten med.• Det mesta friluftslivet utövas i bebyggda områden, i skogar, på sjöar, vattendrag och i parker. Närmare 60 procent av alla svenskar upplever någon grad av nedskräpning vid vistelser i naturen, och ungefär 50 procent upplever buller.• Cirka hälften av alla svenskar menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort, två tredjedelar menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull, och hela 90 procent är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för hälsan. Det är betydligt fler som menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort 2018 jämfört med 2007.• På frågan om allemansrätten är viktig för dina utomhusaktiviteter svarar drygt två tredjedelar att så är fallet (helt eller delvis). Boende i större städer är mer osäkra gällande vad de får lov att göra utifrån allemansrätten jämfört med de på landsbygden. Etnisk bakgrund (dvs. om man själv samt har föräldrar som växt upp i respektive utanför Europa) visar stora skillnader i kunskap om allemansrätten