Fatigue after initiating rivaroxaban for venous thromboembolism

Background Rivaroxaban was the first new oral anticoagulant approved for treatment of venous thromboembolism (VTE). Clinical trials have shown that rivaroxaban is noninferior to conventional anticoagulation for VTE in efficacy and safety. Increased fatigue after the initiation of rivaroxaban has been observed in clinical practice, but data on this potential side effect are lacking. Objective The study aimed to evaluate development of fatigue in patients treated for VTE, comparing rivaroxaban to other anticoagulants. Methods Patients were prospectively recruited after a diagnosis of VTE. The Fatigue Questionnaire was used to determine the level of fatigue at baseline, at 3 weeks of treatment, and either at 1 month after the discontinuation of treatment if the treatment was discontinued after 3 months or at 6 months if treatment was continued beyond this time. Data was analyzed by a linear mixed model. Results A total of 126 patients were included. Mean age was 59 years; 77 (61%) were males. Fifty‐seven patients (45%) were diagnosed with deep vein thrombosis, 48 (38%) with pulmonary embolism, and 21 (17%) with both. Predicted changes in fatigue scores from baseline to the last measurement were −0.007 and −2.49 for the rivaroxaban and the other‐anticoagulants groups, respectively, neither of which were statistically significant. No difference was detected between rivaroxaban and the other‐anticoagulants group at any time point, including subgroup analysis comparing over and under 6 months of treatment duration. Conclusion In this small study, our results suggest no increase in the level of fatigue after the initiation of treatment with rivaroxaban for VTE.publishedVersio

Adjustment and differentiation of instruction for varied learners : Strategies for adjustment of instruction in theory and practice and their effects on student participation

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever. Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSS Studien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan. Vanligt förekommande är beröm, att erbjuda alternativ för perception, aktivera förkunskaper tydliggörande av begrepp och tydliggöra centrala begrepp. Mindre förekommande faktorer var differentiering av uppgifter, synlig struktur, formativ bedömning, kamratlärande, elevinflytande och självvärdering. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för kollegialt lärande på skolan då fördjupad kunskap om hur lärare kan anpassa och differentiera undervisningen påverkar elevers lärande.This paper aims to investigate if and how instruction is adjusted or differentiated based on the conception that learners are diverse and how teacher practices are connected to contemporary research in the field. It further examines whether specific adjustments are connected to a higher rate of student participation. The method of the essay is an observation survey with a phenomenological approach. It includes the practices of 30 different teachers during thirty lessons at an upper secondary school in Sweden, where the majority of the students are diagnosed within the neuropsychiatric spectra. The outcome was quantitatively analyzed in SPSS. The study indicates that the connection between specific adjustments and student participation is a complex issue affected by several aspects and preconditions. It appears that teachers use certain forms of adjustments at a higher rate while some are less salient in instruction. More frequently used adjustments are; praise, providing alternatives for perception, activating previous knowledge and highlighting critical features. Less frequent are differentiation of tasks, visible agendas, formative feedback, collaborative peer-learning and self-assessment. This essay will furthermore be a basis for collaborative learning among the staff since a deeper knowledge of how instruction can be adjusted and differentiated will impact the outcome of student learning.

Cooperative learning in mathematics

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande

The Effects of Different Types of Sectarian Violence on Trust in State- and Societal Institutions. Evidence from Egypt.

In ethnic violence research, scholars tend to lump together different forms of ethnic violence. Prominent scholars have argued that this strategy is insufficient to understand the causes of violence, thus calling for disaggregation. Extending the argument, I argue that we also need to disaggregate violence in order to understand its implications. Drawing on survey data from the Arab Barometer and sectarian events data, this thesis investigates the effect of events of anti-Christian violence in Egypt on trust in state- and societal institutions. Disaggregating sectarian events into beatings, bombings, and burnings based on level of arms used and target of the attack, I find that beatings lead to decreased trust in courts and legal system, parliament, and religious leaders; bombings lead to increased trust in the army and courts and legal system; and that burnings lead to decreased trust in courts and legal system. Surprisingly, Christians appear to be positively affected by violence in particular cases. As discovered in this thesis, different types of sectarian violence arguably shape Egyptian citizens’ trust in state- and societal institutions, thus supporting the disaggregation argument. I therefore propose that other scholars should apply this disaggregation approach when investigating the effects of ethnic violence on political attitudes

Nicole Aadalen Honors Portfolio

Nicole Aadalen\u27s honors portfolio captured in May 2022

GoPT: Pakkemal-mekanismen i Go

Denne oppgaven utforsker hvordan en mekanisme for fleksibel gjenbruk av deklarasjoner, kalt Pakkemal-mekamismen ("Package Templates"), kan utspille seg i programmeringsspråket Go. Pakkemal-mekanismen er opprinnelig definert for språk som bygger på objektorientert programmering, og har som hensikt å tilpasse og utvide samlinger av klasser ved kompilering. Blant annet tilbyr mekanismen funksjonalitet som å endre navn, utvide de deklarerte klassene direkte, sammenfletting av klasser og overskriving av metode-implementasjoner. Go skiller seg på en rekke områder fra språk som hovedsakelig bygger på objektorientert programmering, som eksempelvis Java. Go har for eksempel ikke klasser slik som Java, og har på enkelte områder en annen tilnærming til typesjekking. Pakkemal-mekanismen har hovedsakelig fram til nå kun vært utforsket i språk som ligner Java, og vi vil dermed håndtere noen nye og nokså uutforskede aspekter når vi skal se på kombinasjonen av Pakkemal-mekanismen og Go. Under arbeidet med denne masteroppgaven har vi utviklet en preprosessor som støtter Pakkemal-konsepter i Go, og fungerer som en slags prototype. Som en følge av at Go er forskjellig fra typiske objektorienterte språk, så har en del av arbeidet innebåret å tilpasse de ulike Pakkemal-konseptene slik at det passer bedre til språket. Det resulterende språket, altså kombinasjonen av Go og Pakkemal-mekanismen, tilbyr blant annet funksjonalitet som å "dypt" endre navn på deklarasjoner, utvide med nye attributter og funksjonalitet, sammenflette typer, overskrive funksjons-implementasjoner, samt en mekanisme for generiske typeparametere

The Teacher Team Leader - Distributed Leadership in Upper Secondary School

Denna studie undersöker hur arbetslagsledarrollen är utformad genom intervjuer och uppdragsbeskrivningar på de kommunala gymnasieskolorna i en svensk storstadskommun. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och kritisk teori genom Foucault, i form av maktanalys. Maktanalysen bidrar till att belysa samtida praktiker och tekniker ur ett historiskt perspektiv utifrån frågeställningar som på olika sätt berör maktens bas och logiker. Arbetslagsledarens roll framstår i uppdragsbeskrivningar som mångfacetterad, omfattande och splittrad med diverse administrativa uppgifter samt ansvar för utvecklingsprocesser och utvärdering. Formuleringar om att utveckling ska initieras av arbetslagsledaren och beslut från skolledning också implementeras förekommer, vilka kan härledas till olika teoribildningar. Arbetslagsledare själva beskriver ett komplext uppdrag där en stor del av tiden läggs på uppgifter som är mindre framträdande eller inte alls framgår i uppdragsbeskrivningarna. En betoning ligger på att agera budbärare, eftersöka information och sköta administrativa åtaganden. Sammanfattningsvis tycks en helhet saknas i uppdragen och praktiken skilja sig från utformningen i uppdragsbeskrivningarna. Arbetslagsledaren framstår som en länk mellan skolledning, elevhälsa och lärare där de bidrar till kontinuitet och stabilitet i en skola där omsättning på rektorer tycks mer frekvent. En ny komplex organisation med flera olika delegerade ledningsuppdrag och funktioner ställer höga krav på samordning. Framtida studier kan med fördel belysa hur samverkan och samarbete mellan distribuerade ledningsfunktioner kan fungera i en komplex organisation, där förutsättningar ständigt förändras.This study explores the formation of the teacher team leaders´ role, using interviews and job descriptions at comprehensive upper secondary schools in a Swedish metropolitan municipality. The theoretical framework includes a social constructionist and critical perspective, through Foucault, based on analysis of power. Analysis of power illuminates contemporary practices and techniques through a historical lens, using questions that are related to the basis and logics of power. The job descriptions proclaim a diverse, extensive and somewhat scattered mission consisting of administrative duties as well as managing development and evaluation of processes. According to the job description, the teacher team leader is responsible for initiating learning processes as well as implementing decisions by principals, each advocating a different theory. Teacher team leaders describe a complex mission where a substantial amount of time is spent on tasks less prevalent or unmentioned in the job description. Acting as a messenger, yet a constant search for information and administrative duties are tasks that teacher team leaders emphasize. In conclusion, it appears as if a comprehensive view of the mission at hand is deficient and that actual practice appears relatively different from the job description. The teacher team leaders operate as a link between school leaders, the Student Health Team and teachers where they contribute to continuity and stability in a school where school leaders more frequently are exchanged. A new and complex organization involving several distributed leadership roles requires thorough work in terms of co-ordination. Future studies may address how interplay and collaboration can work in a complex organization, where preconditions are continuously altered

Cooperative learning in mathematics

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande

Experiencing rondo form by integrating elementary music methodologies and theories

Master of MusicDepartment of Music, Theatre, and DanceRuth GurgelNotable elementary music methodologies and theories are comprised of Kodály, Dalcroze, Orff, and Gordon. By implementing and integrating elements from these four influential methods, my lesson plan focuses on Kansas’ state standards of performing, creating, and responding to music while learning about rondo form. While my undergraduate work taught me what to teach, my graduate work at Kansas State has taught me how and why, greatly developing and evolving my teaching. Prior to my graduate classes, the curriculum I compiled was exciting and stimulating, but random. I favored certain concepts and state standards with which I was more comfortable. In my coursework, I learned how students’ minds work and how to reach more of them, how to vertically align my lessons between units and multiple grade levels, and how to expand my personal comfort zone to encompass a diverse and more relevant pedagogy so each and every unique student is engaged and successful. To demonstrate these major developments, my video teaching lesson plan centers on part of a complete unit I made for MUSIC 809 where I worked on proper sequencing of activities and lessons inspired by Kodály, Dalcroze, Orff, and Gordon. The video recording of this lesson will show the first time I tried multiple elements like whole-part-whole singing instruction and improvising a simple piano accompaniment while the students improvised an unpitched percussion section

Cooperative learning for the development of students´ reasoning ability.

Kooperativt lärande (KL) som en undervisningsmetod har blivit allt vanligare både på nationell och internationell nivå. KL beskrivs som en undervisningsmetod för att strukturera samarbetet mellan elever i små grupper och på så sätt kan de dra nytta av varandra för att uppnå gemensamma mål (Umans & Lidén, 2018).  Metoden KL introducerades för oss i samband med de teoretiska och verksamhetsförlagda kurserna. KL lyftes upp som en idealisk metod av många lärare. Gillies (2003) menar att KL är en metod som använts länge då flera skolor kunde se fördelar med att låta eleverna arbeta kooperativt i mindre grupper. KL som en inlärningsmetod har i flera internationella studier visat sig gynna elevernas kunskapsutveckling och uppmuntrar till lärande i matematikämnet och andra ämnen (Vega et al., 2015 och Johnson et al., 2014). KL benämns som samarbetsinlärning och grundar sig i den sociokulturella kunskapssyn på lärande som kan kopplas till Vygotskij (Wiktorson, 2008). KL som en undervisningsmetod ställs oftast mot den traditionella undervisningen som innebär envägskommunikation (Slavin, 2015). Läroplanen för matematik lyfter upp fem matematiska förmågor som undervisningen ska utveckla: förmågorna är problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). Det finns tecken på att resonemangsförmågan är den som lärare upplever som mest problematisk att förhålla sig till (Balan & Jönsson, 2021). Idag finns många lärare som jobbar med resonemang, men som inte riktigt kan definiera resonemang på korrekt sätt eller använda rätt metoder för att utveckla resonemang (Lithner, 2008).  Detta förstärks av Herman (2018) som menar att det finns flera studier som visar en låg nivå på resonemangsförmåga bland elever i grundskolor. Resonemang involveras i princip i alla matematiska aktiviteter (Herman, 2018). Lithner (2008) delar upp resonemang i två delar, imitativa och kreativa resonemang. Imitativa är memorerande strategier som inte leder till en djupare förståelse. Kreativa resonemang anses grunda sig i djupare förståelse och gynnar elevers utveckling i längden. När det gäller kreativa resonemang så finns få studier som undersöker vilka undervisningsformer som behövs för att arbeta med den typen av resonemang. KL skulle kunna vara den undervisningsform som behövs för att arbeta med kreativa resonemang, därmed har vi valt att undersöka det (Karmarski & Mevarech, 2003)