Ensam är stark? Det sociala nätverkets samband med psykisk ohälsa bland österbottningar

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Det övergripande syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för det sociala nätverkets samband med psykisk ohälsa i Österbotten. Avhandlingen utgår från respondenters svar i en enkätundersökning gällande psykisk hälsa gjord i Österbotten år 2008. Avsikten med undersökningen är att på ett lättfattligt sätt lyfta fram det sociala stödet som sociala nätverk förmedlar och dess samband med uppsökt psykiatrisk hjälp. Som ett mått på socialt nätverk har antal nära vänner använts. Tidigare forskning har visat att det är främst kvaliteten på det sociala nätverket som inverkar på mental hälsa. Denna avhandling fokuserar på psykisk ohälsa, dvs. psykiskt illamående, som tidigare varit relativt ouppmärksammad inom dylik forskning. Forskning har även visat att begreppet psykisk ohälsa främst utgår från självrapporterade psykiska symptom. Det empiriska materialet i avhandlingen består av 5109 enkätsvar. Respondenterna har begränsats till 18-65 år. Forskningsmetoden är både kvantitativ och kvalitativ till sin natur. Sambanden mellan nära vänner och uppsökt psykiatrisk hjälp analyseras med hjälp av effektmåttet Cramer’s V. Även samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa analyseras. Psykisk ohälsa operationaliseras utgående från en skala, vars syfte är att mäta psykisk belastning. Studien visar att det sociala nätverket har ett samband med uppsökandet av hjälp för psykiska besvär samt att ensamhet har ett starkt samband med psykisk ohälsa. Brist på vänner är vanligare hos de som sökt hjälp pga. psykiska svårigheter jämfört med de som inte sökt hjälp. Den kvalitativa delen av studien fokuserar på respondenternas egna tankar om andra människors inverkan på psykiskt välbefinnande. Många respondenter valde att hellre berätta om personliga erfarenheter av psykisk sjukdom istället för att dela med sig av personliga upplevelser angående vänners betydelse för psykiskt välmående

East Kent maternity services review

Background to Report: This document presents the results of an analysis of the responses to the formal public consultation on east Kent maternity services which took place over a 14 week period from 14th October 2011 to 20th January 2012. The consultation was conducted by NHS Kent and Medway, and the data gathered was analysed independently by the Centre for Nursing and Healthcare Research at the University of Greenwich

The association between social capital and loneliness in different age groups: a population-based study in Western Finland

Background - Previous studies of loneliness have largely focused on establishing risk factors in specific age groups such as in later life or in young people. Researchers have paid less attention to the link between social capital and loneliness across different age groups. The aim of this study was to examine the association between social capital and experienced loneliness in different age groups in a Finnish setting. Methods - The data originates from a population-based cross-sectional survey conducted among 4618 people aged 15–80 in Western Finland in 2011. The response rate was 46.2 %. The association between social capital, measured by frequency of social contacts, participation in organisational activities, trust and sense of belonging to the neighbourhood and loneliness was tested by logistic regression analyses stratified by four age groups. Results - Frequent loneliness (defined as experienced often or sometimes) was higher among younger people (39.5 %) compared to older people (27.3 %). Low levels of trust were linked to loneliness in all four age groups. The association between other aspects of social capital and loneliness varied across age groups. Conclusions - Frequent loneliness is common among the general adult population and could be seen as a public health issue. Our findings imply that low social capital, especially in terms of low trust, may be a risk factor for loneliness. However, further research is needed to assess the influence of poor health and reverse causality as explanations for the findings

Växter och jord i urban miljö

Detta arbete består av två delar. En litteraturstudie med stort fokus på jorden och en praktisk undersökning av trädraden vid Västergatan i Eslöv där vegetationen består av Acer platanoides och Stephanandra incisa 'Crispa'. Litteraturstudien omfattar: • egenskaper man kan förvänta sig i en urban jord • markpackningens betydelse för jordens vattenhållande förmåga samt för växterna • vikten av lufttillgång för växternas rötter • hur markporförekomsten påverkar dräneringsförhållandena i jorden • kort om pH och näringsämnen • hur vägsaltning påverkar marken och växterna • vikten av etableringsskötsel, åtgärder vid slitage/sabotage • kort om ohyra och rotskador vid anläggningsarbete Fallstudien omfattar: • undersökning av träden genom − omkretsmätning av samtliga träd på den aktuella sträckan − årsringsmätning med hjälp av borrkärnsprover hos fem slumpmässigt valda träd − okulär analys • undersökning av marken genom − enkla jordanalyser med hjälp av agronomkäpp − att känna på marken med penetrometerkäpp − analys av en 94 cm djup provgrop, med dess fyra horisonter − bedömning av rotförekomst I min undersökning har träden varit svåra att analysera, eftersom de saknat bladmassa och grenverket sitter mycket högt. Jag tog borrkärnsprover ur veden för att bedöma årsringstillväxten, men dessa är för få för att jag ska kunna dra några pålitliga slutsatser ur dem och jag har enbart hittat borrkärnemätning på en lönn i litteraturen. Min slutsats är att marken är kompakterad till kraftigt kompakterad, beroende på djup. Stefanandra är intolerant mot salt och eftersom ett stort antal har gått bort, misstänker jag höga salthalter i jorden. Denna hypotes styrks av den frekventa vägsaltningen vintertid. Jag föreslår att matjorden byts ut, alven djupluckras och växtmaterialet byts ut mot ett bättre fungerande material för urban miljö. Man bör därefter övergå till att använda någon form av skydd mot den intensiva halkbekämpning som periodvis förekommer

Språk- och kunskaputvecklande undervisning - så här kommer ni igång!

Språkbakgrunden hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland har förändrats en hel del under de senaste decennierna. Andelen elever som kommer från hem där det talas andra språk än skolspråket svenska har ökat och ser ut att fortsätta öka. Enligt den kartläggning som Utbildningsstyrelsen gjorde år 2013 har 51 % av eleverna i årskurs 1–6 svenska som enda hemspråk, 41 % både svenska och finska, 4 % endast finska och 5 % något annat hemspråk än finska och svenska. Genomsnitten döljer den stora språkliga variationen mellan olika regioner och skolor i Svenskfinland. Gruppen av flerspråkiga elever är fortsättningsvis liten och koncentrerad till vissa orter, framför allt i Nyland och Österbotten. Alla elever ska oavsett språkbakgrund ges likvärdiga möjligheter att uppnå de mål som finns inskrivna i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (LP 2014). Den stora frågan som denna utvärdering försökt besvara lyder: Hur klarar den finlandssvenska skolan av hanteringen av den stora mängden svensk-finskt tvåspråkiga och den växande mängden flerspråkiga elever? För att samla in information om hanteringen av tvåspråkigheten och flerspråkigheten riktades enkäter till flera olika målgrupper med anknytning till årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen. Insamlingen av information ägde rum under åren 2017–2018. Enkäterna besvarades av 204 klasslärare med svensk-finskt tvåspråkiga elever i åk 3 och 6, 79 klasslärare med flerspråkiga elever i åk 1–6, 118 rektorer i svenskspråkiga skolor med åk 1–6, 45 utbildningsanordnare med svenskspråkiga skolor med åk 1–6. Utöver dessa målgrupper insamlades information också av bland annat anordnare av svenskspråkig klasslärarutbildning och lärarfortbildning, producenter av läromedel, elever och vårdnadshavare. Resultaten i utvärderingen bygger på svar från många olika slags kommuner och skolor i Svenskfinland, små och stora skolor och skolor i olika regioner och språkmiljöer. 4 Resultaten i utvärderingen vittnar inte om någon entydig kritik mot de övergripande strukturerna i utbildningssystemet. Styrsystemet med läroplansgrunder, grundläggande finansiering, lärarutbildning, lärarfortbildning och så vidare verkar inte direkt hindra eller försvåra hanteringen av tvåspråkigheten eller flerspråkigheten. Styrsystemet möjliggör åtminstone i teorin en ändamålsenlig undervisning för både svensk-finskt tvåspråkiga och flerspråkiga elever. De utmaningar som kommer till uttryck handlar ofta om lokala svårigheter med att utnyttja de övergripande möjligheter som finns. Svårigheterna kan till exempel handla om resursbrister eller svårigheter med att ordna enskilda lärokurser i svenska som andraspråk och litteratur, modersmålsinriktad finska eller elevens eget modersmål för enskilda elever. Generellt sett kräver den stora andelen tvåspråkiga elever i de svenskspråkiga skolorna kontinuerliga och systematiska satsningar på språkstödjande och -utvecklande verksamhet. Rapporten ger mycket information om hur tvåspråkigheten och flerspråkigheten hanteras på det kommunala planet och i de enskilda skolorna och klassrummen. Genom svaren från de olika respondentgrupperna framgår ett stort antal konkreta förfaranden, erfarenheter, både kritiska och konstruktiva synpunkter och åsikter om de språkliga utmaningarna i de svenskspråkiga skolorna. En del av de frågor som aktualiseras i utvärderingen gäller inte bara den finlandssvenska skolan, utan är uttryck för utmaningar som präglar många olika verksamhetsområdenSuomessa toimivien ruotsinkielisten koulujen oppilaiden kielitausta on muuttunut huomatta- vasti viime vuosikymmenien aikana. Yhä suurempi osa oppilaista tulee kodeista, joissa puhutaan muutakin kieltä kuin ruotsia, ja heidän osuutensa näyttää kasvavan edelleen. Opetushallituksen vuonna 2013 tekemän tutkimuksen mukaan vuosiluokkien 1–6 oppilaista 51 %:lla ruotsi on ainoa kotikieli, 41 % puhuu kotikielenään sekä ruotsia että suomea, 4 % vain suomea ja 5 % jotakin muuta kieltä. Keskiarvot eivät tuo esille eri alueiden ja koulujen välistä suurta kielellistä vaihtelua. Monikielisten oppilaiden ryhmä on yhä pieni ja keskittynyt yksittäisille paikkakunnille, etenkin Uudellamaalla ja Pohjanmaalla. Kaikille oppilaille olisi kielitaustasta riippumatta annettava tasavertaiset mahdollisuudet saavuttaa Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteissa (POPS 2014) esitetyt tavoitteet. Tässä arvioinnissa yritettiin vastata kysymykseen: Kuinka ruotsinkieliset koulut kykenevät ottamaan huomioon suuren määrän kaksikielisiä (ruotsi ja suomi) ja yhä suurenevan määrän monikielisiä oppilaita? Tässä arvioinnissa kaksi- ja monikielisyyden huomioon ottamisesta keskityttiin persuopetuksen vuosiluokkiin 1–6. Tietoa kerättiin vuosina 2017–2018 eri kohderyhmille suunnatuilla kyselyilä. Kyselyihin vastasi 204 luokanopettajaa, jotka opettivat ruotsia ja suomea puhuvia kaksikielisiä oppilaita vuosiluokilla 3 ja 6, 79 luokanopettajaa, jotka opettivat monikielisiä oppilaita vuosiluokilla 1–6, 118 ruotsinkielisten koulujen vuosiluokkien 1–6 rehtoria ja 45 ruotsinkielistä koulutuksen järjestäjää. Näiden kohderyhmien lisäksi tietoja kerättiin myös ruotsinkielisen luokanopettajakou- lutuksen järjestäjiltä, opettajien täydennyskoulutuksen järjestäjiltä, oppimateriaalien tuottajilta, oppilailta ja huoltajilta. Arvioinnin tulokset edustavat kattavasti kouluja ja koulutuksen järjestäjiä hyvin erilaisista olo- suhteista. Joukossa on pieniä ja suuria kouluja sekä eri alueiden ja kieliympäristöjen kouluja. 5 Yhteenveto Arvioinnin tuloksista ei käy ilmi kritiikkiä koulutusjärjestelmän yleisiä rakenteita kohtaan. Muun muassa opetussuunnitelmaan, perusrahoitukseen, opettajankoulutukseen ja opettajien täydennyskoulutukseen perustuva ohjausjärjestelmä ei näyttäisi suoraan estävän tai vaikeuttavan kaksikielisyyden tai monikielisyyden käsittelyä. Ohjausjärjestelmä sallii ainakin teoriassa sekä ruotsia ja suomea puhuvien kaksikielisten että monikielisten oppilaiden tarkoituksenmukaisen opetuksen. Esiin tulleet haasteet liittyvät usein paikallisiin vaikeuksiin hyödyntää käytettävissä olevia yleisiä mahdollisuuksia. Vaikeudet voivat liittyä esimerkiksi puutteellisiin resursseihin tai vaikeuksiin järjestää yksittäisille oppilaille yksittäisiä oppimääriä, kuten ruotsi toisena kielenä ja kirjallisuus -oppimäärää, äidinkielenomaista suomea tai oppilaan omaa äidinkieltä. Kaksikielisten oppilaiden suuri osuus ruotsinkielisten koulujen oppilaista vaatii yleisesti ottaen jatkuvaa ja järjestelmällistä panostusta kieltä tukevaan ja kehittävään toimintaan. Raportti tuo esille runsaasti tietoa kaksikielisyyden ja monikielisyyden huomioon ottamisesta sekä kuntatasolla että yksittäisissä kouluissa ja luokissa. Eri vastaajaryhmien vastauksista nousee esille käytännön toimintatapoja ja kokemuksia, sekä kriittisiä että rakentavia näkökulmia ja näkemyksiä ruotsinkielisten koulujen kielellisistä haasteista ja mahdollisuuksista. Monet arvioinnissa esiin tulleista asioista eivät pelkästään liity ruotsinkielisiin kouluihin vaan kuvastavat myös yleisemmin ruotsinkielisen vähemmistön haasteita.The linguistic background of pupils in Swedish-speaking schools in Finland has changed considerably in the past decades. The portion of pupils from homes where languages other than Swedish are also spoken has increased and is expected to continue to do so. According to a 2013 survey conducted by the Finnish National Agency for Education, 51 % of pupils in grades 1–6 spoke Swedish as their only language at home, 41 % spoke both Swedish and Finnish, 4 % only Finnish and 5 % a language other than Finnish or Swedish. The gures do not reveal the great linguistic variation between different regions and schools in Swedish-speaking Finland. The group of multilingual pupils is still small and is concentrated in a few locations, especially in the Uusimaa and Ostrobothnia regions. Irrespective of their linguistic background, all pupils must be provided equal opportunities to achieve the goals described in the National core curriculum for basic education (2014). The key question that this evaluation aimed to answer was: How are Swedish-speaking schools in Finland dealing with the large number of Swedish-Finnish bilingual pupils and the growing number of multilingual pupils? To collect information about the handling of bilingualism and multilingualism, surveys were conducted among various target groups linked to grades 1–6 in basic education. The information was collected in 2017–2018. Survey responses were obtained from 204 class teachers working with Swedish-Finnish bilingual pupils in grades 3 and 6, from 79 class teachers of multilingual pupils in grades 1–6, from 118 principals of Swedish-speaking schools offering grades 1–6 and from 45 education providers running Swedish-speaking schools with grades 1–6. In addition to these target groups, information was also collected from providers of Swedish-language class teacher education and continuing education for teachers, producers of educational material, pupils and parents or caregivers. 7 Abstract Publisher Finnish Education Evaluation Centre (FINEEC) Title of publication The results of the evaluation are based on responses from a variety of municipalities and schools in Swedish-speaking Finland: both small and large schools and schools from different regions and linguistic environments. The results do not indicate a clear criticism about the overall structures of the education system. The steering system – comprising, for example, the national core curriculum, core funding, teacher education and continuing education for teachers – does not appear to directly prevent or obstruct the handling of bilingualism or multilingualism. In theory, at least, the steering system enables the provision of appropriate instruction for both bilingual Swedish-Finnish pupils and multilingual pupils. The challenges observed are often related to local dif culties in taking advantage of the general opportunities available. These may deal with, for example, a scarcity of resources or problems with organising some syllabuses in Swedish as a second language and literature, Finnish as a mother tongue or the mother tongue of individual pupils. In general, the large portion of bilingual pupils in Swedish-speaking schools requires continuous, systematic investment into activities that support and develop language use. The report provides a great deal of information about the way in which bilingualism and multilingualism are handled at the municipal level and in individual schools and classrooms. The responses from the different groups of respondents describe numerous concrete practices, practical examples, experiences, both critical and constructive viewpoints as well as opinions regarding the linguistic challenges experienced in Swedish-speaking schools. Some of the issues that emerge from the evaluation do not affect Swedish-speaking schools in Finland alone, but are an expression of the challenges experienced in many different areas of activities where the Swedish language holds the minority position in relation to the Finnish language

Exploring the Association between Welfare State and Mental Wellbeing in Europe: Does Age Matter?

Previous research reports show mixed results regarding the age gradient in population mental wellbeing, which may be linked to the role that welfare states play. In this study, we investigate whether an age gradient exists in relation to the association between welfare state and mental wellbeing within the adult population in Europe. We combine individual level data from Round 6 of the European Social Survey and country level data on welfare state and use multilevel regression analyses to explore population mental wellbeing. Subjective and psychological wellbeing dimensions were analyzed, and different approaches to measuring welfare state were explored, including a regime typology and composite welfare state measures constructed on the basis of a set of eight individual indicators. We found the age gradient for mental wellbeing to differ between welfare states, with the positive impact of the welfare state increasing with age. A universal and generous welfare state seems to be particularly important for older adults, who are also more likely to be in higher need of transfers and services provided by the welfare state.publishedVersio

Production scheduling in the process industry

The purpose of this paper is to formulate an optimization model for the production scheduling problem at continuous production sites. The production scheduling activity should produce a monthly schedule that accounts for orders and forecasts of all products. The plan should be updated every day, with feedback on the actual production the previous day. The actual daily production may be lower than the planned production due to disturbances, e.g. disruptions in the supply of a utility. The work is performed in collaboration with Perstorp, a world-leading company within several sectors of the specialty chemicals market. Together with Perstorp, a list of specifications for the production scheduling has been formulated. These are formulated mathematically in a mixed-integer linear program that is solved in receding horizon fashion. The formulation of the model aims to be general, such that it may be used for any process industrial site