Success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care

The aim of this study was to examine success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care. Background In spite the improvements and developments in healthcare the last fifty years, adverse events and lack of quality remain a problem. In 2012, the Swedish National Board of Health and Welfare increased the requirement about continuous quality improvement in the revised regulations. Several reports still indicate insufficiencies in continuous quality improvement. Method Interviews with six operational managers from three different hospitals for acute care, in the central of Sweden, were conducted. The interviews were analyzed with conventional qualitative content analysis. Results The results show that success factors and barriers mainly involves three themes 1) Need of integrated support 2) Need of value based leadership and 3) The need of courage Develop integrated support and standardized methods for continuous quality improvement, processes, result follow-up, visualization and operational support. Practice value based leadership that aim for patient related outcomes. Courage at each organizational level is needed to improve possibilities for learning and improvement.Syftet var att undersöka vilka framgångsfaktorer respektive svårigheter som påverkar ett systematiskt kvalitetsarbete inom akutsjukvården Bakgrund Trots hälso- och sjukvårdens framsteg och utveckling de senaste femtio åren, är vårdskador och kvalitetsbrister fortfarande ett problem. I samband med Socialstyrelsens reviderade föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2012) skärptes dessa krav på hälso- och sjukvården. Flera myndighetsrapporter pekar dock på att det fortfarande finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på intervjuer med sex verksamhetschefer på tre olika akutsjukhus i Mellansverige. En kvalitativ intervjumetod med en induktiv ansats har använts och därefter har en konventionell innehållsanalys genomförts. Resultat Studien visar att framgångsfaktorer och svårigheter främst berörde de tre teman 1) Behov av integrerat stöd 2) Behov av värderingsstyrt ledarskap och 3) Behov av mod. Utveckla enkla stödstrukturer med enhetliga/standardiserade metoder för kvalitetsarbete, processorientering, resultatuppföljning, visualisering och operativt stöd för systematiskt kvalitetsarbete. Tillämpa värderingsstyrt ledarskap med resultatstyrd vård som utgår från patientens perspektiv. Det behövs mod på alla nivåer i organisationen för att förbättra möjligheterna för lärande och utveckling

Warum die Gefährten des Odysseus nach dem Genuß von Lotos die Rückkehr vergaßen

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter. Genomförande: För att få reda på hur kvalitetsarbete påverkar personalen har vi intervjuat personer på tre företag med olika erfarenheter av kvalitetsarbete. Resultat: Våra resultat tyder på att personalen påverkas av kvalitetsarbete. Vi har i denna studie kunnat se tendenser att kvalitetsarbete påverkar personalen positivt i avseende på konflikter. Detta för att kvalitetsarbete tydliggör ansvarsfördelningar och därigenom minskar risken för uppkomsten av de konflikter som är av negativ karaktär. Däremot har vi i denna studie inte kunnat se att kvalitetsarbete resulterar i en minskad stress hos de anställda

Hur gör man kvalitetssystemet till en naturlig del i användarens vardag?

Inom ramen för mitt slutarbete har jag valt att fokusera på kvalitessystem. Det handlar om dels nuläges analys men framförallt utvecklingsarbete, dvs. hur man enklare och mer logiskt kan ta till vara kvalitetssytemens innehåll i vardagen. Det är ofta som företag fokuserar på införande av kvalitetssystem och strikta process baserade regelverk tar så mycket krafter att mycket av det som kan benämnas som nytta, mervärde eller verklightesnärhet, lämnas därhän. Det verkar som om företaget Comsel System Ab har identifierat att man inte alltid kan ta till vara de fördelar som ett kvalitetssystem kunde ge. Därför vill man via ett lärdomsprov göra en första ansats till att ifrågasätta, skapa en egen första modell och med denna som bas komma in i användarens vardag vad beträffar praktiskt kvalitetsarbete med kvalitet. Jag engagerades våren 2013 för att vara med och ta del av samt ge ett bidrag till hur man gör kvalitetssystemet till en naturlig del i användarens vardag i Comsel System Ab, Vasa.Syftet med lärdomsprovet är att identifiera och vidareutveckla en modell för Comsel System Ab:s kvalitetssystems struktur. Min metod kan karakteriseras som en deltagande metod men även som en observatörs metod. Jag utgick i arbetet från det gamla redan befintliga systemet och de gamla dokumenten som fanns i det systemet, för att bygga upp ett enklare system. I arbetet togs en ny katalogstruktur fram, en ny modell för kvalitetspyramiden skapades, likaså en kvalitetsmanual. Den slutliga modellen för systemets uppbyggnad har tagits fram med hjälp av diskussioner med anställda. Resultatet blev en modell som är enklare uppbyggd och som kräver mycket mindre dokument än tidigare. Alla som var inblandade i arbetet var överens om att göra systemet så enkelt som möjligt till en början, sedan kan man bygga vidare på systemet efter hand om det krävs. Om modellen som tagits fram i detta arbete inte tas direkt i bruk, så tror jag åtminstone att företaget kanske fått några nya idéer om hur man kunde förenkla systemet och vad som är för invecklat i det gamla systemet.My task in this Bachelor’s thesis is to simplify an already existing quality system, so it will be easier to use. The aim of this thesis is to identify and develop a structure for Comsel System Ab:s quality system. My method can be characterized as a participating method but also as an observing method. In my work I used the company’s old existing quality system and the documents in this system as a base for the new updated system. A new catalogue structure was produced, a new model for the quality pyramid as well as a quality manual were created. The final model for the quality system has been developed through many discussions and much thinking together with the employees at the company. The result of this work was a simpler quality system structure that needs fewer documents than the old one. Everyone that was involved in the work agreed that the best way to do this work was to create a system that is as simple as possible in the beginning, then it is possible to expand the system step by step if needed in the future. Even if the model that has been created in this work is not put to use directly I truly believe that the company has got at least some new ideas on how to simplify the old system and what needs to be simplified in it

Kvalitet i IT-stödd distansutbildning - En rapport från arbetsgruppen för kvalitetskriterier

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet tillsatte i augusti 2002 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till kvalitetskriterier för IT-stödd distansutbildning samt förslag till fortsatt arbete med kvalitetsfrågor. För distansutbildning finns sedan länge en dokumenterad erfarenhet, medan IT-stödd utbildning expanderat först under den senaste tioårsperioden. Nätuniversitetet öppnar nya möjligheter att utveckla flexibel utbildning, där den enskilde individen kan studera med stor frihet i tid och rum och har möjlighet att välja inom det nationella utbildningsutbudet och därigenom återkommande kan bredda och fördjupa sina kunskaper. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall i samverkan med universitet och högskolor främja utveckling av IT-stödd distansutbildning. Universitet och högskolor som medverkar i Nätuniversitetet skall i sin tur samverka i vissa frågor. Varje lärosäte ansvarar för kvaliteten i utbildningen och det ligger inom Högskoleverkets uppdrag att granska och främja kvaliteten i all högre utbildning. Det ställs alltså samma kvalitetskrav på den utbildning som ges via Nätuniversitetet som på all annan högskoleutbildning. I propositionen Den öppna högskolan anges mål för IT-stödd distansutbildning inom Nätuniversitetet. De kan sammanfattas i punkterna tillgänglighet, rekrytering, tillgodoräknande och utveckling av pedagogiken i distansutbildningen. Utbudet av utbildning måste också relateras till det samhällsuppdrag som ligger på universitet och högskolor att bidra till ett mer allmänt kunskapslyft. En översyn av samordningen av kurser och program mellan olika lärosäten är angelägen. Ett ökat utbud visar sig inte sällan bli tämligen konformt. På nationell nivå har det funnits myndigheter för distansutbildning sedan 1999, då Distansutbildningsmyndigheten, Distum, etablerades. Den avvecklades under våren 2002 och Myndigheten för Sveriges nätuniversitet etablerades den 1 mars 2002. På lokal nivå har enheter för pedagogisk utveckling växt fram sedan 70-talet, medan stödfunktioner för distansutbildning och IT-utbildning tillkommit under senare år. Kvalitetsaspekter Arbetsgruppen föreslår ett kvalitetsarbetsperspektiv för att bedöma kvaliteten i de processer och system som finns vid ett lärosäte för att bedriva IT-stödd distansutbildning. Ett motiv för detta val är att kvalitetsarbetet skall syfta till utveckling av den IT-stödda distansutbildningen. Det bör enligt denna utgångspunkt finnas system vid lärosätena för bedömning och utveckling av förutsättningar, processer och resultat. Grundläggande frågor är härvid: Hur vet man på institutionen/fakultetsnämnden/lärosätet att kvalitetskraven uppfylls? Har man system som gör det möjligt att följa på vilket sätt man uppfyller kraven? Varje del i avsnitt V avslutas med förslag till kriterier och kriterierna återges också samlat sist i rapporten. De aspekter som lärosätena föreslås ta hänsyn till vid planering av IT-stödd distansutbildning sammanfattas enligt följande vad avser förutsättningar: tillgänglighet, breddad rekrytering, kursutbud och tillgodoräknande, kompetens för IT-stödd distansutbildning, studentinflytande, teknikstöd och -support, biblioteksfunktion samt vägledning. När det gäller genomförande är två huvudfrågor centrala: Hur skall utbildningen gå till? Och Varför bör den genomföras på detta sätt? Det pedagogiska förhållningssättet och utbildningens innehåll är avgörande för hur utbildningen utformas. Läraren bör inrikta sitt pedagogiska arbete på att organisera lärmiljöer och handleda de studerande i deras kunskapsuppbyggande, individuellt och/eller i grupp. Det finns ingen generell pedagogisk metod som fungerar i alla undervisningssammanhang. Skillnaden mellan närundervisning och IT-stödd distansundervisning är att interaktionen mellan lärare och studenter och mellan studenterna huvudsakligen sker via nätet och att den i huvudsak sker i skriftlig form. Studenterna förväntas själva producera, i vissa fall ganska stora mängder, egen text. Noggrann planering är extra viktig vid distansutbildning. En väl strukturerad och informationsrik studiehandledning, planering för användning av olika tekniker, möjligheter för studenterna att utvärdera och påverka utformning är viktiga inslag. Kvalitetskraven när det gäller examination skall vara desamma oavsett studieform. Erfarenheten visar att examination över nätet inte utgör något hinder för hög kvalitet. Examinationen bör utvecklas så att den utgör en del av inlärningsprocessen och formerna skall anpassas till respektive kurs. Mot denna bakgrund är de kriterier som föreslås relativt generella och betonar organisation och lärandemiljö. När det gäller analyser av resultat bör en kontinuerlig statistikuppföljning beträffande studenter och utbildningsutbud göras på samma sätt som för campusutbildningen. System för kursvärderingar, lärarnas självvärderingar och externa utvärderingar är andra väsentliga inslag för att kunna bedöma resultat i den IT-stödda distansutbildningen. De granskande frågorna avseende huruvida kvalitetskraven uppnåtts bör avse både förutsättningar, genomförande och resultat. Denna värdering bör utgå från de förslag till kriterier som arbetsgruppen formulerat. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att myndigheten följer lärosätenas arbete med kvalitetsbedömning och utveckling av kvaliteten i IT-stödd distansutbildning. Gruppen menar att den modell och de kriterier som här föreslagits bör utvärderas efter ett par år. Likaså bör myndigheten följa Högskoleverkets arbete med bedömning av kvaliteten i den utbildning som ges via Nätuniversitetet inom ramen för sexårsprogrammet

Kvalitetsarbete i en småbarnspedagogisk kontext : Ett chefsperspektiv på systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation inom småbarnspedagogiken

Ordet kvalitet kan läsas i nästan alla sammanhang där vi pratar om småbarspedagogik, samtidigt som begreppet kvalitet är väldigt komplext och varierar utifrån var och ens egen uppfattning om vad kvalitet är. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att värdera hur arbetet inom den egna småbarnspedagogiska verksamheten arbetar mot de mål och värden som styrdokumenten vilar på. I Grunderna för planen för småbarnspedagogik beskrivs pedagogisk dokumentation som grunden i planeringen av den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken. För att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera, krävs det tydliga strukturer och en lyhörd ledning som stöd i processen. Därför är syftet med denna studie är att ta reda på hur chefer inom småbarnspedagogiken ser på pedagogisk dokumentation och ett systematiskt kvalitetsarbete. Jag vill utforska vad ett systematiskt kvalitetsarbete innebär för dem och vilken roll den pedagogiska dokumentationen har i arbetet. Syftet med min forskning preciseras i två forskningsfrågor: 1. På vilket sätt anser chefer inom småbarnspedagogiken att det systematiska kvalitetsarbetet förverkligas? 2. Vilken roll anser chefer att den pedagogiska dokumentationen har i det systematiska kvalitetsarbetet? Studien har genomförts med respondenter från sex olika kommuner, med en respondent per kommun, genom kvalitativa forskningsintervjuer och en hermeneutisk ansats. Datamaterialet har analyserats genom en tematisk analys och som stöd i arbetet har jag använt mig av Braun och Clarks (2006) 6-stegs modell. Respondenterna uttrycker att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inklusive pedagogisk dokumentation är komplicerat och att tydliga riktlinjer för hur arbetet ska genomföras saknas i styrdokumenten. Alla respondenter beskriver hur arbetet med kvalitet genomförs inom ledningen, genom olika team som arbetar med kvalitetsfrågor. De berättar också hur arbetet konkret genomförs på den pedagogiska verksamhetens nivå, genom gemensamma möten och pedagogiska caféer som ordnas allt från varje vecka till ett par gånger per termin. I dagsläget arbetar man mycket för att etablera den pedagogiska dokumentationen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, men där systematisk reflektion och utvärdering av den pedagogiska verksamheten ännu inte är en rutin i vardagen på den pedagogiska verksamhetens nivå. Alla respondenter uttrycker också svårigheter i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete, där de bland annat hade önskat att styrdokumenten hade gett mer konkreta verktyg för förverkligandet. Vad gäller fortsatt forskning hade det varit intressant att se hur föreståndarna och lärarna ser på förverkligandet av systematiskt kvalitetsarbete och jämföra hur deras tankar speglar chefernas syn på arbetet

Kvalitetsarbete och kvalitetsbegreppet inom hemtjänsten i Västerviks kommun.

The purpose of this study was to describe and analyze the home care services quality work, and to what extent the quality work actually safeguards the quality aspects formulated as important by the municipality, the home care services and the users. The purpose was further to investigate in which way the presence of private home care providers has influenced quality work and the view on quality. The study was based on twelve semi-structured interviews with managers and staff from municipal and private home care service groups along side with analysis of the municipality's own governing documents, concerning quality work and home care services. The general findings was that the larger part of the quality work takes place in the relationship between the user of home care services, and the staff, a fact that has both good and bad sides. The municipalities documents focuses on the process (how to work), and the staff focuses on the result: i.e. if the user is satisfied, the quality is deemed to be good. The presence of private home care providers influenced both the daily work, how the user is perceived and how the municipality works with quality issues. The study also showed that ideas, concepts and strategies like quality and user orientated work travels through the organization and becomes translated several times to be able to adapt to the daily work. Even though a clear user perspective is present at every level of the organization, there is big differences in how it manifests itself, due to different moral values and goals at different levels in the organizations

Kvalitetssystemet eller medarbetarnas inställning – vilket väger tyngst?

Att arbeta med kvalitet är idag en självklarhet för de flesta företag och organisationer. I Sverige idag finns det cirka en miljon företag, och bara en bråkdel är certifierade enligt något formellt kvalitetsledningssystem. Att certifiera företaget enligt ett formellt system kan vara dyrt och svårt, speciellt för små och medelstora företagare. Det här arbetet innefattar en litteraturstudie med fokus på kvalitet och ISO 9001. Arbetet innehåller också en fallstudie där två företag jämförs inom anläggningsbranschen. I fallstudien genomfördes företagsbesök och intervjuer med en systemansvarig, en produktionsansvarig och en anläggningsarbetare på respektive företag. Syftet med detta arbete är att analysera två företags kvalitetsarbete för att kunna se vilka fördelar och nackdelar det finns mellan deras olika kvalitetssystem. De kvalitetssystem som analyserats är ISO 9001 och ett egenutvecklat system utan formell certifiering. Arbetet undersöker även betydelsen av inställningen hos personalen i alla led. Intervjuerna ger en bild av att kvalitetssystemen kan både vara krångliga och byråkratiska samtidigt som systemen kan används på ett effektivt och rationellt sätt, det är viljan och engagemanget som avgör hur väl ett företag arbetar med sitt kvalitetssystem. Både inställning och kvalitetssystemet måste fungera för att företagen ska uppnå rätt kvalitet vid leverans till kund. Att arbeta med produktkvalitet kan vara svårt då det finns flera olika definitioner av ordet kvalitet. Det här arbetet har utgått företagens intervjusvar som mått på levererad kvalitet till kund. Det har inte funnits utrymme för någon kundundersökning där kunderna till dessa två företag har fått delge sina åsikter om den levererade kvaliteten.Working with quality matter of high importance for most companies and organisations. In Sweden today, there are about one million companies, and only a fraction are certified according to some formal quality management system. Certifying a company according to a formal system can be both expensive and difficult, especially for small and medium-sized businesses. This study is based on a literature study with a focus on quality and ISO 9001. The study also includes a case study where two companies in the construction industry are compared. In the case study, company visits and interviews with a system manager, a production manager and a construction worker at each company were made. The purpose of this study is to analyse the quality work of two companies in order to see what advantages and disadvantages there are between their different quality systems. The quality systems that will be analysed are ISO 9001 and a self-developed system without formal certification. The study will also examine the importance of the staff’s attitude at all levels in the organisations. The interviews brought to light of the fact that quality systems can be both complicated and bureaucratic. Moreover, while the systems can be worked with in an efficient and rational manner, it is the will and commitment that determines how well a company works with its quality system. Both the attitude and the quality system must work in order for the companies to achieve the right quality when delivering to the customer. Working with product quality can be difficult as there are several different definitions of it. This study focused on the company’s interview answers as a measure on delivered quality to customer. There has been no room for any customer survey where the customers of these two companies have been given their opinions on the quality delivere

Quality management of the construction process : what does the quality system look like within the building process and how is it applied by the different parties?

Under hela byggprocessen sker olika typer av kvalitetsarbete. Med avstamp i sökning efter en entydig definition av begreppet kvalitet inom byggprocessen påbörjas en undersökning om hur de olika parterna i byggprocessen arbetar med kvalitetssäkring. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som används för att upptäcka fel under byggprocessen för att undvika anmärkning vid slutbesiktning. Målet är att öka förståelsen för de system av kvalitetssäkring som används för att i slutändan eliminera anläggningsmissar. Frågeställningen lyder: o Hur ser kvalitetssystemen ut hos de olika parter som är involverade i byggprocessen? o Vad kan göras under byggprocessen för att undvika anmärkning vid slutbesiktning? Vilka möjligheter och hinder finns i systemen för att nå noll fel? Med litteraturstudie som grund för arbetet fortsätter undersökningen sedan med en fallstudie. Fallstudien innefattar att studera en nyanlagd plats, medverka vid slutbesiktning av denna och därefter utföra intervjustudie med parterna från arbetet med uppförandet av platsen; beställare, projektör och entreprenör. Tonvikt lades vid att intervjupersonerna fick presentera sin roll i arbetet och vilka verktyg de använder för att arbeta med kvalitet under byggprocessens gång. Under studien framkom många olika begrepp för arbete med kvalitet och slutsatsen som dras är att kvalitetsarbetet står på två ben, dels tydlig verksamhetsstyrning och dels människorna som utför arbetet genom hela förloppet.Within the construction process there is many ways of working with quality. The study starts with a discussion trying to define the meaning of the concept quality in the construction process, then leading in to how the different parties work with quality. The aim of the study is to research what methods is used to try to avoid remarks during final survey of the complete facility. The aim was also to enlighten about and get better insight into the work with quality management. The research questions: o What does the quality management look like for the various parties involved in the construction process? o What can be done during the construction process to avoid remarks on the final inspection? What opportunities and obstacles exist in the system to reach zero errors? The literature is the basis of the study. Furthermore, there will be an object study including interviews with a representative from each the different party in the construction process. During the work with the study it appeared a lot of different expressions connected to the concept of quality. The results from the study can be summarized to that the quality management is divided in two parts, one connected to operating control and the other one to the staff throughout the whole process

Förändringsarbete ur medarbetarperspektiv

Medarbetare är en viktig resurs i organisationer och organisationsförändring. Det är viktigt att undersöka organisationsförändring ur medarbetarperspektiv för att försöka förstå de reaktioner och attityder som uppstår hos personalen vid förändring och således undvika eventuella problem och skapa bättre förutsättningar för genomförandet. Syftet med examensarbetet är att undersöka personalens upplevelser av ett kvalitetsutvecklingsarbete, för att framhålla viktiga aspekter i förändringsarbete ur medarbetarperspektiv. Undersökningen genomförs genom fokusgruppintervjuer med personal från social- och hälsovårdsområdet och materialet analyseras med innehållsanalys. Målet är att lyfta fram vad personalen ser som viktigt i kvalitetsutvecklingsarbetet och därigenom kunna sammanställa ett resultat som kan tas till vara i det fortsatta arbetet med kvalitetsutvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet berör personalens perspektiv på och attityder gentemot förändrings- och utvecklingsarbete samt genomförande av förändring. Resultatet av undersökningen visar att personalens upplevelser av kvalitetsutvecklingsarbetet är relativt olika, en del är positiva och förstår målsättningen med utvecklingsarbetet medan en del är tveksamma och ser inte nyttan med det. Det är mycket viktigt för personalen att de får tillräckligt med information och feedback, att de får känna delaktighet och att det finns en tydlig, gemensam vision för kvalitetsutvecklingsarbetet. Detta leder till högre motivation och engagemang samt en positivare inställning till kvalitetsutvecklingsarbetet och således kan organisationen ta tillvara personalen som resurs i arbetet med kvalitetsutvecklingen.Työntekijä on tärkeä resurssi organisaatiossa ja organisaatiomuutoksissa. On tärkeä tutkia organisaatiomuutos työntekijöiden näkökulmasta yrittäen ymmärtää työntekijöiden reaktiot ja asenteet muutostyössä. Tällä tavalla mahdollisia ongelmia voidaan välttää ja paremmat edellytykset muutoksen toteutuksessa luodaan. Opinnäytetyön tavoitteena on tutkia henkilökunnan kokemuksia laadun kehittämistyöstä, painottaen tärkeitä muutostyönäkökohtia työntekijöiden näkökulmasta. Tutkimus tehdään sosiaali- ja terveydenhuollon henkilökunnan kanssa, kohderyhmien haastattelujen avulla, ja materiaali analysoidaan sisällön analyysin avulla. Tarkoitus on korostaa, mitä henkilökunta kokee tärkeänä laadun kehittämistyössä ja koota tulokset, jotka jatkossa voidaan hyödyntää kehittämistyössä. Teoreettisena lähtökohtana on henkilökunnan suhtautumista ja näkökulmia muutos- ja kehittämistyöstä sekä muutosten toteuttaminen. Tutkimuksen tulos osoittaa, että henkilökunnan kokemukset laadun kehittämistyöstä ovat suhteellisen vaihtelevia. Osa henkilökunnasta ovat positiivisia ja ymmärtävät kehittämistyön tavoitteen kun taas osa ovat välttäviä ja eivät näe kehittämistyön hyötyä. On erittäin tärkeää, että henkilökunta saa riittävästi tietoa ja palautetta kehittämistyöstä, että he saavat osallistua ja että on olemassa selkeä, yhteinen visio laadun kehittämistyölle. Tämä luo enemmän motivaatiota ja sitoutumista sekä positiivinen asenne laadun kehittämiseen ja näin organisaatio voi hyödyntää henkilöstöä resurssina laadun kehittämistyössä.Employees are an important resource in organizations and organizational change. It is important to examine organizational change from an employee perspective and try to understand the reactions and attitudes that arise among the employees in the change process, and in that way avoid problems and create better conditions for implementation. The purpose of this thesis is to examine the employees’ experiences of the implementation of a quality improvement program and to highlight important aspects in organizational change from an employee perspective. The study is conducted by focus group interviews with employees from social services and health care and the material is analyzed using content analysis. The aim is to be able to compile a result that can be beneficial in future work with implementation of quality improvement. The theoretical part includes employees’ point of view and attitudes towards organizational change and the implementation of organizational change. The results from the study show that the experiences of the quality improvement program are relatively different among different employees, some are positive and understand the purpose of the quality improvement program while others are hesitant and cannot see the point. For the employees, it is very important to receive enough information and feedback and possibilities to participate, and that a clear vision about the quality improvement program is highlighted. This leads to higher motivation and commitment and a more positive attitude towards the quality improvement program. In that way the organization can take advantage of the employees as a resource in the implementation of the quality improvement program