72 research outputs found

    NÀrpiönjoen tarkkailu: Tulokset vuosilta 2008-2010

    Get PDF
    Regleringsprojektet för NĂ€rpes Ă„ fick vattendomstolens tillstĂ„nd Ă„r 1976, och vattendragsarbeten utfördes enligt tillstĂ„ndet frĂ„n mitten av 1970-talet fram till Ă„r 1995. MĂ„let med regleringen av NĂ€rpes Ă„ och anvĂ€ndningen av VĂ€sterfjĂ€rden har varit att trygga Oy MetsĂ€-Botnia Ab:s tillgĂ„ng pĂ„ rĂ„vatten och att förhindra översvĂ€mningar. Vattenkvaliteten i NĂ€rpes Ă„ och i de konstgjorda sjöarna och kvicksilverhalten i fiskarna i de konstgjorda sjöarna har kontrollerats enligt en frivillig kontrollplan för Ă„ren 2000–2010. I denna sista kontrollrapport för NĂ€rpes Ă„ presenteras det material som samlats in under Ă„ren 2008–2010. Vattnet i NĂ€rpes Ă„ var upprepade gĂ„nger mycket surt. NĂ€r det var som vĂ€rst var vattnet vid alla provtagningspunkter sĂ„ pass surt att det kan förekomma störningar i t.ex. mörtens (pH 5,7) eller abborrens (5,5) förökning. Mot nedre loppet av NĂ€rpes Ă„ ökade problemen med vattenkvaliteten, eftersom belastningen frĂ„n de sura sulfatjordarna kumulerade. FrĂ„n den bearbetade jordmĂ„nen sköljdes sulfatjoner och flera olika metalljoner. Vattnet i NĂ€rpes Ă„ var mycket mörkt redan i den övre delen av vattendraget. NĂ€rsaltshalterna ökade kraftigt ned-ströms, vilket till stor del kunde förklaras av markanvĂ€ndningen. Kivi- och Levalampi hade svĂ„ra syreproblem i det bottennĂ€ra vattnet under vĂ„rvintrarna 2008–2010. Syrebristen vid bottnen ledde till att jĂ€rn och fosfor frigjordes frĂ„n sedimentet. OcksĂ„ i SĂ€lĂ€isjĂ€rvi var vattnets syrehalt lĂ€gre vid bottnen Ă€n vid ytan under vĂ„rvintrarna. Vid SĂ€lĂ€isjĂ€rvis botten var syrehalten nĂ€ra grĂ€nsen pĂ„ 5-6 mg/l för vad gĂ€ddan, abborren och gösen trivs i. NĂ€rsaltshalterna i VĂ€sterfjĂ€rden var avsevĂ€rt högre Ă€n i SĂ€lĂ€isjĂ€rvi eller Kivi- och Levalampi och en aning högre Ă€n i NĂ€rpes Ă„. I en del av gĂ€ddorna i SĂ€lĂ€isjĂ€rvi överskred kvicksilverhalten Ă„r 2009 1 mg/kg, vilket Ă€r maximigrĂ€nsen för den del av gĂ€ddan som anvĂ€nds som livsmedel. De gĂ€ddor som hade en kvicksilverhalt över 1 mg/kg vĂ€gde över 1,5 kg. Kvicksilverhalten i den största gĂ€ddan som fĂ„ngades i Kivi- och Levalampi (2,4 kg) var 1 mg/kg. En del av de abborrar som fĂ„ngades i Kivi- och Levalampi hade en kvicksilverhalt som överskred 0,5 mg/kg, vilket Ă€r maximigrĂ€nsen för den del av abborren som anvĂ€nds som livsmedel

    Finita element-baserad utmattningskontroll av jÀrnvÀgsbro.

    Get PDF
    Rapporten redovisar ett examensarbete vid avdelningen för Konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola. UtgÄngspunkten Àr att studera möjligheterna att genomföra en berÀkning av de utmattande pÄkÀnningarna i en slakarmerad betongkonstruktion med hjÀlp av finita element-metoden

    Beskrivning av Finlands bannÀt 2017

    Get PDF

    Naturalistic perennial plantings : a comparison of Arts and Crafts and New Perennial Movement

    Get PDF
    De naturalistiska perennplanteringar som förknippas med New Perennial-rörelsen uppstod under 1980-talet, men dess ursprung gÄr att spÄra tillbaka till Arts and Crafts-trÀdgÄrdarnas informella perennrabatter som populariserades under slutet av 1800-talet. Syftet med detta arbete var att undersöka skillnader och likheter mellan Arts and Crafts-rörelsens naturalistiska perennplanteringar och samtidens New Perennial-planteringar. Genom en litteraturstudie analyserades de tvÄ rörelserna ur ett landskapsarkitektoniskt perspektiv, med avsikt att kontextualisera rörelserna samt undersöka historiska samband mellan dem. Analysen visade att rörelserna förenas i sitt naturalistiska ideal, som tar sig uttryck i bÄde formsprÄk och val av vÀxtmaterial. Den största skillnaden visades vara att rörelserna utvecklats i olika sammanhang; Arts and Crafts i den privata medelklasstrÀdgÄrden, och New Perennial i en offentlig, storskalig kontext. SamhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling Àr tvÄ ytterligare faktorer som kommit att sÀrskilja de bÄda rörelserna. Att de naturalistiska perennplanteringarnas ekologiska förhÄllningssÀtt svarar mot behov inom de samtida miljö- och hÄllbarhetsnormerna tyder pÄ att rörelserna har goda förutsÀttningar att vara inflytelserika Àven i den nÀrmsta framtiden.The naturalistic perennial plantings associated with the New Perennial Movement originated in the 1980s, but its foundations can be traced back to the informal herbaceous borders of the Arts and Crafts gardens that were popularized during the late 1800s. The purpose of this work was to investigate differences and similarities between the naturalistic perennial plantings of the Arts and Crafts movement and contemporary New Perennial plantings. Through a literature study, the two movements were analysed from a landscape architectural perspective, with the intention of contextualizing the movements and investigating historical relationships between them. The analysis showed that the movements are united in their naturalistic ideal, which is expressed in both the design and the choice of plant material, while the main difference was shown that the movements were developed in two different contexts; Arts and Crafts in the private middle-class garden, and New Perennial in a public, large-scale context. Societal change and technological development are another two factors that distinguishes the two movements. The ecological approach of the naturalistic perennial plantings responds to needs in contemporary environmental and sustainability endeavours, suggesting that the movements are well positioned to continue to be influential in the future

    Ljusdesign i trafikmiljö

    Get PDF
    Effektbelysning i trafikmiljö Ă€r ett nytt angreppssĂ€tt i strĂ€van mot Nollvisionen, som Ă€r utgĂ„ngspunkten för trafiksĂ€kerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanlĂ€ggningarna har nĂ„tt sin tekniska livslĂ€ngd samtidigt som kraven pĂ„ kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanlĂ€ggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksĂ€kerhet och den hĂ€r uppsatsen syftar till att undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksĂ€kerheten. Uppsatsen avgrĂ€nsas till belysningsanlĂ€ggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel pĂ„ trafikplatser och vĂ€gbroar i Sverige och Danmark. För att fĂ„ en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanlĂ€ggningar genom samtal med de involverade ljusdesignerna. För att relatera till belysningens roll i trafikmiljön och ge en inblick i hur befintliga vĂ€gledande verktyg anvĂ€nds studeras VĂ€gar och gators utformning (VGU) som gavs ut 2004 av VĂ€gverket och Svenska Kommunförbundet. En indelning av effektbelysningens roll i tre olika delaspekter görs genom litteraturstudier av belysning i trafikmiljö, aktuella projekt med effektbelysning och ljusets pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan fysiologiskt och psykologiskt. Delaspekterna Ă€r vĂ€gledning, uppmĂ€rksamhet och sinnesstĂ€mning och de beskriver hur effektbelysningen kan pĂ„verka trafikantens upplevelse av vĂ€grummet och dĂ€rmed trafiksĂ€kerheten. De utgör ocksĂ„ grunden till samtalen med ljusdesignerna. Resultatet visar att delaspekterna Ă€r relevanta att arbeta med för ökad trafiksĂ€kerhet. Resultatet tyder Ă€ven pĂ„ att VGU:s belysningsdel VĂ€g- och gatubelysning i första hand Ă€r framtagen för traditionell vĂ€gbelysning och mycket frihet lĂ€mnas dĂ€rmed till övrig ljussĂ€ttning. Som blivande landskapsarkitekt finner jag det viktigt att se till helheten vid gestaltning av sĂ„vĂ€l vĂ€grummet som andra offentliga miljöer. LjussĂ€ttningen Ă€r en betydelsefull del av gestaltningen och eftersom den utförd pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt kan öka trafiksĂ€kerheten anser jag att det finns ett behov av att uppmĂ€rksamma effektbelysningens roll i dagens vĂ€garkitektur.Lighting design in traffic environment is a new approach in order to reach Nollvisionen (“Vision Zero”), the motive for Swedish traffic safety work. Up to 70 percent of state road lighting is in need of replacement while the demand for a combination of functional, aesthetic and qualitative lighting has increased. Previous research reports a connection between visual qualities and traffic safety and this bachelor thesis is a study of how the design of architectural lighting in traffic environment can improve traffic safety. The thesis is a study of lighting installations on large-scale traffic environments focusing on traffic junctions and overpasses in Sweden and Denmark. To get an idea of the architectural lighting in these environments the design of existing lighting installations is studied by conversing with the lighting designers behind the installations. To understand the lighting as a part of the traffic environment and to get an insight into current approaches used today a literature study is carried out. The manual VĂ€gar och gators utformning (VGU), published in 2004 by The Swedish Road Administration and The Swedish Association of Local Authorities, is a central part of the study. A classification of the light as a part of the design is done by studying road lighting, current projects using architectural lighting and physiological and psychological effects of light on humans. The aspects are visual guidance, concentration and state of mind. They describe the architectural lighting's part in the traffic environment and how it can affect the driver's perception of the road and its different elements and therefore traffic safety. These aspects are the basis for the conversations with the lighting designers. The result of the conversations and the literature studies presents the aspects' relevance concerning the design process and its effect on traffic safety. The results also indicate that the part VĂ€g- och gatubelysning in VGU is primarily designed for traditional road lighting. As a future landscape architect I find it important to see the wholeness of a design whether it's about public places or the road as a place. The lighting is a significant part of the design process and if designed correctly it could improve traffic safety, therefore I find it important to signify the values of architectural lighting in today's traffic environment

    Kvismaredalsprojektet

    Get PDF

    JĂ€rnvĂ€g pĂ„ bro - Är det lönsamt att bygga jĂ€rnvĂ€g pĂ„ bro istĂ€llet för pĂ„ marken?

    Get PDF
    The thesis questions whether it is possible to justify an elevated railway solution instead of using cut and fill techniques. The report describes the construction techniques followed by different socio-economic effects such as maintenance, barrier effect and land claims. Construction time and construction costs for a number of traditional railway and elevated railway projects are presented in the report. An assessment of the socio-economic impact along with construction costs is made to answer this question

    Analys av det egna skrivandet och arbetsprocessen

    Get PDF

    Flen’s town centre : design program for the town centre of Flen

    Get PDF
    Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskĂ€rna och dĂ€rigenom skapa en stad med bĂ€ttre orienterbarhet, tillgĂ€nglighet, trygghet och med förstĂ€rkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Ă€r en samling riktlinjer som anvĂ€nds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhĂ„llen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Ă€r en stad belĂ€gen i hjĂ€rtat av Sörmland och har drygt 6000 invĂ„nare i staden och 16 000 invĂ„nare i kommunen. Staden vĂ€xte fram som ett stationssamhĂ€lle lĂ€ngs med vĂ€stra stambanan dĂ„ denna öppnades för allmĂ€n trafik Ă„r 1862. SamhĂ€llet blev en viktig knutpunkt nĂ€r jĂ€rnvĂ€gen mellan GrĂ€ngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhĂ€lle Ă„r 1902 och 1949 en stad. Staden Ă€r kanske mest kĂ€nt för allmĂ€nheten genom visan Violen frĂ„n Flen skriven av Ulf Peder Olrog. Flens kommun arbetar aktivt med att stĂ€rka och förbĂ€ttra stadens kvaliteter som idag kan upplevas bristfĂ€lliga. Faktorer som identitet, orienterbarhet, trygghet och attraktivitet Ă€r delar som kan och bör förstĂ€rkas i staden. Kommunen arbetar dels med Handlingsplan ortsutveckling Flens stad (Flens kommun 2014b) och dels med en fördjupad översiktsplan som vunnit laga kraft januari 2015, med namnet Flen - staden mellan sjöarna (Flens kommun 2015). Gestaltningsprogrammet för Flens stadskĂ€rna Ă€r ett led i denna fördjupade översiktplan. I vĂ„rt arbete har vi förhĂ„llit oss till och utgĂ„tt ifrĂ„n kommunens dokument. Examensarbetet presenteras i tvĂ„ delar: dels i denna rapport som presenterar arbetets syfte, frĂ„gestĂ€llningar, mĂ„l och genomförande och dels i det fĂ€rdiga gestaltningsprogrammet som Ă€r ett fristĂ„ende resultat av arbetet. För att skapa förstĂ„else för orten och reda ut centrala begrepp har en förstudie gjorts i tvĂ„ delar dĂ€r Flens kommuns arbete har undersökts samt en jĂ€mförande studie av andra stĂ€ders gestaltningsprogram. Resultatet baseras pĂ„ de studier som gjorts av Flen genom inventering, analys, stadens historia och kommunens arbete samt den jĂ€mförande studien. Arbetet har avgrĂ€nsats till att behandla Flens stadskĂ€rna och mĂ„let var att skapa ett komplett gestaltningsprogram. Ambitionen Ă€r att programmet ska kunna anvĂ€ndas vid förnyelse och ombyggnationer i Flens stadskĂ€rna och genom de riktlinjer vi presenterar leda till en attraktivare, mer sammanhĂ„llen stadskĂ€rna med tydligare identitet.The main goal of this master's thesis is to develop a design program for Flen's town centre and thereby create a town with better legibility, availability, security and with enhanced identity. A design program has creative intentions and is a compilation of guidelines that are used in architecture, urban design and infrastructure to create a cohesive urban environment (Tornberg 2008). Flen emerged around the railroad when the Western Mainline between Stockholm and Gothenburg was opened for public use in 1862. The community then became an important junction when the railway between GrĂ€ngesberg, Eskilstuna, Flen and Oxelösund was completed in 1866. Flen was declared a municipality in 1902 and a town in 1949. Flen is perhaps best known to the public for the song The violet from Flen written by composer Ulf Peder Olrog. The municipality of Flen is working actively to strengthen and improve the town's qualities, which today can be perceived as inadequate. Identity, orientation, security and attractiveness are areas that can and should be strengthened in the town centre. The municipality of Flen is working on developing Flen's town centre and the design program is part of this development. Our work is therefor related to documents that have been developed by the municipality of Flen. The master thesis is presented in two parts. The first part consists of a written report with background, problem, purpose, method, discussion and reflection. The second part consists of the design program, which is the result. To gain information about the town of Flen, its development and ongoing plans we studied master plans, district analyses and strategic plans, as well as citizen surveys developed by Flen’s municipality. To understand what a design program for Flen should contain we studied design programs for five other cities. The studied programs, Flen’s prerequisite, the town’s identity and its history made it possible to establish which aspects would be relevant in the design program for Flen. The work has been limited to Flen's town centre and the goal was to establish a complete design program for the municipality of Flen to use. The ambition is that the design program will be used in renewal of Flen's town centre and that the guidelines we present will give Flen a more attractive and cohesive town centre with better legibility, availability, security and enhanced identity
    • 

    corecore