Skötsel- och användningsplan för Natura 2000-området Pukanluoma

Pukanluoman Natura-alue (FI0200119) sijaitsee Satakunnassa Kankaanpään kaupungin alueella. Pikkujoki on osa Karvianjoen vesistöä, ja eräs maamme edustavimmista ja suurimmista lähdepuroista. Alue kuuluu Euroopan yhteisön Natura 2000 –suojeluverkostoon alueella esiintyvien luontotyyppien perusteella eli ns. SCI-alueena (Sites of Community Importance). Alueen suojeluarvot liittyvät pääosin jokielinympäristöjen luonnontilaisuuteen ja niiden edustavuuteen, vedenlaatuun ja alueella esiintyvään saukkoon ja taimeneen. Jokiosuus ja pienet, lähes luonnontilaiset luomat ovat tärkeitä kalojen lisääntymisalueita. Pukanluoman luontoarvojen säilyttämisen suurimpana haasteena on veden ekologista tilaa heikentävät tekijät; vesistörakentaminen, ojitukset, vesistökuormitus ja ranta-alueiden luonnontilaisuuden häviäminen sekä mahdollinen laaja pohjaveden otto Pohjankankaan pohjavesialueelta. Alue on paikallisille tärkeä virkistyspaikka. Osana Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen (ELY-keskus) vastuualueen johtamaa ja Euroopan maatalouden kehittämisen maatalousrahaston tukemaa vesien ja luonnonhoidon alueellinen ja paikallinen toteuttaminen Lounais-Suomen vesistö- alueilla –hanketta (VELHO) alueelle laadittiin hoito- ja käyttösuunnitelma, jonka tavoitteena on ohjata alueen hoitoa ja käyttöä luontoarvojen turvaamiseksi. Suunnitelma tehtiin Varsinais-Suomen ELY:n ohjauksessa, ja suunnittelua varten perustettiin suunnitteluryhmä, joka koottiin eri viranomaistahojen ja käyttäjäryhmien edustajista sekä maanomistajista. Työryhmän tavoitteena oli tunnistaa alueen suojeluun ja käyttöön liittyvät mahdolliset ongelmat ja ristiriidat, ratkaista ja sovittaa niitä. Tämän hoito- ja käyttösuunnitelman aikajänne on 15 vuotta. Suunnitelman tavoitteena on ohjata alueen hoitoa ja käyttöä niin, että alueen luontoarvot turvataan.Pukanluoma Naturaområde (FI0200119) ligger inom Kankaanpää stads område i Satakunta. Pikkujoki är en del av Karvianjoki vattensystem och en av vårt lands största och mest representativa källbäckar. Området ingår i Europeiska gemenskapens skyddsnätverk Natura 2000 som ett SCI-område (Sites of Community Importance) på basis av de naturtyper som förekommer där. Områdets skyddsvärden är i huvudsak förknippade med det naturliga tillståndet hos ålivsmiljöerna och deras representativitet, vattenkvaliteten och uttern och öringen som förekommer i området. Ådelen och de små sidofårorna som är i nästan naturligt tillstånd är viktiga fortplantningsområden för fiskar. Den största utmaningen för bevarandet av naturvärdena i Pukanluoma utgörs av faktorer som försämrar vattnets ekologiska status; vattenbyggande, dikningar, belastning på vattnet och upplösning av strandområdenas naturliga tillstånd samt en eventuell grundvattentäkt i Pohjankangas grundvattenområde. Området är en viktig rekreationsplats för de lokala invånarna. Som en del av projektet för regional och lokal vatten- och naturvård i vattenområdena i sydvästra Finland (VELHO), som leds av ansvarsområdet miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) och stöds av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, lades en skötsel- och användningsplan upp med syfte att styra skötseln och användningen av området så att naturvärdena tryggas. Planen gjordes under ledning av ELY-centralen i Egentliga Finland. För planeringen tillsattes en planeringsgrupp bestående av representanter för olika myndighetsinstanser och användargrupper samt av markägare. Arbetsgruppen hade som mål att identifiera eventuella problem och konflikter relaterade till områdets skydd och användning, lösa dessa och medla mellan parterna. Skötsel- och användningsplanens giltighet är 15 år. Syftet med planen är att styra skötseln och användningen av området så att områdets naturvärden tryggas

Растительность озера Бредно

Дана характеристика высшей водной части растительности мезотрофного озера Бредно, представленной всего 7-ю видами макрофитов

Large herbivores in coastal dune management: do grazers do what they are supposed to do?

After some decades of rather sparse and more or less ad-hoc nature management (e.g. local shrub-cutting, sod-cutting, mowing), the manager of the Flemish coastal nature reserves [Nature Department (Coastal Zone Management Cell) of AMINAL, Ministry of the Flemish Community] decided to introduce a more coherent and relatively large-scale nature management approach. Since the mid-nineties, several large areas were cleared from scrubs and in the larger nature reserves different herbivore species were introduced. On historical grounds and based on general management expectations, several ungulate species were introduced (sheep, donkeys and different horse and cattle breeds). Since the herbivore introductions from 1997 onwards, research has been done on the foraging behaviour and habitat use, diet selection and preference of some of the introduced herbivores and on their potential contribution to seed dispersal. Above that, several monitoring research programmes were carried out, following the impact of the ungulates on flora, vegetation and different faunal groups in order to evaluate the effectiveness of grazing in realizing the predefined management goals. Here we summarize some results of the research focussing on the driving forces in grazing management and try to conclude on the impact they will have through their habitat use, foraging behaviour, diet selection and other behavioural aspects. We formulate generalized conclusions on the suitability and usefulness of year round grazing by domestic animals in these rather low productive, spatially and temporally heterogeneous dune ecosystems

Fitorremediación con pastos asociados: Dactylis glomerata y medicago sativa para el mejoramiento de suelos contaminados con metales pesados en la zona exbanco minero – Ica, 2021

El objetivo principal de la presente investigación fue demostrar que el uso de la fitorremediación con pastos asociados: Pasto ovillo y Alfalfa de dormancia WL 350 mejorará los suelos contaminados con metales pesados en la zona del Ex Banco Minero de la ciudad de Ica, para el muestreo de suelos se empleó el método en zigzag y se realizó de forma completamente aleatoria sobre un área de 1 Ha. Se cogieron cinco submuestras de cada sitio. Se analizó el volumen de los siguientes metales: cobre, hierro, arsénico, los cuales se determinaron por espectrofotometría por absorción atómica. Para la instalación del presente trabajo se emplearon 15 macetas de poliuretano con 900 g de suelo y para estudiar esta variable se realizaron dos análisis, uno a los 30 días y el otro a los 60 días. Obteniendo como resultado que las especies empleadas son las más adecuadas para la Fitorremediación debido a su capacidad para adaptarse a una amplia gama de condiciones climáticas y hábitats de crecimiento. Se realizaron los experimentos de laboratorio en la cual determinó que las plantas fitorremediadoras absorbían los contaminantes del suelo

Accounting for inter-annual variability alters long-term estimates of climate suitability

This is the author accepted manuscript. The final version is available from Wiley via the DOI in this record Aim: Species respond to environmental conditions and so reliable assessments of climate suitability are important for predicting how climate change could alter their distributions. Long-term average climate data are often used to evaluate the climate suitability of an area, but in these aggregated climate datasets, inter-annual variability is lost. Due to non-linearity in species’ biological responses to climate, estimates of long-term climate suitability from average climate data may be biased and so differ from estimates derived from the average annual suitability over the same period (average response). We investigate the extent to which such differences manifest in a regional assessment of climate suitability for 255 plant species across two 17-year time periods. Location: Cornwall in South-West England provides a case study. Taxon: Plantae. Methods: We run a simple mechanistic climate suitability model and derive quantitative estimates of climate suitability for 1984–2000 and 2001–2017. For each period, we run the model using climate data representing average monthly values for that period. We then run the model for each year using monthly climate data for that year and average the annual suitability scores across each period (average response). We compare estimates of climate suitability from these two approaches. Results: Average climate data gave higher estimates of suitability than the average response, suggesting bias against years of poor suitability in temporally aggregated climate datasets. Differences between suitability estimates were larger in areas of high climate variability and correlated with species’ environmental requirements, being larger for species with small thermal niches and narrow ranges of precipitation tolerance. Main Conclusions: Incorporating inter-annual variability into climate suitability assessments or understanding the extent to which average climate data might obscure this variance will be important to predict reliably the impacts of climate change on species distributions and should be considered when using mechanistic species distribution models.Cornwall CouncilNatural Environment Research Counci

Рослинність

Показано стан вивченості сучасної флори території, що може зазнати впливу в процесі експлуатації Хотиславського кар’єру. Переважаючий природний рослинний покрив території можливого впливу Хотиславського кар’єру в Білорусі – це низинні болотяні масиви з ділянками чорновільхових та березових вологих лісів (папоротеві, осокові, спіреєві), які чергуються з піщаними дюнами, зарослими сосновими і змішаними лісами. Безпосередньо у межах крейдяного родовища було велике низинне болото Вир

The Impacts of Payments for Watershed Services in Ecuador: Emerging Lessons from Pimampiro and Cuenca

The project set out to engage stakeholders in the evaluation of this emerging "market" for watershed services and its social impact. The study consists of two documents that are separate but also complement each other. The first document, called Markets or Metaphors? A Sustainable Livelihoods Approach to the Management of Environmental Services: two Cases from Ecuador, written by Dr Joseph Vogel, is at the centre of the research. This document presents the results of the development of a methodology and its application in the field. It also includes an economic and legal analysis that demonstrates the importance of understanding and including social and cultural implications when developing a market for watershed service