What day was it yesterday? : En lärares interaktionella frågepraktiker inom engelskundervisningen i en årskurs 6

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick. I det undersökta materialet framgick att läraren använde frågor som ett huvudsakligt sätt att kommunicera med klassen under helklassundervisningen. En dryg fjärdedel av lärarens yttranden i det transkriberade materialet identifierades som frågor. Resultatet av undersökningen gav även att frågor som klassificerats som ”X-frågor / wh-frågor” var den dominerande typen av fråga. Denna typ av fråga hade som huvudsaklig funktion att få fram ett svar från eleven som var känt av läraren.  Elevernas respons på frågorna var i regel mycket korta. Detta berodde på att frågornas konstruktion inte gav eleverna förutsättningar för en längre respons

Edition and Facsimile Publishing the Correspondence of Carl Linnaeus on the World Wide Web

Carl Linnaeus, or Carl von Linne as he was called after his ennoblement in 1762, is Sweden\u27s most famous scientist. Linnaeus is primarily known for having created the nomenclature for plants, published for the first time in Species plantarum in 1753. Born in 1707 in southern Sweden, he studied at the University of Lund and later at Uppsala where he became professor of medicine in 1741. Before his academic appointment, he had a remarkable international career resulting from the introduction of his Systema naturae, published in its first edition in 1735 in Amsterdam. Within less than a decade, most of the biologists in Europe and America accepted his classification system for species of plants, animals, and insects. Linnaeus\u27s correspondence has always been regarded as important for taxonomists and historians of science. This precious collection of letters ought to be made public as it contains many hundreds of letters, wherein are treated everything curious, that has happened since 1735 until his death. Pity only that Linnaeus himself never took copies from his own letters, prevented to do that because of much work. Linnaeus himself was also convinced of its great value. His correspondents, he believed, were the most learned and curious in Europe, who let their Swedish colleague know and take part in what was newly discovered by sending him letters and books

What day was it yesterday? : En lärares interaktionella frågepraktiker inom engelskundervisningen i en årskurs 6

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick. I det undersökta materialet framgick att läraren använde frågor som ett huvudsakligt sätt att kommunicera med klassen under helklassundervisningen. En dryg fjärdedel av lärarens yttranden i det transkriberade materialet identifierades som frågor. Resultatet av undersökningen gav även att frågor som klassificerats som ”X-frågor / wh-frågor” var den dominerande typen av fråga. Denna typ av fråga hade som huvudsaklig funktion att få fram ett svar från eleven som var känt av läraren.  Elevernas respons på frågorna var i regel mycket korta. Detta berodde på att frågornas konstruktion inte gav eleverna förutsättningar för en längre respons

What day was it yesterday? : En lärares interaktionella frågepraktiker inom engelskundervisningen i en årskurs 6

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick. I det undersökta materialet framgick att läraren använde frågor som ett huvudsakligt sätt att kommunicera med klassen under helklassundervisningen. En dryg fjärdedel av lärarens yttranden i det transkriberade materialet identifierades som frågor. Resultatet av undersökningen gav även att frågor som klassificerats som ”X-frågor / wh-frågor” var den dominerande typen av fråga. Denna typ av fråga hade som huvudsaklig funktion att få fram ett svar från eleven som var känt av läraren.  Elevernas respons på frågorna var i regel mycket korta. Detta berodde på att frågornas konstruktion inte gav eleverna förutsättningar för en längre respons

Självskattning av depression hos patienter med hjärtsjukdom : Validering av självskattningsformuläret ”Känsloläge”

Abstract Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity.  Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument

Självskattning av depression hos patienter med hjärtsjukdom : Validering av självskattningsformuläret ”Känsloläge”

Abstract Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity.  Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument

Självskattning av depression hos patienter med hjärtsjukdom : Validering av självskattningsformuläret ”Känsloläge”

Abstract Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity.  Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument