Confronting the Future: Coping with Discovery of Electronic Material

Earlier research has found that housing and childbearing are linked, difficulties accessinghousing possibly delaying childbearing and negatively effecting education opportunities. Toincrease housing accessibility, some municipalities have earmarked apartments for youngadults. These “youth dwellings” are criticized for being small and not necessarily facilitatingfamily formation and fertility, better suiting students’ needs. We analyze the childbearing andeducation patterns of young adults entering youth housing in 1996. We follow them for 14years to examine the causal effect of youth housing on childbearing and higher educationusing a propensity score matching technique. Results indicates that gaining access to small,low-rent inner-city rental apartments earmarked for young adults promote higher educationbut negatively affect childbearing, unless the rest of the housing market permits these rentersto advance their housing careers.Qc 20150205</p

Strömaterial för hästar

Val av strömaterial som underlag i hästens box eller lösdrift är viktig då det kan ha en stor påverkan på hästens välfärd. Förutom hästens välfärd finns även andra viktiga kriterier att ta hänsyn till såsom miljö, ekonomi och arbetsbelastning. Syftet med arbetet är att beskriva för- och nackdelar med olika strömedel utifrån hästens välmående, hästägarnas kriterier och miljöpåverkan. Vetenskaplig litteratur kopplat till strömaterial till häst har sammanställts och diskuteras. Utöver det har en deskriptiv enkätstudie riktad till hästägare i Sverige publicerats för att undersöka hästägares preferenser vid val av strömaterial. Totalt svarade 265 hästägare på enkäten. Resultaten visade att hästägare föredrar strömaterial som är lätta att mocka och hantera. Spånpellets och spån var de strömaterial som användes i störst utsträckning. Litteraturstudien visade att det inte finns ett enskilt strömaterial som är bäst utifrån alla aspekter. Halm har visats vara det mest lämpliga strömaterialet för att ge hästen chans att tillgodose behovet av sysselsättning och sömn. Däremot har torv visat sig vara det lämpligaste strömaterialet ur ett miljöperspektiv då användning av det resulterar i lägst mängd utsläpp av växthusgaser och den har de främsta egenskaperna för en snabb och fullständig komposteringsprocess. För att uppfylla kraven för välfärd och hästägarnas preferenser skulle en lösning kunna vara att kombinera olika strömaterial för att på så sätt kunna utnyttja flera goda egenskaper.The choice of bedding materials in the horse box or a loose housing is important because it may have a significant impact on horse welfare. In addition to the welfare of the horse there are several other criteria to consider such as the environment, economy and workload. The aim of this study was to describe different bedding materials based on the welfare of the horse, criteria of horse owners and environmental effects. Information from scientific papers has been compiled and discussed. In addition to the literature, a survey directed to horse owners in Sweden was performed with the aim to receive information of the horse owner preferences when choosing bedding material. The results from the survey showed that horse owners prefer bedding materials that are easy to muck and handle. Also, the results showed that shavings and sawdust pellets were the bedding materials that were used most frequently. Based on the findings from the literature, there was not one single bedding material that was better than the others when all the different aspects were considered. Straw has been shown to be the most appropriate bedding material in order to fulfill the requirements of foraging and the need of sleep. On the other hand, peat has been shown to be the most appropriate bedding material from an environmental perspective due to the least amount of emission of greenhouse gases and ultimate traits for a fast and complete composting process. To fulfill the requirements of both horses and horse owners a combination of bedding material could be a solution in order to take advantage of multiple good qualities

Järva reflektum : a design concept for a cemetary on Järva Common

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet. Målet är få människor att flytta hit – och vilja stanna kvar. Som en del i satsningen ingår även att skapa en begravningsplats på Järvafältet. Den 15 oktober 2009 utlyste Stockholms stad en arkitekttävling för att få in förslag på utformningen av begravningsplatsen. I examensarbetet ingår ett gestaltningsförslag på begravningsplats på Järvafältet. Inför gestaltningsarbetet gjordes dels litteraturstudier inom begravningsplatsers arkitektur, nomenklatur och regelverk och dels inom miljöpsykologi. Miljön är utformad med tanke på den stress en avliden person kan orsaka sin omgivning. Inom miljöpsykologin finns forskning om stress som visar att grön miljö kan ha ett stort restorativt värde, det vill säga ge möjlighet till återhämtning. Professor Grahns forskning om sambandet mellan vistelse i park och natur och en bättre hälsa visar också att grönytor med viss kvalitet, utformning och variation kan öka vårt välbefinnande och får oss att må bättre. En enkät ställd till personer som jobbat med utformning av begravningsplatser bekräftade bland annat att arbete med begravningsplatser inte skiljer jämfört med andra platser, men att empati och värdighet är viktiga aspekter. Dessutom undersöktes skissmetoder som en del i kreativa processen. Förstudierna gav en grund inför arbetet med gestaltningsförslaget. Förslaget fokuserar på dispositionen av platsen. Dels på grund av tävlingsprogrammets krav på att utbyggnaden ska kunna ske etappvis samt det faktum att begravningsplatser flyttar man inte på. Dels för att utgöra en neutral stomme som medger flexibilitet inom sina delområden så att platsen känns modern och kan följa samhällets utveckling i en tid då vi och rör oss allt mer mellan länder, religioner och traditioner. Dispositionen ligger även till grund för områdets orienterbarhet. En plats som är lätt att se hur den hänger ihop kräver mindre mängd riktad uppmärksamhet och därmed ökar möjligheterna till återhämtning, platsen blir restorativ. Områdets landmärke är den befintliga Granholmstoppen, en 30 meter hög kulle bestående av schaktmassor från tidigare tunnelbanearbete i närområdet. Kullens topp är en värdefull utsiktsplats vars rymd och kontemplativa egenskaper bevaras i förslaget. Den görs tillgänglig via en allé, anläggningens ryggrad. Genom att föreslå en lösning där topplatån får en mer parkinriktad funktion jämfört med de lägre liggande begravningsrelaterade delarna samordnas begravningsplatsen med den befintliga miljön, fortfarande med värdighet och respekt för människan och miljö. En etappindelning ingår också i förslaget, så att begravningsplatsen först kan anläggas på en mindre yta för att sedan kunna utökas vid behov. Förslaget tar tillvara på platsens förutsättningar och ger den en restorativ miljö med många platser och möjligheter för reflektion – ett Järva reflektum

Rytm, produkter för ett nytt tempo

Det västerländska tempot är idag snabbare än någonsin förut, vilket leder till problem så som utbrändhet och negativ stress. Syftet med arbetet är att definiera orsaker till västvärldens livstakt ur ett individperspektiv och presentera möjliga lösningar till en mera hållbar livstakt genom produktdesign. Vilka typer av vardagsföremål kunde uppmuntra människan att omvärdera tiden, att sakta in och i längden hitta en mera hållbar livstakt? I avhandlingens faktainsamlingsdel definierar jag orsaker till den moderna kulturens tempo, dels genom att kartlägga hur vi uppfattar och ordnar tiden och rummet idag jämfört med förr. Jag lyfter fram tidspress som ett kännetecken för den västerländska kulturen, faktorer som bidrar till tidspress, symptom och möjliga förändringar för att minska tidspressen. Jag ringar in vårt behov av ställtid, gemensamma värderingar och sociala och fysiska sammanhang. Forskningen ger resultatet att till exempel gemensamma måltider och egen tid är viktiga för välbefinnandet. Även möjligheten att följa naturens rytm och årstidsväxlingar bidrar till ett naturligare tempo. Utgående från detta utvecklar jag ett matbord och en ljusstake, där bordet ger platsen och ljuset ger tiden. Dessa två är de första produkterna i vad jag kallar Rytm, produkter för ett nytt tempo. På produktnivå vill jag ifrågasätta dagens massproducerade och konsumtionsinriktade samhälle som delvis är en orsak till den ökade tidspressen. Jag vill lyfta fram fördelarna med att förankra formspråk, materialval och produktion i ett lokalt sammanhang. Dagens teknik möjliggör modernisering och nyanvändning av gamla tekniker, vilket i sin tur kunde innebära färre delmoment och mindre materialspill. Bordet och ljusstaken Rytm är till formspråk, material och teknik inspirerade av Österbotten, dess historia och folkkultur. I centrum av bordet, som är tillverkat av asp och björk, finns ett hål där ljusstaken har sin givna plats. Ljusstaken i keramik har ett utskuret mönster som kastar en skugga, som långsamt förändras med tiden, på bordets yta. I takt med årstiderna kan ljusstaken användas som kruka eller vas för plantering. Två av bordets ben kommer upp genom bordsskivan och indikerar på så sätt femton minuter, en kvart. Det blir en påminnelse om att sätta sig ner och ta det lugnt, om än bara för en kort stund. Bordets underrede är fäst vid bordsskivan med kilar, en mycket gammal teknik, och konstruktionen kräver därför inga möbelskruvar eller andra beslag. Produktkollektionen Rytm ämnar inte fungera som en allmängiltig lösning på hur våra liv kunde bli mindre stressiga, utan dess huvudsakliga uppgift är att uppmärksamma oss om att det borde vara allmänt accepterat att varva ner och att ta tid för sig själv

Expression of mRNA for phospholipase A(2), cyclooxygenases, and lipoxygenases in cultured human umbilical vascular endothelial and smooth muscle cells and in biopsies from umbilical arteries and veins

Arachidonic acid (AA) is released by phospholipase A(2) (PLA(2)) and then converted into vasoactive and inflammatory eicosanoids by cyclooxygenases (COX) and lipoxygenases (LOX). These eicosanoids are important paracrine regulators of vascular permeability, blood flow, local pro- and anticoagulant activity and they play a major role in the local inflammatory response. We have investigated the presence of mRNAs for PLA(2) and for isoforms of COX and LOX in both human endothelial cells (EC) and in human smooth muscle cells (SMC) in culture and in vascular biopsies of human umbilical veins (HUVB) and arteries (HUAB) by using the reversed transcription-polymerase chain reaction (RT-PCR) technique. Results show detectable levels of PLA(2) type IV (cPLA(2)) in cultured EC and SMC and in vascular wall biopsies from HUAB and HUVB. The cultured EC and SMC demonstrate higher levels of both COX-1 and COX-2 with PCR analyses than do vascular wall biopsies from HUAB and HUVB. This indicates a difference in the native expression of COX-1 and COX-2 in cultures of EC and SMC compared to that in biopsies from intact vessel walls. The EC and SMC in culture do not express mRNA for 5-LOX, that was, however, expressed in the vascular wall biopsies. This speaks in favour of a constitutive, i.e, in vivo expression of 5-LOX in SMC in the vascular wall of both umbilical vein and arteries. Thus results from in vitro studies of constitutive COX and LOX expression in EC and vascular SMC in culture cannot simply be extrapolated to represent in vivo conditions

ReWork-Stroke : content and experiences of a person-centred rehabilitation programme for return to work after stroke

The process of return to work (RTW) after stroke is complex, less than half of those having stroke in working ages RTW. Guidelines targeting RTW in Sweden is lacking. The overall aim was to enhance the knowledge regarding rehabilitation for return to work after stroke and to explore how the person-centred rehabilitation programme ReWork-Stroke was translated into practice, for people who worked before their stroke, as well as the experiences of the involved stakeholders. Additionally, the aim was to explore changes in work potential and work performance while participating in the rehabilitation programme. Methods: Study I used a descriptive case study design to explore and describe the core elements of the ReWork-Stroke programme as they were documented by the coordinators, and their experiences of providing the programme to people who had had a stroke. The two interviews with the coordinators and their logbooks were analysed using content analysis. Study II applied a grounded theory approach in order to explore and describe how people that had had a stroke experienced the RTW process while participating in a person-centred rehabilitation programme focusing on RTW. Seven persons with mild or moderate stroke were interviewed twice at their work place during their work-trial. Study III was inspired by grounded theory aiming to explore and describe how co-workers and managers experienced the RTW process involving a colleague who had had stroke and participated in a person-centred rehabilitation programme focusing on RTW including a work-trial. Sixteen interviews were conducted with seven co-workers and four managers during the work-trial of a colleague who had had stroke. Study IV used a mixed method approach with an explanatory sequential design in order to explore changes in work potential and work performance while participating in a person-centred rehabilitation programme for people who worked before their stroke. Results: Time use, place and format for elements in the programme varied between clients. Core elements identified were: make aware of consequences of stroke; provide information to stakeholders; use of strategies to handle work tasks; assessments, goalsetting and evaluation of work ability; planning/follow up of work trial. The coordinators experienced their role to build an alliance between stakeholders and to give support and guidance during the RTW process. Knowledge of stroke, strategies and a straightforward communication facilitated the possibility to adapt to the situation for the persons that had had stroke. The co-workers and managers experienced various challenges; the emotional challenge of being a supportive co-worker or manager, the challenging experience of having too much responsibility and the challenge of being supportive despite lack of knowledge. Changes in work potential and work performance varied among the participants and were mostly in a positive direction. Various strategies were used by the coordinators in cooperation with those involved at the work place to handle the different needs. Conclusion: The ReWork-Stroke programme included various elements adapted to the needs of the individuals. The involvement of the coordinator seemed to facilitate the RTW process and collaboration among the different stakeholders. Establishing a commitment between the employer and all involved stakeholders was of importance

Bostadsbidrag och trångboddhet. Har 1997 års bostadsbidragsreform förbättrat bostadssituationen för barnen?

One major goal of the Swedish housing allowance system is to prevent families with children from living overcrowded. The share of children living overcrowded among the Swedish recipient households, however, has increased between 1994 and 2002 by almost 15 percent. At the same time, a number of studies have reported that families with children have become increasingly unsatisfied with their housing situation and it seems as if the housing situation for families with children is becoming more tensed. The purpose of this report is to examine whether the Swedish housing allowance reform in 1997 has had an effect on the share of households with children living overcrowded. That is, have the households adjusted their housing consumption and moved into crowded housing as a result of the decreased amount of housing allowance? Data for this study is extracted from the Swedish National Insurance Board’s databank on housing allowance recipients and the analysis is focused on families with children. The result from this study suggests that the constraint on dwelling size lead to a 40 percent increase of moving into cramped housing. The conclusion is that the Swedish housing allowance reform has had a checking effect on households’ housing consumption and eventually a negative effect on children’s housing situation.housing allowance reform; children's housing situation