Sex förskollärares uppfattningar om genus och arbetet med det : genomförd på förskolors olika åldersavdelningar

Syftet med denna undersökning var at ta reda på hur sex verksamma förskollärares uppfattar och tolkar genus, samt hur de arbetar med genus i förskolans olika åldersavdelningar. I uppsatsen finns en teoretisk bakgrund som påvisar forskningsresultat gällande undersökningens ämne, genus i förskolan. Undersökningen som gjort är kvalitativ och vi har intervjuat sex verksamma förskollärare. Det som framkom i undersökningen var att förskollärares syn på genus var att ämnet är viktigt med att man hellre vill se till barn som individer och inte arbeta eller behandla dem utifrån pojkar och flickor.Detta arbete är skrivet av två studenter som nu avslutat sin förskollärarutbildning i Kristianstad. Arbetet handlar om genus, hur förskollärare uppfattar och tolkar begreppet samt hur de arbetar med det i sin verksamhet.</p

Ledarskap och makt : En intervjustudie om hur makt gestaltas i klassrummet på mellanstadiet

Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod. Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd. I studien framkommer vikten av relationen mellan lärare och elev för att läraren ska få eleverna att följa denne och inordna sig dess intentioner. Resultatet av studien visar att lärarna är medvetna om sin makt i klassrummet men att de i olika grad vill benämna det som makt. Istället beskrivs makten i termer som inflytande och möjlighet att påverka innehåll. Lärarna anser sig ha rätten att disciplinera eleverna både med hjälp av belöning och bestraffning för att uppnå den norm som råder i klassrummet. Vidare framkommer att för att få eleverna att följa läraren som ledare krävs att läraren har byggt upp en trygghet i klassrummet som består av bland annat tydlighet, struktur och elevinflytande

Lärande i fritidshem : En studie om hur personal på fritidshem uppfattar och anser sig möjliggöra elevers lärande inom fritidshemmets verksamhet

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet.Betygsdatum: 21-06-06</p

Lärande i fritidshem : En studie om hur personal på fritidshem uppfattar och anser sig möjliggöra elevers lärande inom fritidshemmets verksamhet

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet.Betygsdatum: 21-06-06</p

Att veta är bra - Att lära nytt ger hopp om bättring

Syftet med projektet var att synliggöra lärandeprocesser hos personal inom organisationer verksamma i socialt arbete. Tre förvaltningar i Helsingborgs stad samt Socialhögskolan vid Lunds universitet, Campus Helsingborg, studerades. Projektet genomfördes med hjälp av skuggning (shadowing), reflekterande lärandecirklar och en återkopplande lärandefestival. Perspektivsättningen i rapporten, och den teoretiska grunden för projektet, hämtades från pragmatismens idéer om pedagogik. Resultatet visar att många lärandeprocesser pågår, att personal vill lära, men att det av olika skäl skapas och/eller upprätthålls strukturella hinder för lärandet, ambitioner och viljor om motsatsen många gånger till trots

Target Costing - Ett måste i dagens produktutveckling? En studie på Victor Hasselblad AB

Dagens företag är verksamma i en värld som präglas av ständiga och snabba förändringar och där konkurrensen alltmer hårdnar. Företagen måste vara flexibla, lyssna på vad kunderna efterfrågar och vara medvetna om att ett litet misstag kan vara ödesdigert då det finns många konkurrerande aktörer på marknaden. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur en Target Costing-process går till utifrån de fyra hörnstenarna och om det övergripande arbetssättet har förändrats i Victor Hasselblad AB sedan 1997. Resultatet kommer vi sedan att jämföra med den befintliga teorin kring Target Costing. Target Costing fick stor uppmärksamhet i slutet av 1980-talet världen över. De främsta argumenten för att ett företag ska tillämpa detta ekonomiska begrepp är både den starka marknadskopplingen och det faktum att det enligt teorin är 70-90 % av produkternas kostnader som låses fast redan i utvecklingsfasen. Ur ett ekonomiskt styrperspektiv är detta en stark motivering till att redan i en produkts utvecklingsfas se över möjligheten till kostnads-reduceringar. Om ett företag genom arbete redan i utvecklingsfasen ser att en produkt skulle bli för dyr att tillverka och inte har någon framtida potential att bli lönsam, läggs denna ned. Target Costing processen kan se ut på olika sätt. Anledningen till detta är att en process kan genomarbetas och studeras på olika sätt. Det är dock möjligt att identifiera ett antal centrala, grundläggande hörnstenar som ingår i processen. Dessa fyra hörnstenar är följande: Fastställande av försäljningspris (”Target Price”) Fastställande av vinstkrav (”Target Profit”) Fastställande av målkostnaden (”Target Cost”) Nå målkostnaden genom en värdeananlys (”Value Engineering”) Vi har läst ett urval av den litteratur som finns om Target Costing och har utifrån denna litteratur beskrivit metodens innebörd. För att se hur denna metod fungerar i praktiken har vi intervjuat ett tillverkande företag som tillämpar detta begrepp, nämligen Victor Hasselblad AB. På detta företag gjordes det redan 1997 en övergripande uppsats om deras tillämpning av Target Costing. Därför har vi också undersökt vad som hänt med Victor Hasselblad AB: s arbetssätt sedan dess. De slutsatser vi har kommit fram till i vår uppsats stämmer bra överens med de flesta övergripande slutsatserna som gjordes i uppsatsen 1997. Vi hade dock valt att mer i detalj undersöka tillämpningen av Target Costing på Victor Hasselblad AB och har därför också kommit fram till ytterligare slutsatser. Kundfokuseringen är till exempel inte helt etablerad, men på god väg. Victor Hasselblad AB ser begreppet Target Costing som ett logiskt tänkande som krävs för att överleva på dagens konkurrensutsatta marknad

Förskolans förhållningssätt gentemot barnsom lever i alkoholmissbruksförhållanden

Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen