Ett personligt varumärke inom utelivsindustrin : en fallstudie

I mitt slutarbete analyserar jag mitt personliga varumärke. Jag utför en självstudie inspi- rarad av CIT-metoden. Mitt varumärke och karriär ligger inom utelivsindustrin. Forsk- ningen undersöker hur min karriär har formats från att vara ungdomsprogramledare i TV till att vara utelivsproff som gör dokumentärer om äventyr. Det handlar om en karriärbåge med milstolpar och medvetna val. Fokus ligger på kommunikationen i in- stagram och hur jag använder det som ett verktyg för min personliga marknadsföring.I am studying my own personal brand in this thesis. The method of this research is a case- study inspired by the CIT-method. My career and my personal brand is situated in the outdoor-industry. I will study how my career has developed from a presenter for a youth programme to a outdoor professional. I will study how the changes in my carreer have affected my personal brand and what concious descisions I have made to make changes in my carreer. The focus is on my communication on instagram and the use of the appli- cation as a tool for personal marketing

Underlying reasons for career change among graduated equine science students

Equine students labour market – reasons to change career The Swedish University of Agricultural Science offers a variety of courses and educations in the field of agriculture, natural sciences, forestry and environmental science. Equine Science is one of the bachelor programs. It was founded in the year of 1994. According to an inquiry to equine science alumni who graduated throughout the years 1996-2011, more than one fourth of the alumni who answered the inquiry no longer work in the equine sector. This study aims to elucidate the factors leading to the change of vocation among equine science alumni. Therefore, this study can contribute to knowledge about and improvement of working conditions within the equine sector. Prior studies have found that labor market mobility is a complex phenomenon. People deciding to change career have expressed lower rates of satisfaction with their employment. Other reasons to change career was attractive working conditions within the new vocation, better salary, better opportunities to combine work with family, more meaningful work tasks and further possibilities for personal development. This study was performed through semi-structured telephone interviews with eight female equine science alumni who at some point worked outside of the equine sector. The results showed that the physical working environment was tough and strenuous. Several equine science alumni had injuries caused by their work. Half of the respondents thought that there was a problem with collective boards at Swedish riding schools. The main problems concerned cooperation and communication with or within the boards. The psychosocial working environment was negatively influenced by multiple factors, such as different approaches on horse keeping and the welfare of horses, poor leadership and collective boards when working at riding schools. The salaries within the equine sector was considered to be low by the majority of the respondents. The working hours and the possibilities of a normal family life was not considered to be favorable. The majority of the equine science alumni could consider working within the equine sector again if the working conditions became more favorable. The conclusion of this study proves that there is more than one specific reason for equine science alumni to change vocation, such as physical and psychosocial working environment, salary, collective boards and the effects on personal and family life. This can be concluded to the influence of the individuals physical and psychological health. To improve the working conditions within the equine sector stables and yards need renovation and modernization. The leadership and the support from the trade unions are also in need of improvement.Arbetet i häststallar är tungt och innebär bland annat besvärliga arbetsställningar och tunga lyft. Enligt en alumnenkät till hippologer som påbörjat studier vid hippologprogrammet år 1994–2009 där 46% av det totala antalet utexaminerade hippologer svarade, arbetar idag mer än en fjärdedel av hippologalumnerna utanför hästsektorn. Syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till att hippologer inom ridhästinriktningen väljer att byta yrke efter avslutad universitetsutbildning. Studien kan därmed bidra till att ge insikt i hippologernas arbetsförhållanden och därmed även hur de kan förbättras. Studien baserades på frågeställningarna; Vilka är anledningarna till att hippologer lämnar hästsektorn? Hur uppfattas arbetsförhållandena inom hästsektorn av de som lämnat branschen? Hur skulle branschen kunna utvecklas för yrkesverksamma? Tidigare studier har funnit att rörlighet på arbetsmarknaden är ett komplext fenomen. De personer som valt att byta karriär har generellt sett påvisat en lägre trygghet och tillfredsställelse med arbetet. Andra anledningar till yrkesbyte har visat sig vara attraktiva arbetsförhållanden inom det nya yrkesområdet, högre lön, bättre möjligheter att kombinera arbetet med familjelivet och mer givande arbetsuppgifter. Ett annat skäl att byta yrke var bättre möjligheter till personlig utveckling. Studien utfördes genom semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer med åtta kvinnliga hippologalumner. Intervjupersonerna valdes slumpmässigt ut från klasslistor med hippologer som utexaminerats mellan år 1996–1999. Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan genom fenomenografisk analys. Resultatet visade att den fysiska arbetsmiljön ansågs hård och påfrestande av hippologerna som deltog i studien. Flera hade ådragit sig arbetsskador. Hälften av hippologerna upplevde styrelser som ett problem vid arbete på ridskola. Det som ansågs problematiskt var att styrelserna kunde variera kraftigt från år till år och att det kunde finnas stor oenighet inom styrelserna samt att kommunikationen ofta var bristfällig, såväl inom styrelsen som med personalen. Den psykosociala arbetsmiljön vid arbete i hästsektorn påverkades av flera faktorer. Vid arbete på ridskola påverkades den i stor grad av styrelsen. En annan påverkande faktor var huruvida synen på hästhållning och hantering överensstämde med kollegor och arbetsgivare. Majoriteten av hippologerna ansåg att lönen inom hästsektorn var låg. Arbetstiderna och möjligheterna till ett privatliv utanför arbetet ansågs av vissa hippologer problematiskt. Tre av hippologerna hade redan innan de påbörjade hippologprogrammet andra yrkesdrömmar, vilket påverkade deras beslut om att lämna hästsektorn. Överlag upplevde hippologerna att ledaregenskaper hos chefer inom hästsektorn behövde utvecklas. Majoriteten av hippologerna kunde tänka sig att återgå till hästsektorn om arbetsförhållandena var tillräckligt gynnsamma. Slutsatsen av denna studie är att det finns flera bakomliggande faktorer till att hippologer väljer att byta yrke såsom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, lönen, styrelser och påverkan på privatlivet. Detta kan sammanfattas till arbetets påverkan på individens fysiska och psykiska hälsa. Hästsektorn uppfattas som en rolig men hård bransch av de hippologer som bytt yrke. Modernisering av anläggningar, förbättrat ledarskap samt mer kunniga och aktiva fackförbund är de områden som främst behöver utvecklas för att förbättra arbetsförhållandena inom hästsektorn

The journey to become a riding teacher with good self-esteem and self-confidence

Ridning och ridundervisning är en komplex verksamhet då det ingår tre parter som ska samspela- hästen, ryttaren och ridläraren. Tidigare forskning har visat att nyutbildade ridlärare ofta finner svårigheter i sin nya roll som ridlärare. Problemet denna studie fokuserat på var hur en svag självkänsla och självförtroende kan gå ut över den egna tron på att prestera som ridlärare och hur man värderar sig själv som människa. Med tanke på de krav som ställs på en ridlärare var det av stort intresse att ta fram kunskap om hur nyutbildade ridlärare kan göra för att växa in i, utveckla trygghet och skapa ett självförtroende i sin ridlärarroll. Studiens syfte var således att utforska vad erfarna ridlärare tänker om sin självkänsla och självförtroende samt hur de upplever sig ha utvecklats från nyutbildad- till erfaren ridlärare. Frågeställningarna var; Vilka svårigheter finner nyexaminerade ridlärare i den nya yrkesrollen? Hur vill erfarna ridlärare hantera problem som uppstår i sin ridundervisning? Vad tänker erfarna ridlärare om de känner sig otillräcklig eller osäker under en ridlektion? Vilka erfarenheter har ridlärare av mental träning och andra sätt att utveckla självkänsla och självförtroende i sin ridlärarroll? Hur upplever ridlärare att självkänslan och självförtroendet har utvecklats under åren som ridlärare? Studiens syfte och frågeställningar besvarades dels genom en enkät som skickades ut till två av de senaste årskullarna av Hippologer och tredjeårsstuderande Hippologstudenter, dels genom enskilda intervjuer med fem erfarna ridlärare. De erfarna ridlärarna var utbildade ridlärare level III inom Svenska Ridsportförbundet samt ridlärare III och IV inom Svenska Islandshästförbundet. Resultatet visade att Hippologerna och Hippologstudenterna ansåg att Hippologprogrammet har haft ett bra innehåll där det funnits en tydlig röd tråd genom alla tre åren. De var eniga om att de fått en bra grund att stå på gällande lektionsuppbyggnad, att hitta en bra röst och veta var och hur ridläraren ska placera sig i manegen. De flesta menade dock att utbildningen inte förberett dem för vanliga situationer som ridlärare bemöter ute i yrkeslivet. De uttalade situationerna var hanteringen av kritik, rädda ryttare, ryttare som ramlat av, att inte nå fram till elever, elever som beter sig illa mot hästarna, ängslan inför ridundervisningen samt hanteringen av känslan av otillräcklighet och osäkerhet. Utifrån Hippologernas svar skapades en anpassad intervjustudie till fem erfarna ridlärare. De erfarna ridlärarnas lösningar på dessa problem samt övriga reflektioner kring utvecklingen av ridlärarrollen har kategoriserats i följande kategorier; problem i ridundervisningen, stärkandet av självförtroende samt utveckling av ridlärarrollen. Studiens slutsatser visar att reflektion leder till självmedvetenhet och förståelse för egna känslor och värderingar hos ridlärarna. Ridlärarens egen nervositet inför ridlektioner hanteras bäst med noggrann planering och kunskap kring ämnet. Detta ökar tryggheten och förutsättningen att en ridlektion ska lyckas vilket också ger utveckling av självförtroendet. Reflektion tillsammans med kollegor är betydelsefullt för ridlärare som fastnar i ett självkritiskt tänkande. Mental träning visar sig ge ridläraren inblick i hur denne väljer att se på sig själv och andra människor. Resultaten visar slutligen att en ridlärares utveckling av självkänsla och självförtroende hör ihop med den personliga utvecklingen och övning i att bemöta problem.A riding teacher often has many difficult interactions to address in the equestrian profession. Studies has shown that newly educated riding teachers find difficulties in their new role as a riding teacher. These difficulties can provoke doubts about one's own ability as a teacher and cause lack of self-esteem. The aim of this study was to explore what an experienced riding teacher thinks about one´s self-esteem and self-confidence and how the riding teacher has developed from a newly educated to an experienced riding teacher. This study examined newly educated riding teachers and their perspective on difficulties in their new role. Highly educated and experienced riding teachers then gave their perspective on how to solve these difficulties, as well as their own career development as riding teachers and personal journey in developing self-esteem and self-confidence. The results show that the newly educated riding teachers found it difficult to deal with criticism, scared riders, riders that has fallen off the horse, riders that are hard to give instructions, riders that have a bad attitude against the horse, being nervous before a lesson and having a feeling of inadequacy and insecurity. The highly educated riding teachers say that they handle scared riders and riders who have fallen off the horse with respect and understanding. It is also important that the riding teacher remain calm and adapt the teaching to the rider's needs. The riding teacher's own nervousness before riding lessons was best handled with careful planning and knowledge of the subject. This increases security and the prerequisite for a riding lesson to succeed and was also important for the development of self-confidence. Reflection leads to self-awareness and is important for an individual's understanding of their own feelings and values. This leads to fewer incidents of feeling inadequacy and insecure. Reflection together with colleagues gives an outside perspective on a riding teacher's riding lessons and is meaningful for a riding teacher who gets caught up in a self-critical thinking. Mental training seems to have an impact on how a person choose to look at themselves and other people. Finally, the results showed that a riding teacher's development of self-esteem and self-confidence is related to personal development

Tidigmodern utrikespolitik som kulturhistoria? : En presentation av forskningsfältet ’new diplomatic history’

Non peer reviewe

”Formernes genkomst”

Den första gången termen landskapsarkitektur förefaller ha förekommit i skrift var under sent 1820-tal. Efter hand kom begreppet att användas av allt fler, vilket ledde till en successiv etablering. Denna etablering dröjde dock norröver och det var först under det förra seklet som yrket på riktigt befästes i Sverige i samband med en handfull arkitekter. Sven-Ingvar Andersson är en av de förgrundsgestalter som kanske har haft störst påverkan på landskapsarkitekturen i Sverige men även i Skandinavien. Detta arbete ämnar undersöka vad som är kännetecknade för det formspråk som präglar ett flertal av de projekt som Andersson har skapat, vilka likheter och skillnader som går att urskilja. Arbetet präglas av de tre landskapsarkitekturhistoriska fallstudierna som har genomförts. Inom ramen för dessa fallstudier har ytterligare en metod framtagen av landskapsarkitekten Simon Bell applicerats för att möjliggöra en analys och abstraktion av de visuella element som den fysiska miljön består av. Utöver de undersökningar av Gustav Adolfs Torg i Malmö, Lunds Centralstation och Sankt Hans Torv i Köpenhamn som fallstudierna präglas av har andra så kallade referensprojekt undersökts i och med arbetets litteraturstudie. Detta har ansetts fördelaktigt i och med att det har möjliggjort en bredare analys av det formspråk som präglar Sven-Ingvar Anderssons konstnärskap. Kännetecknande för arbetets fallstudier var att alla tre platser präglas av linjer i olika utsträckning. Enligt Simon Bell består den fysiska miljön av så kallade ”basic elements” och punkten, linjen, ytan samt volymen utgör dessa beståndsdelar. Olika effekter, såsom riktning och orientering, är särskilt märkbara i samband med dessa linjer. Även andra, till synes motstridiga, effekter såsom enhetlighet och variation förefaller vara resultat av hur dessa linjer har kombinerats. En sparsam användning av växtmaterial präglar projekten och växtlighet har framförallt använts i form av punktinsatser. Den mest iögonfallande användningen av växter är de trädgrupper som accentuerar den axel som karaktäriserar stationsområdets huvudgata i Lund. Dessa medför en subtil men homogen rytm på platsen. Det är anmärkningsvärt hur ett antal motiv och mönster har använts i ett relativt stort antal projekt. Dessa motiv är återkommande, både bland fallstudierna och referensprojekten, oberoende av typologi och år av färdigställande men med vissa variationer. Materialiseringen av dessa former, alltså genom vilket eller vilka material dessa former manifesteras, skiljer sig dock från projekt till projekt. Ellipsen, mer eller mindre parallella linjer som överlappar varandra och medför abstrakta motiv samt rutnätmotivet är de motiv och mönster som i dessa projekt förefaller vara mest iögonfallande och karaktäristiskt för Sven-Ingvar Anderssons formspråk.The term landscape architecture seems to have been used for the first time in the 1820s. Gradually it was used to a greater extent, which eventually led to its establishment. This so-called establishment of the term was however delayed in Scandinavia and the profession of landscape architecture was not fully recognized in Sweden until the 20th century during a time when a small but prolific group of architects were active. Sven-Ingvar Andersson was one of these architects who arguably had the most profound impact not just considering the landscape architecture in Sweden but in Scandinavia as a whole during his lifetime. The intention with this paper is to investigate the characteristics of the landscape architect that is Sven-Ingvar Andersson, and especially the forms that make up the projects and designs he created. What similarities and differences are distinguishable when comparing these projects? The landscape architectural case studies constitute the main component of the work that has been carried out. Yet another method has been utilized with the case studies as its methodical framework and is created by the landscape architect Simon Bell. Bell elaborates in his book Elements of Visual Design in the Landscape how the visual elements, which make up the physical environment, can be abstracted and analysed. Other than the investigations of Gustav Adolfs Torg in Malmö, Lunds Centralstation and Sankt Hans Torv in Copenhagen which have been subjects to the recently mentioned case studies other so-called reference projects have been examined within the literature study. This approach has been considered favorable in order to broaden the analysis of the design created by Andersson. Lines was a shared feature by all sites involved in the case studies. The physical environment constitutes of “basic elements” according to Simon Bell and the point, line, plane and volume represents these elements. Numerous effects, especially direction and orientation, are noticeable in relation to the lines observable on these sites. Other seemingly contradictory aspects such as unity and variation are obvious effects due to the combination of lines. Plants have been scarcely used on all sites and the most conspicuous use is arguably the groups of trees, which accentuate the main street’s axis in Lund. These groups implicate a subtle but homogenous rhythm. It is noteworthy how a certain number of motifs and patterns reoccur in relatively many projects. These motifs reoccur both among the case study projects and the reference projects, among projects characterised by different typologies and among projects finished both early and late in Anderssons carrier. The materialization of these forms does however differ from project to project. The ellipse, more or less parallel lines that overlap and create abstract patterns and the grid pattern constitute the motifs and patterns which appear to be the most apparent and characteristic visual features created by Sven-Ingvar Andersson

Wailing : En studie om wailing och dess olika element

Wailing är en effekt, en teknik, som används för att förstärka en känsla genom en improviserad eller inövad melodi bestående av några få toner eller många toner, som varieras melodiskt och/eller rytmiskt. Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om vad wailing är och vilka tekniker som används genom att identifiera och definiera specifika element i wailing samt att analysera två sångerskors wailingsstil på en och samma låt. Studiens frågeställningar är: 1. Vad innebär wailing tekniskt och affektivt? 2. Hur wailar Christina Aguilera och Beyoncé? Forskningen utgår från en kvalitativ, hermeneutisk forskningsansats där egen tolkning och förförståelse för ämnet används och testas. Med hjälp av wailingexempel har jag analyserat wailingfraser ur låten At Last framförda av Christina Aguilera och Beyoncé. Dessa fraser konkretiseras i lättläsbar notskrift och ger en övergripande bild av hur wailar används i praktiken och hur de i teorin ser ut. Som analysinstrument till arbetet används de fyra wailexempel, som boken av Sjögren och Kullberg-Söderholm (2009) tar upp. Forskningens resultat visar att wailing kan göras på olika sätt, men grundar sig på fyra wailtekniker. Man kan välja mellan en stigande wail, fallande wail, bend och att snirkla kring en ton, men bortsett från dessa kan man även blanda ihop teknikerna med varandra. I studien förklaras allmänt om vad wailing är samt tas upp exempel på övningar, för att utveckla improvisationsförmågan hos en sångare.Wailing is a song effect, a technique, that is used to excentuate a feeling through an improvised melody or rehearsed melody consisting of a few tones or many tones, that's varied melodically and/or rhythmically. The aim of this thesis is to get a better understanding of what wailing is and what techniques are used by identifying and defining specific elements of wailing and to analyze two singers and their wailing styles. The key questions of study are: 1. What is wailing from a technical and an affective point of view? 2.How does Christina Aguilera and Beyoncé wail? The research approach is of a qualitative, hermeneutical kind, where my own interpretation and pre-understanding to the subject is used and tested. The wailing examples, that I’ve picked out from the book by Sjögren and Kullberg-Söderholm (2009), will become my analyze tools for this thesis. Via these examples I have been able to analyze wail phrases from the song At Last, performed by two different artists, Christina Aguilera and Beyoncé, and concretized that wailing consists of four different techniques. These phrases will give you a comprehensive view of how wails are used in practice and how they look like in theory. Results of the study show that wailing can be made in different ways, but it is based on four techniques. You can choose between a rising wail, descending wail, a bend and meander around a note, but aside from these, one can also blend these techniques together. The latest technique is the most common one and is used by singers in many songs. The study explains what wailing is and presents simple exercises to develop the ability to improvise of a singer.Wailaaminen on lauluefekti, tekniikka, jota käytetään jonkinlaisen tunteen vahvistamisessa, kun pelkkä laulu sinänsä ei riitä. Tämä tapahtuu improvisoidun melodian tai harjoitetun melodian kautta, jossa muutama tai useampi sävel vaihtelee melodisesti ja/tai rytmisesti. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on saada lisää tietoa ja tietämystä siitä, mitä wailaaminen on ja mitä eri tekniikoita wailaamiseen käytetään. Tämän aion toteuttaa identifioimalla ja määrittelemällä tiettyjä wailaamisen elementtejä ja analysoimalla kahden eri artistin wailaustyylejä yhden kappaleen perusteella. Tutkimuksessani esitetyt kysymykset ovat: 1. Mitä wailaaminen on teknisestä- ja affektiivisesta näkökulmasta katsottuna? 2. Miten Christina Aguilera ja Beyoncé wailaavat? Tutkimus pohjautuu laadulliseen, hermeneuttiseen otteeseen, jossa omaa tulkintaa ja ennakkokäsitystä aiheesta käytetään ja testataan. Esimerkkilauseiden avulla olen analysoinut wailauslauseita kappaleesta At Last, jonka kaksi eri laulajaa, Christina Aguilera ja Beyoncé, esittävät. Nämä wailauslauseet konkretisoituvat helposti luettavan nuottikirjoituksen avulla ja antavat kattavan kuvan siitä, miten waileja käytännössä käytetään ja miltä ne teoriassa näyttävät. Analysointityökaluina tässä työssä toimivat ne wailausesimerkkilauseet, jotka olen poiminut kirjasta Sjögren ja Kullberg-Söderholm (2009). Näiden esimerkkilauseiden avulla olen todennut, että wailaaminen perustuu neljään tekniikkaan. Tulokset kertovat, että wailaus voidaan toteuttaa monin eri tavoin, mutta perustuu neljään eri tekniikaan: nousevaan-, laskevaan- ja taipuvaan wailiin sekä nuotin ympärillä mutkitteluun. Näitä tekniikoita voi keskenään sekoittaa, mikä myöskin on yleisin wailaustyyli. Tutkimuksessa selitetään yleisesti, mitä wailaaminen on ja mitä helppoja harjoituksia voidaan käyttää, jotta laulajan improvisaatio kyky kohenisi

Idén om en karriär - ett kulturellt manuskript för skapandet av det postmoderna självet : En studie om unga personer i konsultbranschen

Bakgrunden till denna undersökning utgörs av arbetslivets förändring och dess konsekvenser för konstrueringen av självidentiteten; hur avväger unga konsulter i början av sin karriär mellan olika diskurser för att skapa en förhandlad självidentitet som styrs av idén om en karriär och såvida är hållbar även i ett långtidsperspektiv? Undersökningen tar avstamp i de sociologiska diskussionerna om informationssamhällets framväxt och dess inverkan på arbetets karaktär. Undersökningen utgår från begreppet kunskapsarbete (Alvesson 2001; Blom, Melin & Pyöriä 2001) eftersom konsultyrket kan anses representera denna typ av arbete. Ett genomgående tema är flexibiliteten och det höga tempot som å ena sidan möjliggör självförverkligande men å andra sidan försvårar skapandet av en sammanhängande självidentitet (Sennett 2002). Denna problematik är viktigt att ta i beaktande då förlängandet av arbetskarriärerna och ökandet av arbetslivets attraktivitet blivit centrala mål för den finska samhällspolitiken (Julkunen & Pärnänen 2005) samtidigt som ett generationsskifte håller på att ske på den finländska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från idén om karriären som ett manuskript som ger upphov för identitetsförhandlingar och sammanbinder livets olika domäner till ett personligt liv inte bara i nuläget utan även i ett långtidsperspektiv. Enligt Alvesson & Willmot (2002) framkallas identitetsförhandlingar genom både samhälleliga och organisationsspecifika identitetsreglerande praktiker. Jag utgår från antagandet att självidentiteten fungerar som den sammanbindande knytpunkten mellan karriären och det övriga livet, vilket gör det intressant att koncentrera sig på de identitetsförhandlingar som informanterna utsätts för i förhållande till sitt arbete och idén om en karriär. Begreppet personligt liv ger utrymme för individuell aktivitet och personliga betydelser men behåller ändå föreställningen om individen som inbäddad och sammanbunden i och med det sociala och kulturella (Smart 2007). I bakgrunden finns teorierna om den nya form som makten antagit i organisationer (Foucault; Rose 1999; Grey 1994, Casey 1995) och förvandlat individen till en ett självstyrande subjekt som arbetar som en entreprenör (Rose 1999). Jag poängterar den subjektiva aspekten av karriären som någonting som individen själv konstruerar (Hughes 1997; Barley 1989) och uppfattar i likhet med Julkunen (2003) och Acker (1990; 2006) ålder och kön som sociala kategorier i organisationsstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga personer utför identitetsförhandlingar i förhållande till arbetet och idén om en karriär i nuläget, samt sammanbinder karriären, framtiden och livet över lag med sin självidentitet i ett karriärperspektiv. Jag har valt unga konsulter som forskningsobjekt, eftersom endast en liten del av den sociologiska arbetslivsforskningen intresserat sig för just unga. Konsultbranschen är ett intressant forskningsobjekt av samma orsak – denna bransch har behandlats i mycket liten skala i finländsk forskning. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med unga, högutbildade män och kvinnor i konsultbranschen. Som analysmetod har jag använt mig av tema-analys inspirerad av diskursanalys. Genom att undersöka individers identitetsförhandlingar i ett karriärperspektiv hoppas jag kunna bidra med nya synpunkter och infallsvinklar samt bättre förståelse för det postindustriella arbetslivet som karakteriseras av kunskapsintensifiering och snabba förändringar i organisationer. Studien visar att idén om en karriär fungerar som ett medel för designandet av det postmoderna självet på samma sätt som till exempel konsumtionen av vissa varumärken. Enligt studien har den flexibla kapitalismen olika inverkan på män och kvinnors idéer om en karriär och betjänar den manliga karriären betydligt bättre än den kvinnliga, åtminstone så länge traditionella könskonstruktioner dominerar. För männen är det naturligt att totalt utesluta faderskapet från karriärkonstruktionen, vilket får dem att kapitulera inför organisationens krav. För kvinnorna är det lika naturligt att justera idén om den framtida karriären enligt möjliga barn i framtiden. Möjligheten att bejaka moderskapets krav verkar beskydda den kvinnliga självidentiteten från att totalt ge efter för organisationens försök att kontrollera subjektiviteten. De unga informanterna konstruerar sitt arbete i mycket annorlunda termer än vad som traditionellt förknippas med arbete; konsultarbetets projektbaserade karaktär konstrueras som äventyrligt, roligt, intressant och omväxlande. Eftersom avsaknad av långsiktighet och rutiner förknippas med den tid i livet då man är ung, underlättades sammanförandet av konsultarbetet med självidentiteten. Samtidigt visar studien hur svårt individen, som fungerar likt en entreprenör i förhållande till sin arbetsgivare, har att skilja mellan arbete och övrigt liv samtidigt som diskursen om balans mellan arbete och fritid dominerar i samhället. Detta ger upphov till en konstruktion av självet som en lycklig och autonom individ som är nöjd över sitt val av start på karriären och tycker om att jobba, medan de långa arbetsdagarna och kraven på ständig effektivitet och prestationer konstrueras som något naturligt. Slutligen efterlyser studien en omdefiniering av begreppet kunskapsarbete. Arbetssociologin i sin helhet har utgått från tanken om arbete som något ofrivilligt eller som tvång, medan informanterna i denna undersökning tvärtom konstruerar sitt arbete i termer som traditionellt förknippas med fritid och frivillighet . Man kan fråga sig ifall kunskapsarbetet håller på att slita sig loss från den traditionella uppfattningen om arbete och skapa en allt skarpare kontrast till det arbete som utförs i traditionell bemärkelse