8 research outputs found

    Europeisering av Norden : Jämförelse av policy och strukturer i EU-arbetet i de tre nordiska medlemsländerna

    Get PDF
    Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Norden ses internationellt som en homogen region med en lång samarbetstradition. Efter att Finland och Sverige blev medlemmar i EU aktualiserades frågan om hur det fortsatta nordiska samarbetet skulle utformas. Europeiseringen har inverkat på det nordiska samarbetet och det har visat sig att de nordiska länderna inte alltid gör likadana val och prioriterar inte samma saker inom unionen. Syftet med denna avhandling var att jämföra de nordiska EU-ländernas EU-policy och strukturerna för EU-arbetet. Metoden var komparativ och jag använde mig av mest lika design. Jämförelsen gjordes alltså mellan länder som allmänt taget är likadana, men som skiljer på en punkt, i detta fall i fråga om den nationella EU-politiken. Frågeställningen var vilken inverkan val av policy och strukturer har på det nordiska samarbetet? Den teoretiska referensramen består av tre delar. För det första redogjordes för tre integrationsteorier, vidare redogjordes för begreppet europeisering. Till sist togs de hypoteser upp som användes som hjälp i analysen. Hypoteserna som användes var förvittringshypotesen, som spelar på tanken att europeisering leder till ett minskat intresse för Norden och nordiskt samarbete. Transformationshypotesen inkorporerades med denna eftersom hypotesen också spinner på tanken att de nordiska länderna söker nya samarbetsparter och intresset för Norden minskar. Den tredje relevanta hypotesen var renässanshypotesen som spelar på tanken att europeiseringen har inneburit ett uppsving för det nordiska samarbetet. Efter det inledande kapitlet om nordiskt samarbete gick jag in för att redogöra för fyra specifika delområden. För det första ländernas val i fråga om medlemskapet i EU, för det andra regeringsprogrammen i de nordiska EU-länderna, för det tredje behandlingen av EU-ärenden på det nationella planet och för det fjärde ländernas förhållningssätt och agerande i frågor kring EMU och unionens försvarspolitik. Slutsatserna drogs med hjälp av hypoteserna förvittring, transformation och renässans. I fråga om vägval och institutioner kunde man finna stöd för både renässans- och förvittrings/transformationshypoteserna. I den programmatiska delen samt i fråga om sakfrågor kring EMU och unionens försvarspolitik fick förvittringshypotesen stöd. Det nordiska verkar inte vara av betydelse i fråga om val av EU-policy, trots det är strukturerna i många fall likadana och man kan se likheter i bakgrunden till medlemskapet

    Multilingualism and Multiculturalism in the Swedish-Medium Primary School Classroom in Finland -Some Teacher Views

    Get PDF
    Abstract Finnish society, including the Swedish-medium school, has traditionally been considered linguistically and culturally homogeneous. During the last twenty years there has been a distinct development towards increasingly heterogeneous municipalities and schools, but with great local variations. The aim of his article is to present some teacher perspectives on this development towards linguistically and culturally more heterogeneous primary school classrooms, what kind of new challenges teachers experience and what tools they express the need for. The data consist of qualitative interviews and focus discussions with teachers and headmasters in Swedish-medium classrooms and CLIL classrooms, representing both urban and rural settings. The results show some variation concerning the types of multilingualism evident in different contexts and the views on multilingualism and multiculturalism. A number of challenges and needed tools are identified. These call for a professional, facilitating teacher role, as well as for complex societal networks

    Conditions for EFL learning and professional development : Finland-Swedish learner and teacher perspectives

    No full text
    Engelskans dominerande roll som internationellt språk och andra globaliseringstrender påverkar också Svenskfinland. Dessa trender påverkar i sin tur förutsättningarna för lärande och undervisning i engelska som främmande språk, det vill säga undervisningsmålen, de förväntade elev- och lärarroller, materialens ändamålsenlighet, lärares och elevers initiala erfarenheter av engelska och engelskspråkiga länder. Denna studie undersöker förutsättningarna för lärande och professionell utveckling i det svenskspråkiga nybörjarklassrummet i engelska som främmande språk. Utgångsläget för 351 nybörjare i engelska som främmande språk och 19 av deras lärare beskrivs och analyseras. Resultaten tyder på att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever. Dessa elever har också goda förutsättningar att lära sig engelska utanför skolan. Sådan var dock inte situationen för alla elever, vilket tyder på att det finns en anmärkningsvärd heterogenitet och även regional variation i det finlandssvenska klassrummet i engelska som främmande språk. Lärarresultaten tyder på att vissa lärare har klarat av att på ett konstruktivt sätt att tackla de förutsättningar de möter. Andra lärare uttrycker frustration över sin arbetssituation, läroplanen, undervisningsmaterialen och andra aktörer som kommer är av betydelse för skolmiljön. Studien påvisar att förutsättningarna för lärande och undervisning i engelska som främmande språk varierar i Svenskfinland. För att stöda elevers och lärares utveckling föreslås att dialogen mellan aktörer på olika nivå i samhället bör förbättras och systematiseras.This study is about the conditions for active learning and professional teaching of English as a foreign language (EFL) in a Finland-Swedish context. The study is based upon the assumption that EFL learning and teaching takes place through interaction and that the process is affected by the particular social context of the main actors, that is the learners and the teachers. It is also argued that the conditions for development-centred learning are vital for professional development. The Finland-Swedish context of EFL is believed to be affected by the general trends of globalisation and the dominance of English as a means of international communication. These trends affect the conditions for learning and teaching EFL, that is the goals for EFL, the expected roles of teachers and learners, the suitability of materials and the experiences of the target language countries and exposure to English the actors bring with them into the EFL classroom. The general aim of the project is to gain insights of the conditions for EFL learning and professional development in the Swedish-medium EFL-beginner classroom in Finland. What will be described and analysed are the startingpoints of: A) learners beginning their studies of English in grade 5 (e.g. attitudes towards, knowledge of and exposure to English), B) teachers who teach these beginners English (e.g. perception of pupils’ starting-points, own education and experiences of English, teaching materials, curricula and social context). The approach to the project at large can be classified as abductive (Polkinghorne, 1983), since the researcher’s own theoretical basis has grown simultaneously with the process of carrying out the empirical research and analysing the results. The methodological choices have been influenced by the variety of research questions and difference in roles and maturity between the two main groups of actors in this study. This has made it necessary to employ different methods when gathering information from the pupils (Study A, N=351) and teachers (Study B, N=19) and to make use of concrete operational questions to break down the actual research questions. In the choice of research methods the aim has been to design age-appropriate instruments that identify potential actors and relations in relevant EFL learning settings and thus to regard both types of actors as subjects rather than objects. The method of analysis was informed by hermeneutic and phenomenological approaches to analysis. For many of the learners (Study A) it is evident that English is becoming a SL rather than a FL in the sense that they are aware of encountering the language frequently in a variety of contexts and through different media and actors, but this was not the case for all students in Swedish-speaking areas in Finland. For a substantial majority of pupils in the Swedish-medium primary schools in Finland the societal context outside school provides good opportunities for active, authentic, need-based EFL learning. Many of these learners are also able to make use of this extensive exposure to English and function as active more or less autonomous learners in these informal contexts. The traditional forms of activity – reading, talking and listening – still seem to be most effective ways of acquiring both productive vocabulary and listening comprehension skills in English. Concerning the teacher results (Study B) there is a great divergence in their answers with regard to the research questions. This indicates that different teachers handle the challenges they encounter in fairly different ways. Some of these teachers have managed to apply a reflective and constructive way of dealing with at least some of the challenges they are faced with. Others express frustration with their work situation, with lack of guidance in the available curricula, available teaching materials and among other social actors. The study indicates that the conditions for EFL learning and teaching in the Finland-Swedish context vary and that there is room for improvement. Suggestions are made on what measures could be taken within this context to best serve the fruitful interaction between learners and teachers and their development as learners and professionals. These suggestions are concerned with the structure and content of pre- and in-service teacher education, content and structure of teaching materials, national policy documents, structure and atmosphere of school communities. To achieve substantial improvement it is suggested that the mutual communication between all actors identified above needs to be developed further

    Multilingual Policies and Multilingual Education in the Nordic Countries

    No full text
    This article presents some aspects of multilingualism and multilingual education in the Nordic countries, drawing upon experiences from the project Network for Researchers of Multilingualism and Multilingual Education, RoMME (2011-2013), where Denmark, Finland, Norway and Sweden are represented. The aim is to briefly present and discuss some similar and differing trends within the field of multilingualism and multilingual education in the Nordic countries, taking into account both outside and inside perspectives. On the basis of the RoMME-experiences a tentative holistic cross-professional framework of reference for understanding and researching multilingual education policies and individual language learning paths is suggested and discussed

    Multilingual policies and multilingual education in the Nordic countries

    No full text
    This article presents some aspects of multilingualism and multilingual education in the Nordic countries, drawing upon experiences from the project Network for Researchers of Multilingualism and Multilingual Education, RoMME (2011 2013), where Denmark, Finland, Norway and Sweden are represented. The aim is to briefly present and discuss some similar and differing trends within the field of multilingualism and multilingual education in the Nordic countries, taking into account both outside and inside perspectives. On the basis of the RoMME experiences a tentative holistic cross professional framework of reference for understanding and researching multilingual education policies and individual language learning paths is suggested and discussed

    REDI - att vara förälder : Fokus på vardag, föräldraskap, amning och relationer

    Get PDF
    Examensarbetet är skrivet inom projektet Familjehuset. Målet för projektet Familjehuset är att utveckla innehåll, material och modeller för mångprofessionella familjeträffar. Syftet med examensarbetet är att skapa reflektion och diskussion hos föräldrar och hos blivande föräldrar. Teman som behandlas i examensarbetet är en fungerande vardag, föräldraskap, fungerande amning i vardagen och familjens inre relationer. Examensarbetet är ett mångprofessionellt arbete och utgår från ett resursförstärkande arbetssätt. Arbetet består av en teoridel och en tillämpningsdel, REDI - att vara förälder. Resultatet av arbetet är REDI – att vara förälder. REDI är utformat för att användas av personalen vid Familjehuset Ankaret som ett verktyg i arbetet med föräldrar och familjer. REDI består av reflektions- och diskussionskort, en manual och en förvaringspåse. Korten finns i form av text och bilder och behandlar de olika teman i arbetet. REDI är influerat av olika funktionella metoder i form av kort som används inom social- och hälsovården.Tämä opinnäytetyö on osa projektia Familjehuset. Projektin tavoitteena on luoda materiaalia ja menetelmiä moniammatillisiin perhetapaamisiin. Opinnäytetyön tavoitteena on herättää reflektointia ja keskusteluja vanhempien sekä tulevien vanhempien kesken. Opinnäytetyössä käsiteltävät teemat ovat toimiva arkipäivä, vanhemmuus, toimiva imetys arjessa sekä perheen sisäiset suhteet. Tämä on moniammatillinen opinnäytetyö, jonka lähtökohtana on ihmisen voimavaroja vahvistava työmenetelmä. Työn tuloksena on menetelmä nimeltään REDI – att vara förälder. REDI on vanhempien ja perheiden kanssa työskentelevälle Familjehuset Ankaren hoitohenkilökunnalle kehitetty menetelmä. REDIn tarkoituksena on toimia hoitohenkilökunnan apuvälineenä moniammatillisessa toiminnassa. REDI koostuu reflektointi- ja keskustelukorteista, käyttöohjeesta sekä säilytyspussista. Kortit koostuvat sekä kuvista että teksteistä, jotka käsittelevät opinnäytetyön keskeisiä teemoja. REDIin ovat vaikuttaneet erilaiset, korttien muodossa olevat toiminnalliset menetelmät, joita käytetään sosiaali- ja terveydenhuollossa.This Bachelor’s thesis is a part of a project called “Familjehuset”. The purpose of the project is to develop content, material and models for multiprofessional family meetings. The aim of the thesis is to initiate reflection and discussion among parents and parents to be. A functioning everyday life, parenthood, functioning breast-feeding in everyday life and inner relations of a family are central themes in this thesis. The Bachelor’s thesis is a multiprofessional work and emanate from resource enhancing working methods. The thesis consists of a theory part and a practical part, REDI – to be a parent. The result of the thesis is REDI – to be a parent. REDI is meant to be used by professionals at ”Familjehuset Ankaret” as a tool when working with parents and families. REDI consists of reflection and discussion cards, a manual and a storage bag. There are two kinds of cards; texts and pictures. The cards deal with the themes in the thesis. REDI is inspired by different functional methods used in social services and health care.Johanna Hagström från sociala området saknas ännu från författarlistan. Till utbildningsprogrammet bör läggas till: Vård, Åbo samt utbildningslinje: Sjukskötare Y

    DivED – kohti kieli- ja kulttuuritietoisempaa opettajuutta ja opettajankoulutusta

    No full text
    Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden (2014) mukaan opetus rakentuu kielitietoisuudelle, eri kielten ja kulttuurien arvostukselle sekä eri kulttuureiden vuorovaikutukselle. Opettajat ja opettajankouluttajat tietävät, että kielet, kulttuurit ja identiteetit ovat vahvasti sidoksissa toisiinsa. Haasteena on, miten kieli- ja kulttuuritietoisuutta voidaan käytännön tasolla toteuttaa. DivED on pyrkinyt vahvistamaan sekä jo nyt työelämässä olevien opettajien että opettajaopiskelijoiden osaamista tällä saralla. Tässä artikkelissa kuvaillaan hankkeemme toimintaa, saavutuksia, haasteita sekä tulevaisuudennäkymiä.nonPeerReviewe
    corecore