God redovisningssed i rättsfall - när avviker bedömningen från Bokföringsnämndens yttrande?

Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed. De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs. vägledande på sitt område. I rättsfallen så har bolaget valt en redovisningslösning som motparten, Skatteverket, inte godtagit. Fyra av de fem fallen har rört sig i intäktsområdet. Undersökta fallen är RÅ 1999 ref. 32, om nycklar och intäkter för att ta hand om dessa, RÅ 2004 ref. 39, om retroaktiv bolagsbildning, RÅ 1986 ref. 153, om försäkringsintäkter för en minkfarm, RÅ 2007 ref. 19 del 1, om redovisning innan ett allmänt råd från BFN utkommer och slutligen RÅ 2007 ref. 19 del 2, om redovisning efter ett allmänt råd. För att tolka rättsfall kan man ta hjälp av lagens skrivelser, kontexten eller en utvidgning av tolkningsområdet. Rättsfallen behandlas inom ramen för det kopplade området där redovisning och beskattning samspelar. God redovisningssed har gått från att vara praxisorienterat till att fokusera på vad auktoritativa organ utarbetar. Det finns flera goda redovisningsseder. Mindre företag kan välja på att följa BFN:s regelverk eller RR. Följer man BFN så kan företaget hämta vägledning från andra håll när lagar eller råd inte reglerar en fråga. Av RegR:s domslut vet vi nu att intäkter istället för att tas i början av en period kan periodiseras linjärt över åren och erkännas i domstolen som en rekommenderad metod. Om ett allmänt råd från BFN utkommer med omedelbar tillämpning så kan företag klara sig från att följa det om bokslut och bokslutsarbete är så gått som klara. Av domarna så var samtliga fall i LR till företagets nackdel medan i RegR var alla till deras fördel. Vad BFN ansåg varierade

Elevers matematiska tankar : - en kvalitativ studie av känguruppgifter på gymnasiet

Att förstå, och ta tillvara elevernas tankar är mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lärare blir det därför viktigt att undersöka hur elever tänker. Varje år finns det möjlighet att delta i en matematiktävling vid namn Kängurutävlingen. Tävlingen är inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska väcka lust och nyfikenhet för matematik. Vid 2006 års Kängurutävling samlades omfattande svarsmaterial in från tävlingen. I detta material fanns det enligt Nationellt centrum för matematik intressanta svarsmönster som var värda att följa upp. Med anledning av detta valde jag att studera resultatet från motsvarande tävling innevarande år. I examensarbetet har jag valt att studera om det finns någon koppling mellan elevers Matematik A betyg och resultatet på utvalda känguruppgifter. För att kunna uppnå mitt syfte valde jag att genomföra uppgifterna i en klass för att sedan intervjua eleverna om hur de gått till väga för att lösa uppgifterna. Resultatet visade att många elever har svårt för att lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter och att elevernas betyg inte överensstämde med det poängantal de fick på de valda känguruppgifterna. En trolig orsak till resultatet är att eleverna inte är vana vid uppgifter där de själva behöver tänka kreativt

Remediation of arsenic using zero valent iron microparticles : Follow-up of a pilot study

Land contaminated with arsenic is a major problem as arsenic is toxic and poses a major health risk to both humans and animals. There are several remediation methods, both in-situ and ex-situ, to prevent and deal with pollution problems in different ways. In Hjältevad, Eksjö municipality, a leak occurred in an impregnation tank in 1968, in a facility belonging to atelephone company. As a result, the groundwater was contaminated with chromium, copper andarsenic and despite several major remediation measures, arsenic concentrations are still highand new measures are required, of which this study is a part.Previous laboratory tests with soil samples from Hjätevad, both batch and then column tests,showed that zero-valent iron particles (ZVI) in nano and micro-scale proved to be most effectiveunder given conditions to immobilize arsenic. In the present study results from a pilot scaleexperiment with micro-scale ZVI (mZVI) are presented. Before the pilot scale experiment,dynamic groundwater sampling was carried out in Hjältevad, to characterize the aquifer. Also,initial distribution tests with mZVI were conducted. Trial injections were carried out with a slurryof water, mZVI and guar. The latter was added to increased viscosity. The distribution of mZVIwas followed up with measurements of e.g., conductivity and imaging with OPI-VIS. The spreadof mZVI ranged between 0.5–1.5 meters.In the pilot scale experiment, five injection points were used 2 meters apart from each other andsix new groundwater wells were installed after the injection to monitor the effect of mZVI ongroundwater chemistry. Injections were made at 11 different depths in 0.5-meter intervals. Forfour months, measurements of different groundwater parameters were conducted. Smallreductions in arsenic levels were found in two groundwater wells downstream from the injectionpoints, but no reduction in the remaining wells.One reason for the small effect on arsenic concentration could be slow kinetics of the reactionbetween mZVI and water, due to low groundwater temperatures (7–8 °C). Another reason couldbe that the mZVI was not dispersed well enough in the soil due to either the aggregation ofmZVI particles or the heterogeneity of the soil.Arsenikförorenad mark är ett stort problem då arsenik är toxisk och utgör en stor hälsorisk förbåde människor och djur och bör därför saneras. Det finns flertalet saneringsmetoder både in-situoch ex-situ för att på olika sätt både förebygga och ta itu med en föroreningsproblematik. IHjältevad, Eksjö kommun, skedde ett läckage i en impregneringstank år 1968, i dåvarandeTeleverkets anläggning. Detta förorenade grundvattnet med krom, koppar och arsenik och trotsflera stora saneringsåtgärder var arsenikkoncentrationerna höga och nya åtgärder undersöktes,vilket denna studie är en del av.I ett tidigare arbete genomfördes laborationsförsök med jordprover från Hjätevad, först skak- ochsedan kolonnförsök med lovande resultat där ickesulfiderat mikrojärn visade sig mest verksamtunder givna förutsättningar. I detta examensarbete undersöktes möjligheten att fastlägga arsenik igrundvattenzonen genom att injektera nollvärt järn i mikroskala (mZVI) i ett pilotskaleförsök.Innan pilotskaleförsöket genomfördes även på plats i Hjältevad både dynamiskgrundvattenprovtagning för att få en djupprofil på grundvattenkemin. I ett inledandedistrubitionstest genomfördes provinjektioner av en slurry med mZVI blandad med guar för attge ökad viskositet, vars spridning följdes upp med mätningar av bl.a. konduktivitet och bildermed OPI-VIS. Spridnigen blev mellan 0,5-1,5 meter.I pilotskaleförsöket användes fem injekeringspunkter och sex nya grundvattenrör installeradesefter injekteringen för att följa upp effekten i grundvattnet. Injekteringarna gjordes på 11 olikadjup med ett intervall på 0,5 meter. Effekterna i grundvattnet följdes upp under fyra månadergenom mätningar av pH, EH, As(III), total As och Fe. Små minskningar av arsenikhalterna kundekonstateras i de två provbrunnarna på störst avstånd nedströms från injekteringarna, men ingenminskning i övriga provbrunnar. En orskak att minskningen av arsenikkoncentrationen inte blevstörre kan vara långsam kinetik i reaktionen mellan vatten och mZVI, vilken potentiellt ärtemperaturberoende. När mZVI reagerar med vatten bildas olika järn(hydr)oxider, vilka kanbinda löst arsenik. En annan är orsak kan vara att mZVI inte har spridits tillräckligt bra i markenpå grund av antingen att mZVI-partiklarna klumpat ihop sig eller heterogeniteten i marken

Remediation of arsenic using zero valent iron microparticles : Follow-up of a pilot study

Land contaminated with arsenic is a major problem as arsenic is toxic and poses a major health risk to both humans and animals. There are several remediation methods, both in-situ and ex-situ, to prevent and deal with pollution problems in different ways. In Hjältevad, Eksjö municipality, a leak occurred in an impregnation tank in 1968, in a facility belonging to atelephone company. As a result, the groundwater was contaminated with chromium, copper andarsenic and despite several major remediation measures, arsenic concentrations are still highand new measures are required, of which this study is a part.Previous laboratory tests with soil samples from Hjätevad, both batch and then column tests,showed that zero-valent iron particles (ZVI) in nano and micro-scale proved to be most effectiveunder given conditions to immobilize arsenic. In the present study results from a pilot scaleexperiment with micro-scale ZVI (mZVI) are presented. Before the pilot scale experiment,dynamic groundwater sampling was carried out in Hjältevad, to characterize the aquifer. Also,initial distribution tests with mZVI were conducted. Trial injections were carried out with a slurryof water, mZVI and guar. The latter was added to increased viscosity. The distribution of mZVIwas followed up with measurements of e.g., conductivity and imaging with OPI-VIS. The spreadof mZVI ranged between 0.5–1.5 meters.In the pilot scale experiment, five injection points were used 2 meters apart from each other andsix new groundwater wells were installed after the injection to monitor the effect of mZVI ongroundwater chemistry. Injections were made at 11 different depths in 0.5-meter intervals. Forfour months, measurements of different groundwater parameters were conducted. Smallreductions in arsenic levels were found in two groundwater wells downstream from the injectionpoints, but no reduction in the remaining wells.One reason for the small effect on arsenic concentration could be slow kinetics of the reactionbetween mZVI and water, due to low groundwater temperatures (7–8 °C). Another reason couldbe that the mZVI was not dispersed well enough in the soil due to either the aggregation ofmZVI particles or the heterogeneity of the soil.Arsenikförorenad mark är ett stort problem då arsenik är toxisk och utgör en stor hälsorisk förbåde människor och djur och bör därför saneras. Det finns flertalet saneringsmetoder både in-situoch ex-situ för att på olika sätt både förebygga och ta itu med en föroreningsproblematik. IHjältevad, Eksjö kommun, skedde ett läckage i en impregneringstank år 1968, i dåvarandeTeleverkets anläggning. Detta förorenade grundvattnet med krom, koppar och arsenik och trotsflera stora saneringsåtgärder var arsenikkoncentrationerna höga och nya åtgärder undersöktes,vilket denna studie är en del av.I ett tidigare arbete genomfördes laborationsförsök med jordprover från Hjätevad, först skak- ochsedan kolonnförsök med lovande resultat där ickesulfiderat mikrojärn visade sig mest verksamtunder givna förutsättningar. I detta examensarbete undersöktes möjligheten att fastlägga arsenik igrundvattenzonen genom att injektera nollvärt järn i mikroskala (mZVI) i ett pilotskaleförsök.Innan pilotskaleförsöket genomfördes även på plats i Hjältevad både dynamiskgrundvattenprovtagning för att få en djupprofil på grundvattenkemin. I ett inledandedistrubitionstest genomfördes provinjektioner av en slurry med mZVI blandad med guar för attge ökad viskositet, vars spridning följdes upp med mätningar av bl.a. konduktivitet och bildermed OPI-VIS. Spridnigen blev mellan 0,5-1,5 meter.I pilotskaleförsöket användes fem injekeringspunkter och sex nya grundvattenrör installeradesefter injekteringen för att följa upp effekten i grundvattnet. Injekteringarna gjordes på 11 olikadjup med ett intervall på 0,5 meter. Effekterna i grundvattnet följdes upp under fyra månadergenom mätningar av pH, EH, As(III), total As och Fe. Små minskningar av arsenikhalterna kundekonstateras i de två provbrunnarna på störst avstånd nedströms från injekteringarna, men ingenminskning i övriga provbrunnar. En orskak att minskningen av arsenikkoncentrationen inte blevstörre kan vara långsam kinetik i reaktionen mellan vatten och mZVI, vilken potentiellt ärtemperaturberoende. När mZVI reagerar med vatten bildas olika järn(hydr)oxider, vilka kanbinda löst arsenik. En annan är orsak kan vara att mZVI inte har spridits tillräckligt bra i markenpå grund av antingen att mZVI-partiklarna klumpat ihop sig eller heterogeniteten i marken

Organisational learning to improve quality of care : Lessons learnt from developing process management at an operation and intensive care unit

Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten.Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part

Å dulte en sniker: Hvordan kan vi bruke atferdsteori for å påvirke passasjerer som sniker til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtransport?

Temaet for denne bacheloroppgaven handler om å unngå å kjøpe billett på Ruters kollektivtransport i Oslo, eller rettere sagt – det å snike. Vi har hatt stor interesse av det å forstå hva som ligger til grunn for denne atferden, med den hensikt at vi som markedskommunikatører skal kunne påvirke de som sniker til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtilbud. Bakgrunnen for dette temaet har sin rot i at vi har en felles venn som fortalte oss at han sniker bevisst hver gang han reiser kollektivt. Hans begrunnelse er at det er rimeligere å betale gebyr for manglende billett et par ganger i året, i stedet for å betale en fast sum i måneden for gyldig billett. Vi ville finne ut av om det var flere som tenkte på denne måten, da det tross alt ikke er gratis å benytte seg av Ruters tilbud. Basert på vår felles venn, samt det faktum at studenter er de med høyest snikandel, ble problemstillingen for denne oppgaven følgende; Hvordan kan vi bruke atferdsteori for å få flere «snikere» til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtransport? I tillegg stilte vi oss følgende forskningsspørsmål vi anså som interessante for å hjelpe oss til at besvare problemstillingen: 1. Synes målgruppen det er tilstrekkelig sosialt ukomfortabelt å bli tatt i billettkontroll, eller kan man iverksette hardere tiltak? 2. Hvilket av de 10 viktige dultene til Cass R. Sunstein vil være mest effektivt å bruke på målgruppen? 3. Hvordan kan vi gjøre det enklere for snikere å kjøpe billett via smarttelefon? 4. Kan vi bidra til å skape en sosial norm som innebærer at Man alltid kjøper billett? Gjennom et dypdykk i anerkjent atferdsteori, har vi blant annet diskutert holdning versus atferd, risikovurdering, motivasjonsfaktorer, vaner og sosial påvirkning. Videre har vi satt disse teoriene opp mot prinsippene som ligger i valgarkitektur, heuristikker, og til sist; dulting. Gjennom arbeidet med disse ulike atferdsteoriene, gjorde vi oss noen teoretiske antakelser som vi ønsket å undersøke nærmere i datainnsamlingen. Blant disse antok vi at det finnes to hovedsakelige segmenter av snikere; de som sniker bevisst, og de som sniker fordi de glemmer å kjøpe billett. Vår metodiske tilnærming bestod deretter av 10 kvalitative dybdeintervjuer med målgruppen, samt to ekspertintervjuer med dybdekunnskap om Ruter. I etterkant av datainnsamlingen bearbeidet vi intervjuene ved å fargekode etter fem ulike teamer: risikovurdering, motivasjon, vaner, sosial påvirkning og holdning versus atferd. I analysen knyttet vi resultatet fra datainnsamlingen opp mot teorikapitlet, for å undersøke om innsikten vi hadde fått kunne forankres i teorien. Analysen og tolkningen gjorde at vi fikk rik innsikt i målgruppens snikproblematikk, samt at vi fikk et nokså tydelig bilde på hva som er utløsende faktorer for å snike, og hva som kan påvirke til atferdsendring. Vi fant likheter hos flere bevisste snikere, som indikerer at de utfører atferden som et resultat av vaner, manglende motivasjon på grunn av høye billettpriser, samt tidvis lite tiltro til Ruter som organisasjon. Hos det glemsomme segmentet fant vi at årsaken til snik i all hovedsak ligger i at de glemmer å kjøpe billett fordi det er en vane å ha månedsbillett, samt at manglende motivasjon og trigger for å huske å kjøpe billett også er gjentakende faktorer for snikatferd. Også her var det overordnet misnøye med Ruters billettilbud. Problemstillingen ble besvart med utgangspunkt i våre funn, hvilket er at dulting i form av påminnelser, sosiale normer, advarsler og økt brukervennlighet vil være hensiktsmessig for å påvirke snikere til å kjøpe billett oftere. Vi konkluderer også med at evne og trigger må kombineres med motivasjon for å utløse atferd, og at positiv feedback vil egne seg i kommunikasjonen med målgruppen. Den kreative løsningen resulterte til slutt i konseptet «Snikfrie fordeler». Dette er et varig konsept med langsiktige tiltak, hvor et lojalitetsprogram og en alternativ billett skal svare på problemet med verdioppfattelse og sniking på kortere strekninger. For at målgruppen skal etablere kjennskap til konseptet, utformet vi en lanseringsstrategi som går over fire måneder; med tiltak som inkluderer dulting, plakater, dymanfske boards, presseomtale, og landingsside. Gjennom disse tiltakene ønsker vi å fokusere på fordelene som finnes ved å kjøpe billett, fremfor å slå hardt ned på de som sniker

Å dulte en sniker: Hvordan kan vi bruke atferdsteori for å påvirke passasjerer som sniker til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtransport?

Temaet for denne bacheloroppgaven handler om å unngå å kjøpe billett på Ruters kollektivtransport i Oslo, eller rettere sagt – det å snike. Vi har hatt stor interesse av det å forstå hva som ligger til grunn for denne atferden, med den hensikt at vi som markedskommunikatører skal kunne påvirke de som sniker til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtilbud. Bakgrunnen for dette temaet har sin rot i at vi har en felles venn som fortalte oss at han sniker bevisst hver gang han reiser kollektivt. Hans begrunnelse er at det er rimeligere å betale gebyr for manglende billett et par ganger i året, i stedet for å betale en fast sum i måneden for gyldig billett. Vi ville finne ut av om det var flere som tenkte på denne måten, da det tross alt ikke er gratis å benytte seg av Ruters tilbud. Basert på vår felles venn, samt det faktum at studenter er de med høyest snikandel, ble problemstillingen for denne oppgaven følgende; Hvordan kan vi bruke atferdsteori for å få flere «snikere» til å kjøpe billett når de reiser med Ruters kollektivtransport? I tillegg stilte vi oss følgende forskningsspørsmål vi anså som interessante for å hjelpe oss til at besvare problemstillingen: 1. Synes målgruppen det er tilstrekkelig sosialt ukomfortabelt å bli tatt i billettkontroll, eller kan man iverksette hardere tiltak? 2. Hvilket av de 10 viktige dultene til Cass R. Sunstein vil være mest effektivt å bruke på målgruppen? 3. Hvordan kan vi gjøre det enklere for snikere å kjøpe billett via smarttelefon? 4. Kan vi bidra til å skape en sosial norm som innebærer at Man alltid kjøper billett? Gjennom et dypdykk i anerkjent atferdsteori, har vi blant annet diskutert holdning versus atferd, risikovurdering, motivasjonsfaktorer, vaner og sosial påvirkning. Videre har vi satt disse teoriene opp mot prinsippene som ligger i valgarkitektur, heuristikker, og til sist; dulting. Gjennom arbeidet med disse ulike atferdsteoriene, gjorde vi oss noen teoretiske antakelser som vi ønsket å undersøke nærmere i datainnsamlingen. Blant disse antok vi at det finnes to hovedsakelige segmenter av snikere; de som sniker bevisst, og de som sniker fordi de glemmer å kjøpe billett. Vår metodiske tilnærming bestod deretter av 10 kvalitative dybdeintervjuer med målgruppen, samt to ekspertintervjuer med dybdekunnskap om Ruter. I etterkant av datainnsamlingen bearbeidet vi intervjuene ved å fargekode etter fem ulike teamer: risikovurdering, motivasjon, vaner, sosial påvirkning og holdning versus atferd. I analysen knyttet vi resultatet fra datainnsamlingen opp mot teorikapitlet, for å undersøke om innsikten vi hadde fått kunne forankres i teorien. Analysen og tolkningen gjorde at vi fikk rik innsikt i målgruppens snikproblematikk, samt at vi fikk et nokså tydelig bilde på hva som er utløsende faktorer for å snike, og hva som kan påvirke til atferdsendring. Vi fant likheter hos flere bevisste snikere, som indikerer at de utfører atferden som et resultat av vaner, manglende motivasjon på grunn av høye billettpriser, samt tidvis lite tiltro til Ruter som organisasjon. Hos det glemsomme segmentet fant vi at årsaken til snik i all hovedsak ligger i at de glemmer å kjøpe billett fordi det er en vane å ha månedsbillett, samt at manglende motivasjon og trigger for å huske å kjøpe billett også er gjentakende faktorer for snikatferd. Også her var det overordnet misnøye med Ruters billettilbud. Problemstillingen ble besvart med utgangspunkt i våre funn, hvilket er at dulting i form av påminnelser, sosiale normer, advarsler og økt brukervennlighet vil være hensiktsmessig for å påvirke snikere til å kjøpe billett oftere. Vi konkluderer også med at evne og trigger må kombineres med motivasjon for å utløse atferd, og at positiv feedback vil egne seg i kommunikasjonen med målgruppen. Den kreative løsningen resulterte til slutt i konseptet «Snikfrie fordeler». Dette er et varig konsept med langsiktige tiltak, hvor et lojalitetsprogram og en alternativ billett skal svare på problemet med verdioppfattelse og sniking på kortere strekninger. For at målgruppen skal etablere kjennskap til konseptet, utformet vi en lanseringsstrategi som går over fire måneder; med tiltak som inkluderer dulting, plakater, dymanfske boards, presseomtale, og landingsside. Gjennom disse tiltakene ønsker vi å fokusere på fordelene som finnes ved å kjøpe billett, fremfor å slå hardt ned på de som sniker

Materialförsörjning för ett fossilfritt Sverige

Denna studie undersökte vilka råmaterial som kan anses vara innovationskritiska för en omställningtill ett fossilfritt samhälle, utifrån framtidsscenarier för Sveriges elproduktion och personbilstrans-port. Utifrån prognoser för Sveriges elproduktion kring 2050 från Energimyndigheten, KVA ochIVA, samt extrapolering av historiska data för personbilar enligt SCB, beräknades två scenarier förden metallåtgång utvecklingen av sol- och vindkraftverk, samt elbilar, skulle kräva. Dessa scenariertäckte ett minimum- och ett maximum-fall. För att bedöma vilka metaller som kunde anses varainnovationskritiska för omställningen till ett fossilfritt Sverige, gjordes en kriticitetsanalys på demetaller som används som råmaterial för de undersökta teknikerna. Analysen gjordes utifrån krite-rierna relativ tillgång utifrån de två scenarierna, ekonomisk betydelse, återvinning, svensk tillgångsamt global fördelning.Resultatet av studien visade att de tre sällsynta jordartsmetallerna praseodym, dysprosium ochneodym var de mest kritiska. Dessa metaller förekom i vindkraftverk med permanentmagnet samt ivissa elbilar. Med anledning av detta kunde inte en satsning på vindkraftverk med permanentmag-net rekommenderas, utvecklingen av eldriven personbilstransport bör också fokusera på de typer avelbilar som inte innehåller de kritiska metallerna. Det konstaterades även att många av de kritiskametallerna främst utvinns i länder långt från Sverige. Dessa metaller har ofta låg återvinnings-grad vilket försvårar möjligheterna till cirkuläritet. Att hitta data över svensk metallåtervinningoch storleken på svenska förekomster var vid tiden för studien problematiskt, varför en tydligare kartläggning efterlyses

Materialförsörjning för ett fossilfritt Sverige

Denna studie undersökte vilka råmaterial som kan anses vara innovationskritiska för en omställningtill ett fossilfritt samhälle, utifrån framtidsscenarier för Sveriges elproduktion och personbilstrans-port. Utifrån prognoser för Sveriges elproduktion kring 2050 från Energimyndigheten, KVA ochIVA, samt extrapolering av historiska data för personbilar enligt SCB, beräknades två scenarier förden metallåtgång utvecklingen av sol- och vindkraftverk, samt elbilar, skulle kräva. Dessa scenariertäckte ett minimum- och ett maximum-fall. För att bedöma vilka metaller som kunde anses varainnovationskritiska för omställningen till ett fossilfritt Sverige, gjordes en kriticitetsanalys på demetaller som används som råmaterial för de undersökta teknikerna. Analysen gjordes utifrån krite-rierna relativ tillgång utifrån de två scenarierna, ekonomisk betydelse, återvinning, svensk tillgångsamt global fördelning.Resultatet av studien visade att de tre sällsynta jordartsmetallerna praseodym, dysprosium ochneodym var de mest kritiska. Dessa metaller förekom i vindkraftverk med permanentmagnet samt ivissa elbilar. Med anledning av detta kunde inte en satsning på vindkraftverk med permanentmag-net rekommenderas, utvecklingen av eldriven personbilstransport bör också fokusera på de typer avelbilar som inte innehåller de kritiska metallerna. Det konstaterades även att många av de kritiskametallerna främst utvinns i länder långt från Sverige. Dessa metaller har ofta låg återvinnings-grad vilket försvårar möjligheterna till cirkuläritet. Att hitta data över svensk metallåtervinningoch storleken på svenska förekomster var vid tiden för studien problematiskt, varför en tydligare kartläggning efterlyses