Vad får jag för jobb? Kvalitativ studie om universitetsstudenters lärande av karriärkompetenser

Dagens arbetsliv kännetecknas av ständiga förändringar bland annat på grund av digitalisering och globalisering. Detta påverkar både organiseringen av arbete och individers möjligheter i karriären. På policynivån inom EU, avseende karriärvägledning och livslångt lärande, läggs det vikt vid individens ansvar för egen karriärutveckling. I rekommendationer och ramverk för karriärvägledning står begreppet Career Management Skills (CMS) i fokus. Perspektivet handlar om färdigheter i att samla och analysera information, ta beslut kring egen karriär och hantera återkommande växlingar genom livet. I denna studie omtalas detta som karriär-kompetenser. Jag avgränsar temat till att studera lärprocessen som kan leda fram till att karriärkompetenser utvecklas. Studien handlar om tre unga vuxna som studerar till samhällsvetare på ett svenskt universitet. Syftet med studien är att få kunskap om hur studenter utforskar och får kännedom om möjligheter, insikter om sig själva och förbereder sig på övergången till arbetslivet. Problemformuleringen som har legat till grund i mitt arbete är tudelad: Hur lär sig studenter att hantera egen karriär och vilka konsekvenser har deras erfarenheter för universitets tillrättaläggande av karriärstöd? Min ambition är att bidra med ett aktörsperspektiv till forskningen om karriärvägledning i bred bemärkelse. För att uppfylla syftet och svara på problemställningen har jag genomfört ett kvalitativt forskningsprojekt. Vid tidpunkten för intervjuerna var studenterna i slutet av en treårig utbildning och stod inför en karriärövergång. I bearbetningen av intervjumaterialet har jag gjort en tematisk analys och använt mig av stegvis deduktiv-induktiv metod (SDI). Betydelsen av studiens resultat diskuterar jag utifrån karriärlärandeteorier med ett kognitivt respektive sociokulturellt perspektiv på hur studenter lär sig hantera egen karriär. Resultaten visar att studenterna på eget initiativ deltar i flera karriärlärande aktiviteter som försiggår på olika arenor. Några aktiviteter, som praktiktermin i arbetslivet och karriärsdagar, är knutna till universitetet. Utöver detta har familj och vänner en viktig karriärstödjande funktion. En slutsats jag drar är att karriärlärandeprocessen inte alltid leder till att karriärkompetenser utvecklas, och mitt huvudresultat visar att studenterna hanterar karriären i ambivalenta rum. Begreppet kan bidra till en konceptualisering och bredda förståelsen för den kluvenhet och de motstridiga känslor som kan uppstå i hantering av egen karriär. Resultaten visar att studenter har störst behov att utforska möjligheter och reflektera tillsammans med andra kring den egna karriärsituationen. I en visuell modell visar jag ett förslag på hur karriärstödet kan läggas tillrätta för att skapa en arena för karriärdialoger i en lärandegemenskap. Där målet är utveckling av övergripande karriärkompetenser. Till slut ger jag förslag på vidare forskning inom temat. Nyckelord: arbetsliv i ändring, karriär, CMS, karriärkompetenser, karriärlärande, karriärlärande aktiviteter, karriärundervisnin

Locality and the Prevention of Early School Leaving: Supporting Youth Transitions to Upper Secondary School in a Highly Decentralised Education System

The introduction programme (IP) intends to facilitate transition to upper secondary education among Swedish youth with incomplete compulsory education. This article aims to explore and understand how local preconditions interact with schools’ support for the IP students. It looks at the local structural and institutional preconditions, and the strategies and work of head teachers, programme officers, teachers, and career counsellors, working in the IP in 90 municipalities of three categories: commuter municipalities close to big cities, rural municipalities, and small cities. The analysis builds on the responses from 139 school actors to a questionnaire, and on public statistics. On average, the commuter municipalities enjoy the most favourable structural and educational conditions, while the rural municipalities are the least resourceful, e.g. in terms of formal professional competence. Surprisingly however, the rural contexts on average perform better than the other municipalities regarding the level of graduation four years after starting the IP. There are few systematic local differences in the work with IP students. However, the IP in the rural municipalities on average enjoy higher support from school leaders, have a clearer division of responsibilities, and separate the students spatially to a lower degree compared to the commuter municipalities. Systematic handover between compulsory schools and the IP is less common in the commuter municipalities than in the other two groups. Whether these factors are relevant for explaining the higher success level in the rural schools and the lower success level in the schools in the commuter municipalities requires further investigation.</p

Re-thinking Bildung in the digital age : critical notes

Peer reviewe

Career and Career Guidance in the Nordic Countries

Career and Career Guidance in the Nordic Countries explores what kind of context the Nordic region offers for the pursuit of career, how the development of careers are supported and how career guidance is enacted in this context.; Readership: All interested in career and career development, including students, researchers, practitioners and policy makers. There will also be important secondary audiences amongst scholars of wider education and employment practice, particularly in the Nordic countries

Career and Career Guidance in the Nordic Countries

Career and Career Guidance in the Nordic Countries explores what kind of context the Nordic region offers for the pursuit of career, how the development of careers are supported and how career guidance is enacted in this context.; Readership: All interested in career and career development, including students, researchers, practitioners and policy makers. There will also be important secondary audiences amongst scholars of wider education and employment practice, particularly in the Nordic countries

Finns karriärlärande i en svensk kontext?

Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, väglednin

Finns karriärlärande i en svensk kontext?

Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar: • Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden? • Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande? • Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande? Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna. Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, väglednin

Finns karriärlärande i en svensk kontext?

Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, väglednin

Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val