50 research outputs found

    Helicobacter pylori Adapts to Chronic Infection and Gastric Disease via pH-Responsive BabA-Mediated Adherence

    Get PDF
    International audienceThe BabA adhesin mediates high-affinity binding of Helicobacter pylori to the ABO blood group antigen-glycosylated gastric mucosa. Here we show that BabA is acid responsive-binding is reduced at low pH and restored by acid neutralization. Acid responsiveness differs among strains; often correlates with different intragastric regions and evolves during chronic infection and disease progression; and depends on pH sensor sequences in BabA and on pH reversible formation of high-affinity binding BabA multimers. We propose that BabA's extraordinary reversible acid responsiveness enables tight mucosal bacterial adherence while also allowing an effective escape from epithelial cells and mucus that are shed into the acidic bactericidal lumen and that bio-selection and changes in BabA binding properties through mutation and recombination with babA-related genes are selected by differences among individuals and by changes in gastric acidity over time. These processes generate diverse H. pylori subpopulations, in which BabA's adaptive evolution contributes to H. pylori persistence and overt gastric disease

    Kvinnors upplevelser av sin kropp efter mastektomi : en litteraturstudie

    No full text
    Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga. Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi. Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det.  Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade. De ansåg sig ha förlorat kvinnlighet och sexualitet. Detta ledde till känslor av förlust, främmandeskap och sorg. Ett behov av stöd fanns och det kunde hjälpa dem i återhämtningen. Att lära sig acceptera och leva med den nya kroppen var en lång process där kvinnorna använde sig av olika metoder för att hantera förlusten av sitt bröst. Ärret blev en symbol för både cancern och förlust av en kroppsdel men också av att sjukdomen var besegrad. Slutsats Att förlora ett bröst påverkar kvinnornas kroppsbild och därmed många andra domäner i deras liv. Sjuksköterskor som möter dessa kvinnor behöver öka sina kunskaper kring mastektomins effekter och på så vis öka sin förståelse för kvinnornas behov av stöd. Detta för att kunna hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser och uppmuntra dem till att trivas med sina nya kroppar.  Background Breast cancer is known as the most common form of cancer among women around the world and is still a common cause of cancer-related death. However, with many advanced treatments now available, finding a cure is often a possibility. This is mostly achieved through surgical procedures where mastectomy, removal of the whole breast, is a common option. Seen through a historical and cultural perspective, the female breast has been a distinctive symbol of femininity. Aim The aim of this study was to shed some light over mastectomised women’s experiences of their bodies after the mastectomy. Method The study is a litterature review based on the findings of ten qualitative scientific studies. Results Losing a breast resulted in a change of identity and body image. The women felt asymmetric and in some cases mutilated. They claimed to have lost femininity and sexuality. This led to feelings of loss, strangeness and grief. There was a need for support which could help them on the path to recovery. Learning to accept and live with the new body was a time consuming process in which the women used different tactics in order to deal with the breast loss. The scar became a symbol for both the cancer and the loss of a body part but also that the desease was defeated. Conclusion Losing a breast affect women's body image and as a result, many other domains of their lives. Nurses who meet these women need to increase their knowledge about the effects of mastectomy and thus increase their understanding of women's need for support. This in order to help them process their experiences and encourage them to be happy with their new bodies.

    Flyktingkrisen 2015 och det folkliga stödet för EU : Påverkades det nationella stödet för EU-medlemskapet av hur många flyktingar en medlemsstat tog emot?

    No full text
    The support for the European Union has become a more relevant issue as its population has demanded more influence and insight into the EU:s organization over the last couple of decades. Previous studies show that earlier crises in the EU have affected the public’s support negatively. However, these studies have often measured the support in member states as one group or in groups based on their geographical location. The purpose of this study was to investigate whether the change of support for the EU was different in different member states during the refugee crisis in 2015, based on their level of refugee reception. Therefore, the study first divided the member states into three groups based on how many refugees they welcomed during the crisis, and then measured the support from 2013 to 2019 for all three groups. The results of this study, presented in a time series diagram and regression table, showed that there was no link between refugee reception and change in support for the EU. The support for the EU declined in all groups, but only in the short term.

    Kvinnors upplevelser av sin kropp efter mastektomi : en litteraturstudie

    No full text
    Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga. Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi. Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det.  Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade. De ansåg sig ha förlorat kvinnlighet och sexualitet. Detta ledde till känslor av förlust, främmandeskap och sorg. Ett behov av stöd fanns och det kunde hjälpa dem i återhämtningen. Att lära sig acceptera och leva med den nya kroppen var en lång process där kvinnorna använde sig av olika metoder för att hantera förlusten av sitt bröst. Ärret blev en symbol för både cancern och förlust av en kroppsdel men också av att sjukdomen var besegrad. Slutsats Att förlora ett bröst påverkar kvinnornas kroppsbild och därmed många andra domäner i deras liv. Sjuksköterskor som möter dessa kvinnor behöver öka sina kunskaper kring mastektomins effekter och på så vis öka sin förståelse för kvinnornas behov av stöd. Detta för att kunna hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser och uppmuntra dem till att trivas med sina nya kroppar.  Background Breast cancer is known as the most common form of cancer among women around the world and is still a common cause of cancer-related death. However, with many advanced treatments now available, finding a cure is often a possibility. This is mostly achieved through surgical procedures where mastectomy, removal of the whole breast, is a common option. Seen through a historical and cultural perspective, the female breast has been a distinctive symbol of femininity. Aim The aim of this study was to shed some light over mastectomised women’s experiences of their bodies after the mastectomy. Method The study is a litterature review based on the findings of ten qualitative scientific studies. Results Losing a breast resulted in a change of identity and body image. The women felt asymmetric and in some cases mutilated. They claimed to have lost femininity and sexuality. This led to feelings of loss, strangeness and grief. There was a need for support which could help them on the path to recovery. Learning to accept and live with the new body was a time consuming process in which the women used different tactics in order to deal with the breast loss. The scar became a symbol for both the cancer and the loss of a body part but also that the desease was defeated. Conclusion Losing a breast affect women's body image and as a result, many other domains of their lives. Nurses who meet these women need to increase their knowledge about the effects of mastectomy and thus increase their understanding of women's need for support. This in order to help them process their experiences and encourage them to be happy with their new bodies.

    Flyktingkrisen 2015 och det folkliga stödet för EU : Påverkades det nationella stödet för EU-medlemskapet av hur många flyktingar en medlemsstat tog emot?

    No full text
    The support for the European Union has become a more relevant issue as its population has demanded more influence and insight into the EU:s organization over the last couple of decades. Previous studies show that earlier crises in the EU have affected the public’s support negatively. However, these studies have often measured the support in member states as one group or in groups based on their geographical location. The purpose of this study was to investigate whether the change of support for the EU was different in different member states during the refugee crisis in 2015, based on their level of refugee reception. Therefore, the study first divided the member states into three groups based on how many refugees they welcomed during the crisis, and then measured the support from 2013 to 2019 for all three groups. The results of this study, presented in a time series diagram and regression table, showed that there was no link between refugee reception and change in support for the EU. The support for the EU declined in all groups, but only in the short term.

    Kvinnors upplevelser av sin kropp efter mastektomi : en litteraturstudie

    No full text
    Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga. Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi. Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det.  Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade. De ansåg sig ha förlorat kvinnlighet och sexualitet. Detta ledde till känslor av förlust, främmandeskap och sorg. Ett behov av stöd fanns och det kunde hjälpa dem i återhämtningen. Att lära sig acceptera och leva med den nya kroppen var en lång process där kvinnorna använde sig av olika metoder för att hantera förlusten av sitt bröst. Ärret blev en symbol för både cancern och förlust av en kroppsdel men också av att sjukdomen var besegrad. Slutsats Att förlora ett bröst påverkar kvinnornas kroppsbild och därmed många andra domäner i deras liv. Sjuksköterskor som möter dessa kvinnor behöver öka sina kunskaper kring mastektomins effekter och på så vis öka sin förståelse för kvinnornas behov av stöd. Detta för att kunna hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser och uppmuntra dem till att trivas med sina nya kroppar.  Background Breast cancer is known as the most common form of cancer among women around the world and is still a common cause of cancer-related death. However, with many advanced treatments now available, finding a cure is often a possibility. This is mostly achieved through surgical procedures where mastectomy, removal of the whole breast, is a common option. Seen through a historical and cultural perspective, the female breast has been a distinctive symbol of femininity. Aim The aim of this study was to shed some light over mastectomised women’s experiences of their bodies after the mastectomy. Method The study is a litterature review based on the findings of ten qualitative scientific studies. Results Losing a breast resulted in a change of identity and body image. The women felt asymmetric and in some cases mutilated. They claimed to have lost femininity and sexuality. This led to feelings of loss, strangeness and grief. There was a need for support which could help them on the path to recovery. Learning to accept and live with the new body was a time consuming process in which the women used different tactics in order to deal with the breast loss. The scar became a symbol for both the cancer and the loss of a body part but also that the desease was defeated. Conclusion Losing a breast affect women's body image and as a result, many other domains of their lives. Nurses who meet these women need to increase their knowledge about the effects of mastectomy and thus increase their understanding of women's need for support. This in order to help them process their experiences and encourage them to be happy with their new bodies.

    Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap

    No full text
    Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap.Författare: Sara Lönnqvist och Susanne ÅbergVi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1. Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? 2 a. Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? b. Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna?3. Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap?Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av observationer och intervjuer. Personerna som deltog i observationerna och intervjuerna var fem idrottslärare. Klasserna som vi observerade var år 3-4. Våra slutsatser är att idrottslärarnas upplägg av lektionerna är avgörande när det handlade om elevernas delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektionerna. Lektionernas upplägg spelar också stor roll när det gäller flickors och pojkars agerande under lektionerna. De skillnader vi såg var främst att pojkarna tog för sig och vågade mer än flickorna som ofta höll sig i skymundan av pojkarna. Men vi vill poängtera att det även fanns flickor som tog för sig och pojkar som höll sig i skymundan av de andra eleverna.Nyckelord: Aktivitet, bollkontakt, delaktighet och idrottsundervisning

    Att vara en viktig vuxen. : En kvalitativ intervjustudie om hur förskolans verksamhet arbetar med traumamedveten omsorg.

    No full text
    Syftet med vår studie var att undersöka om arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) i förskolan skiljer sig mellan de rektorer och förskollärare som gått utbildning inom TMO mot dem som inte gått utbildningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. När det undersökta materialet analyserades använde vi oss av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen kunde vi få ut de övergripande huvudteman som redovisades i resultatet samt de underteman som besvarade forskningsfrågorna.  I studien deltog sammanlagt åtta informanter. Fyra rektorer och fyra förskollärare, varav två rektorer och två förskollärare som har genomfört TMO-utbildningen och två rektorer och två förskollärare som inte har genomfört utbildningen. Studien tog avstamp i Noddings (2012) omsorgsetiska teori, som är en teori som grundar sig i begreppen omsorg, omsorgsgivare, omsorgstagare, dialog och naturlig omsorg. Omsorgsetiken är ett sätt att se på hur omsorg kan uttryckas i vardagen samt ge förutsättningar för hur människor kan ge och få omsorg av medmänniskor. Resultatet av studien påvisade att oavsett om rektorerna och förskollärarna har gått TMO- utbildningen eller inte, har de samma tankesätt och värdegrund. Det visade på att samtliga informanter var eniga om att innebörden av TMO är viktigt inom förskolan. Resultatet visade att de övergripande skillnaderna rör hur de uttrycker sig. Rektorer och förskollärare som gått TMO uttryckte större medvetenhet kring arbetssätt och förhållningssätt

    Så(s) mycket bättre! : - En studie av varumärkeslojalitet för Lohmanders

    No full text
    Abstract -                     Much better sauce! - A study of brand loyalty for Lohmanders   Date:                             5th June 2013 Level:                           Bachelor thesis in marketing, 15 ECTS Institution:                   School of Economy, Society and Technology, EST                                       Mälardalen University Authors:                       Sara Meijer                               Julia Åberg                                       20th February 1990                   26th April 1990 Title:                             Much better sauce! – A study of brand loyalty for Lohmanders Tutor:                           Finn Wiedersheim-Paul Keywords:                   Brand, loyalty, consumer behavior Research questions:    Which significance has the brand for the consumer when buying fresh sauce?                                       How loyal are the consumers to the brand Lohmanders?                                       How does brand loyalty arise among Lohmanders customers? Purpose:                            The purpose with this thesis is to research consumer’s brand loyalty to fresh sauce and to analyze how brand loyalty arises regarding the brand Lohmanders. Method:                       The theoretical framework used in the study is based on theories of consumer behavior, brands and loyalty. The quantitative study consists of a poll. To complement the study a focus group interview and a company interview have been held.    Conclusion:                        The study showed that the brand has significance for the consumer to a certain extent. The brand can though have an unconscious effect on the consumers since most of the purchases are made by habit.   It can be difficult for Lohmanders to achieve brand loyalty in which the consumer are actively involved and have a strong conscious sense for the brand. However, Lohmanders can through positive associations to the brand and brand awareness get the consumer to buy the product by habit and thereby achieve loyalty.   Sammanfattning - Så(s) mycket bättre! - En studie av varumärkeslojalitet för Lohmanders    Datum:                         5 juni 2013 Nivå:                             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp Institution:                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST                                       Mälardalens Högskola Författare:                   Sara Meijer                               Julia Åberg 20     februari 1990                     26 april 1990 Titel:                             Så(s) mycket bättre! – En studie av varumärkeslojalitet för Lohmanders  Handledare:                 Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord:                   Varumärke, lojalitet, konsumentbeteende Frågeställningar:         Vilken betydelse har varumärket för konsumenten vid köp av färsk sås?                                 Hur lojala är konsumenterna mot varumärket Lohmanders?                                       Hur uppstår varumärkeslojalitet hos Lohmanders kunder? Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters varumärkeslojalitet till färsk sås samt analysera hur varumärkeslojalitet uppstår gällande varumärket Lohmanders. Metod:                                Den teoretiska referensramen som används i studien bygger på teorier om konsumentbeteende, varumärken och lojalitet. Den kvantitativa studien utgörs av en enkätundersökning.  För att komplementera studien har en fokusgruppsintervju och en företagsintervju genomförts.   Slutsats:                              Studien visade att varumärket har betydelse för konsumenten viss mån. Varumärket kan dock ha en omedveten påverkan på konsumenten då de flesta köp som görs är av vana. Det kan vara svårt för Lohmanders att uppnå en varumärkeslojalitet där konsumenten aktivt engagerar sig och har en stark medveten känsla för varumärket. Däremot kan Lohmanders genom positiva associationer till varumärket samt varumärkeskännedom få konsumenten att köpa produkten av vana och på så sätt uppnå en lojalitet.
    corecore