Mycobacterium tuberculosis antigen 85B and ESAT-6 expressed as a recombinant fusion protein in Mycobacterium smegmatis elicits cell-mediated immune response in a murine vaccination model

This is the post-print version of the final paper published in Molecular Immunology. The published article is available from the link below. Changes resulting from the publishing process, such as peer review, editing, corrections, structural formatting, and other quality control mechanisms may not be reflected in this document. Changes may have been made to this work since it was submitted for publication. Copyright @ 2012 Elsevier B.V.In this study, we investigated the potential molecular and immunological differences of a recombinant fusion protein (Hybrid-1), comprising of the immunodominant antigens Ag85B and ESAT-6 from Mycobacterium tuberculosis, derived from two different expression systems, namely Mycobacterium smegmatis and Escherichia coli. The fusion protein was successfully expressed and purified from both bacterial hosts and analyzed for any host-dependent post-translational modifications that might affect the immunogenicity of the protein. We investigated the immunogenicity of Hybrid-1 expressed in the two host species in a murine vaccination model, together with a reference standard Hybrid-1 (expressed in E. coli) from the Statens Serum Institut. No evidence of any post-translation modification was found in the M. smegmatis-derived Hybrid-1 fusion protein, nor were there any significant differences in the T-cell responses obtained to the three antigens analyzed. In conclusion, the Hybrid-1 fusion protein was successfully expressed in a homologous expression system using M. smegmatis and this system is worth considering as a primary source for vaccination trials, as it provided protein of excellent yield, stability and free from lipopolysaccharide.European TB-VAC consortium and Brunel University

Cationic Liposomes Formulated with Synthetic Mycobacterial Cordfactor (CAF01): A Versatile Adjuvant for Vaccines with Different Immunological Requirements

It is now emerging that for vaccines against a range of diseases including influenza, malaria and HIV, the induction of a humoral response is insufficient and a substantial complementary cell-mediated immune response is necessary for adequate protection. Furthermore, for some diseases such as tuberculosis, a cellular response seems to be the sole effector mechanism required for protection. The development of new adjuvants capable of inducing highly complex immune responses with strong antigen-specific T-cell responses in addition to antibodies is therefore urgently needed. (cell-mediated/humoral) and malaria (humoral) immunization with CAF01-based vaccines elicited significant protective immunity against challenge.CAF01 is potentially a suitable adjuvant for a wide range of diseases including targets requiring both CMI and humoral immune responses for protection

"Vi är kreativitet" - en studie om kvinnliga låtskrivares skapandeprocesser och pedagogiska tankar

I denna studie får vi genom åtta intervjuer en inblick i musikskapandet hos kvinnliga artister och musiklärare. Vi undersöker hur deras skapandeprocesser ser ut, deras syn på kreativitet och musikskapande samt vilka metoder de använder i sitt låtskrivande. I arbetet får vi veta vilka utmaningar intervjupersonerna kan uppleva i skapandeprocessen och hur de tar sig vidare. Dessutom tar vi reda på dels vilka faktorer som främjar det egna musikskapandet och dels hur lärarna främjar sina elevers musikskapande samt vilka praktiska övningar de använder i sin undervisning. Resultatet visar att skapandet för alla intervjupersoner uppstår ur ett starkt behov av att uttrycka sig och det finns många likheter mellan deras berättelser kring musikskapandet. Det framkommer att musiken är nära kopplad till deras identitet och att de flesta upplever eller har upplevt självkritik som en av de största utmaningarna i skapandet. Metoderna för det egna skapandet ser olika ut och skapandeprocessen verkar vara mer eller mindre intuitiv. Dessutom framgår det att mindset kan påverka musikskapandet i hög grad. För att främja elevers skapande försöker musiklärarna att skapa trygghet, öka deras självförtroende, ge dem verktyg och ramar samt sprida en lekfull och avslappnad inställning till musikskapandet. I diskussionen tar vi upp svårigheterna kring att definiera begreppet kreativitet, om kreativitet måste leda till en “nyttig” produkt och intervjupersonernas intressanta beskrivningar av skapandet som “något större”. Vi diskuterar den intuitiva och komplicerade skapandeprocessen, hur man kan hantera den inre kritikern och hitta rätt mindset samt metoder för att väcka inspirationen. Dessutom lyfter vi hur olika faktorer som självförtroende, mindset, lärarens inställning, praktiska övningar, flexibilitet, frihet och ramar kan främja elevers skapande.In this study we acquire an insight into the songwriting processes of eight female artists and music teachers. We investigate their creative processes, their thoughts on creativity and songwriting and the methods they use when composing. The informants share some of the challenges they face during the process and how to overcome them. Furthermore, we learn about factors enhancing the songwriting and how the teachers promote the songwriting of their students and which practices they use when teaching. The results show us that their songwriting arises from a great need for expression and many similarities are seen between the narratives. It appears that composing is strongly linked to identity and most informants perceive self-criticism to be or have been one of the biggest creative obstacles. The methods used in songwriting differs and the creative process seems to be more or less intuitive. Moreover, it seems that mindset has a substantial influence on songwriting. To enhance the creativity of their students, the teachers aim to support a feeling of security, increase self-confidence, provide tools and structure, in addition to a playful and unstrained attitude towards composing. In the discussion we bring up the difficulties of defining the term creativity, whether creativity necessarily must provide a “useful” outcome and we discuss that composing, for many of the informants, seems to provide a sense of being a part of something greater than themselves. We reflect upon the intuitive and complex creative process, how to handle the inner critic and gain a favorable mindset and methods to evoke inspiration. Furthermore, we debate how factors like self-confidence, mindset, the approach of the teacher, practices in songwriting, flexibility, freedom and structure can support the creativity of students

Faktorer som är karaktäristiska för depression hos kvinnor under bröstcancerbehandling : En litteraturöversikt av kvantitativa artiklar

Bakgrund: En av de mest förekommande sjukdomar hos kvinnor är bröstcancer. Bröstcancer uppstår genom cancer i bröstkörtel eller bröstkörtelgångarna. Behandling av bröstcancer innebär förändringar i vardagslivet. Kvinnor med bröstcancer lider av psykisk ohälsa där depression är vanligt. Sjuksköterskans roll är väsentlig för att upptäcka och förebygga ohälsa samt främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som är karaktäristiska för depression hos kvinnor under behandling för bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats valdes. Tolv kvantitativa artiklar sammanställdes efter litteratursökning och kvalitetsgranskning. Resultat: Fem kategorier av faktorer skapades: fysiska faktorer, psykiska faktorer, sociala faktorer, sociodemografiska faktorer och vårdrelaterade faktorer. Huvudfynd som framträdde var brist på socialt stöd, nedsatt sömnkvalitet och ökad oro samt ångest. Slutsats: Under behandling för bröstcancer finns det många faktorer som är karaktäristiska till depression. Dessa faktorer leder till nedsatt livskvalitet och många kan förebyggas genom omvårdnadsåtgärder. Förslag på omvårdnadsåtgärder är att sjuksköterskan ska bidra med socialt stöd, ge egenvårdsråd för förbättrad sömn och utveckla tillgängligheten för gruppterapi. Det anses finnas en vinst med att utföra screening för depression av alla patienter med bröstcancer för att effektivt identifiera och förebygga ohälsa hos denna patientgrupp

Faktorer som är karaktäristiska för depression hos kvinnor under bröstcancerbehandling : En litteraturöversikt av kvantitativa artiklar

Bakgrund: En av de mest förekommande sjukdomar hos kvinnor är bröstcancer. Bröstcancer uppstår genom cancer i bröstkörtel eller bröstkörtelgångarna. Behandling av bröstcancer innebär förändringar i vardagslivet. Kvinnor med bröstcancer lider av psykisk ohälsa där depression är vanligt. Sjuksköterskans roll är väsentlig för att upptäcka och förebygga ohälsa samt främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som är karaktäristiska för depression hos kvinnor under behandling för bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats valdes. Tolv kvantitativa artiklar sammanställdes efter litteratursökning och kvalitetsgranskning. Resultat: Fem kategorier av faktorer skapades: fysiska faktorer, psykiska faktorer, sociala faktorer, sociodemografiska faktorer och vårdrelaterade faktorer. Huvudfynd som framträdde var brist på socialt stöd, nedsatt sömnkvalitet och ökad oro samt ångest. Slutsats: Under behandling för bröstcancer finns det många faktorer som är karaktäristiska till depression. Dessa faktorer leder till nedsatt livskvalitet och många kan förebyggas genom omvårdnadsåtgärder. Förslag på omvårdnadsåtgärder är att sjuksköterskan ska bidra med socialt stöd, ge egenvårdsråd för förbättrad sömn och utveckla tillgängligheten för gruppterapi. Det anses finnas en vinst med att utföra screening för depression av alla patienter med bröstcancer för att effektivt identifiera och förebygga ohälsa hos denna patientgrupp

Ribotyping for differentiating Flavobacterium meningosepticum isolates from clinical and environmental sources.

On the basis of DNA-DNA hybridization data, two main genomic relatedness groups (I and II) have been reported for a geographically varied collection of 52 strains of Flavobacterium meningosepticum. Herein, we have shown that genomic group II can be further divided into four subgroups (II:1 to II:4). To examine the taxonomic relevance of the ribosomal patterns of the 52 F. meningosepticum strains, the patterns were compared with existing DNA-DNA hybridization data with restriction enzymes PstI and HindIII. Ribotyping of the 52 F. meningosepticum strains showed banding patterns that could identify them correctly to one of the five genomic groups or subgroups. To assess the value of ribotyping for the interpretation of epidemiological data, the discriminatory power of the method was investigated for the 52 F. meningosepticum strains. With one to four restriction enzymes (PstI, HindIII, ClaI, EcoRI), a discriminatory index of 0.95 to 0.97 was found. The value of ribotyping in an epidemiological setting was assessed for three clinical isolates of F. meningosepticum from an outbreak of meningitis and bacteremia in the neonatal intensive care unit, Rigshospitalet, Copenhagen, Denmark. The three clinical isolates were shown to belong to the same ribotype, characteristic of genomic subgroup II:1. This ribotyping method will prove to be a useful tool for epidemiological studies concerning F. meningosepticum in the future

Comparison of ribotyping and genome fingerprinting of Pseudomonas aeruginosa isolates from cystic fibrosis patients.

Forty Pseudomonas aeruginosa strains, previously characterized by pulsed-field gel electrophoresis, were ribotyped with EcoRI, BamHI, ClaI, and PvuII. Ribotyping with PvuII proved to be as discriminatory as pulsed-field gel electrophoresis with XbaI or DraI while EcoRI and BamHI were not. ClaI contributed further ribotypes, some of which might be due to a transposable element