A place between the terraced houses : a design proposal for enhancing values of the outdoor environment in the neighbourhood area of Dala

Den bostadsnära utemiljön spelar idag en viktig roll i spåren av klimatförändringarna samt för hälsa och välmående. I brist på utrymme i den täta staden kan vikten av grönytor såsom bostadsgården och dess kvalitéer belysas. Formade av olika stadsbyggnadsideal, kan bostadsgårdars utformning och innehåll variera och frågan är om dess användbarhet, funktion och kvalitéer möter brukargruppens behov. Denna fråga utforskas genom detta arbete i den bostadsnära utemiljön i radhusområdet Dala, Åstorp, ett område med liknande karaktär från när det byggdes i början av 1970-talet. Med målet att presentera ett idéförslag, syftar detta arbete till att utforska hur den gemensamma utemiljöns värden och egenskaper i relation till de boende kan stärkas. Arbetet syftar även till att bidra till förståelse av olika tillvägagångssätt för framtida utformning av bostadsnära utemiljöer. Med hjälp av flera metoder undersöks och analyseras studieområdet Dala och dess kontext för att besvara projektets frågeställningar och skapa ett idéförslag. Baserat på litteraturstudier, platsbesök och dialog undersöks vilka värden som kan karaktärisera en bra bostadsgård. Genom platsanalysen identifieras utmaningar och möjligheter i Dalas utemiljö som till exempel storleken av ytorna och frågan om skötsel. Baserat på litteraturstudien och platsanalysen, belyser arbetets resultat grundläggande egenskaper i utformningen som behövs för att den gemensamma utemiljön ska kunna fungera, användas och möta dagens behov. Undersökningen illustrerar de boendes behov av trygghet, tydlighet, trivsel och aktivitet i den gemensamma utemiljön i Dala, vilket reflekteras genom ett idéförslag som utvecklas genom arbetets process. Slutligen diskuteras bostadsgårdens betydelse för de boende och behovet av att fortsatt undersöka utformning och funktion av olika bostadsgårdar.In times of climate change and as part of everyday life, the importance of outdoor environments are being increasingly recognised in the dense city. Hence, in this context residential outdoor environments or more specifically residential yards can play an important role since they can offer benefits to well-being and also environmental functions. Shaped by different planning paradigms, the content and design of these environments can vary as well as the function, utility and qualities. However the question of whether these different forms meet today’s needs can be highlighted. In this study, this question is explored through the case of the residential outdoor environment between the terraced houses in Dala, Åstorp, which is a neighbourhood area built in the beginning of the 1970s. With the objective of presenting a design proposal, this project aims at investigating how the qualities and characteristics of the environment in relation to the residents can be enhanced. It also seeks to highlight different perspectives on the design of residential outdoor environments. Based on various methods, the study area Dala and its context is studied and analysed in order to answer the research questions and create a design proposal. Challenges and possibilities, such as size of the environment and the issue of maintenance, are explored through the analysis. With reference to the literature study and the landscape analysis, fundamental characteristics for the function and utility meeting today’s needs for the benefit of the user groups are addressed. Similarly, specific attributes such as safety, clearness, enjoyment and activity are identified as a need in the outdoor environment in Dala among the residents. As a result, this is synthesised through a design proposal developed throughout the process. The thesis is concluded in a discussion of the importance of these environments supporting possibilities to their residents. It also emphasises the diversity of these environments and the need for continuous investigation of the design and function for the benefit of the user group

Skolgården som exkluderande miljö

Autism is the fastest growing neurodevelopmental disorder worldwide, making autism friendly design an important factor in planning and designing inclusive spaces. The schoolyard plays a crucial role in children's development, providing opportunities for play, social interaction, learning, and contact with nature. However, there is limited research about the interaction between the physical school environment and children with autism. Thereby, it is crucial to understand how to design inclusive and accessible schoolyards. This study aims to investigate how the schoolyard design meets the needs of children with autism and in which ways schoolyards today fail to meet these needs. This is done through interviews with educators specialized on autism and examining literature on autism friendly design. This thesis identifies the following main needs in literature: zoning, acoustics, escape spaces, safety, use of images, predictability, transition zones and vegetation. The main needs identified from the interviews include: zoning, demarcation, legibility, independence, acoustics, shelter from weather, safety, escape spaces and variation. Furthermore, it identifies deficiencies in current schoolyard designs as loud noises, unvaried environment, open spaces, and few calm and quiet places. Additionally, it advocates for enhanced participation and communication in design processes to bolster accessibility and inclusion. Emphasizing the significance of inclusion, the study seeks to raise awareness of children with autism and their needs, offering valuable insights for planning and designing schoolyards

Påverkan av maxillär framflyttning med Le Fort I osteotomi på artikulation hos personer födda med läpp- käk- gomspalt

Abstract. Individuals born with cleft lip and palate are at risk for maxillary hypoplasia, which may cause articulatory difficulties. The aim of this retrospective comparative study was to examine how maxillary advancement with Le Fort I osteotomy affects the articulation of patients born with cleft lip and palate. The participants were 15 young adults, born with cleft lip and palate who had undergone Le Fort I due to maxillary hypoplasia. Audio recordings of single words from Swedish Articulation and Nasality Test, were recorded preoperatively and one year postoperatively. Transcriptions of target sounds by trained listeners, acoustic analysis of /s/ and assessment of general accuracy by untrained listeners were carried out. Nine of the 15 participants improved their articulation and seven participants exhibited normalized articulation one year postoperatively. The trained listeners’ judgments and the acoustic analysis demonstrated a positive change especially in the production of /s/. The results are in accordance with previous studies and strengthen the implication that Le Fort I has a positive impact on the articulation in patients born with cleft lip and palate.Sammanfattning. Individer födda med läpp- käk- gomspalt riskerar att få en underutvecklad överkäke, maxillär hypoplasi, vilket kan ge artikulatoriska svårigheter. Syftet med denna retrospektiva jämförande studie var att undersöka hur maxillär framflyttning med Le Fort I osteotomi påverkade artikulationen hos personer födda med läpp- käk- gomspalt. Deltagarna bestod av 15 unga vuxna födda med läpp- käk- gomspalt som hade genomgått Le Fort I på grund av maxillär hypoplasi. Materialet bestod av ljudinspelningar av ord från SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, inspelade preoperativt och ett år postoperativt. Transkription av målljud av tränade lyssnare, akustisk analys av /s/ och tydlighetsbedömning av otränade lyssnare genomfördes. Nio av 15 deltagare förbättrade sin artikulation och sju deltagare uppvisade normaliserad artikulation ett år postoperativt. Tränade lyssnares bedömningar och akustisk analys påvisade den positiva förändringen framförallt i produktionen av /s/. Resultaten är i enlighet med tidigare studier och stärker således implikationen att Le Fort I har en positiv påverkan på artikulationen hos personer födda med läpp- käk- gomspalt

En kvalitativ studie av hur livsmedelsinspektörer och livsmedelsföretagare upplever kommunikationen mellan varandra

Kommunikation är komplext och invecklat och det berör alla. För en livsmedelsinspektör är samtalet ett viktigt och svårhanterat verktyg som behöver hanteras därefter. Inspektörens roll innebär att hantera en mångfald av personligheter och sinnesstämningar hos livsmedelsföretagarna, vilket kräver anpassningsbar kommunikation och tydlighet. Relationer och kommunikationens kvalitet påverkar bedömningen i kontrollen vilket kan leda till missförstånd och meningsskiljaktigheter. Livsmedelsinspektörernas erfarenhet och kommunikationsförmåga är avgörande för att hantera dessa utmaningar och förmedla information på ett klart och riskbaserat sätt. Syftet med studien var att undersöka hur livsmedelsinspektörer och livsmedelsföretagare upplever kommunikationen mellan varandra samt vilken del i kommunikationen som behöver förbättras. En kvalitativ metod användes där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes uppdelat på tre inspektörer och tre företagare. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden tematisk analys. Efter genomfört analysarbete framkom två teman: “Den upplevda kommunikationen i kontroll-situationen” och “Inspektörens komplexa roll och dess utmaningar”. För inspektörerna handlar svårigheten i kommunikationen framförallt om de utmaningar de ställs inför vad gäller att anpassa sig och sin kommunikation efter varje person de möte samtidigt som de måste vara tydliga. Livsmedelsföretagarna i sin tur upplever en stor variation mellan olika inspektörers attityder vilket leder till en osäkerhet för dem inför kontrollsituationen. Däremot ser företagarna inspektörerna som informatörer vilka de lär sig lagstiftningen ifrån genom deras sätt att kommunicera risker. Erfarenhet och rätt attityd spelar en stor roll för att uppnå effektiva och positiva kontroller. Det som behöver förbättras är förståelsen för varandras verksamheter samt inspektörers förmåga att vara tydlig i sin kommunikation. Kommunikationen har som syfte att förmedla information men även att skapa en förståelse för något eller för någon, vilket är just det som kommunikationen mellan livsmedels-inspektörer och livsmedelsföretagare går ut på.Communication is complex and intricate, and it affects everyone. For a food inspector, conversation is an important and challenging tool that needs to be handled accordingly. The inspector's role involves managing a variety of personalities and moods among food business operators, which requires adaptable communication and clarity. Relationships and the quality of communication impact the assessment during inspections, which can lead to misunderstandings and disagreements. The experience and communication skills of food inspectors are crucial for handling these challenges and conveying information in a clear and risk-based manner. The purpose of the study was to examine how food inspectors and food business operators perceive communication between each other and identify areas for improvement. A qualitative method was used, involving six semi-structured interviews with three inspectors and three business operators. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed using thematic analysis. Two themes emerged from the analysis: 'Perceived communication in inspection situations' and 'The inspector's complex role and its challenges.' For inspectors, the difficulty in communication primarily lies in the challenges they face in adapting their communication to each person they encounter while maintaining clarity. Food business operators, on the other hand, experience significant variation in attitudes among different inspectors, leading to uncertainty during inspections. However, operators view inspectors as informants from whom they learn about legislation through their communication of risks. Experience and the right attitude play a significant role in achieving effective and positive inspections. Areas for improvement include better understanding of each other's operations and the inspectors' ability to be clear in their communication. The purpose of communication is not only to convey information but also to create understanding, which is precisely what communication in food control aims to achieve

Principer för hållbarhetsredovisning i teori och praktik: En studie av fjärrvärmebranschen.

Intresset för hållbar utveckling har ökat markant under det senaste åren. Inte minst märks det i att allt fler företag numera lämnar hållbarhetsredovisningar. I takt med denna utveckling har även olika ramverk växt fram för att utveckla kvaliteten på dessa redovisningar där GRI(GlobalReportingInitiative)är den vanligast förekommande. I den här rapporten granskar vi fjärrvärmeföretag (143 företag) i syfte att kartlägga hur de redovisar hållbarhetsinformation och om de redovisningsprinciper som presenteras i GRI:s ramverk beaktas och tillämpas. Resultatet visar att endast ett fåtal av företagen följer GRI:s ramverk men att ungefär hälften av företagen lämnar någon form av hållbarhetsredovisning separat eller som en del av årsredovisningen. Studien visar också att den information som lämnas av de företag som inte följer GRI:s riktlinjer är olikartad och ofta saknar precision varför exempelvis möjligheten att jämföra företag är liten samt pekar på att behovet av redovisningsstandards för hållbarhetsredovisning.Sustainability reporting; GRI; energy industry; Sweden

Hållbarhetsrapportering och drivkraften att arbeta mer hållbart

Hållbarhetsrapportering är en rapport som blir allt vanligare att företag upprättar. Problemet kring hållbarhetsrapportering är att det finns en otydlighet om hur företag kan använda sig av hållbarhetsrapporten utifrån olika aspekter, samt vad den kan gynna företaget vid användning av den som ett verktyg. Utifrån den befintliga forskningen behövs det vidare diskuteras kring hur företag kan använda hållbarhetsrapporten som ett verktyg för att öka drivkrafter att arbeta mer hållbart. Syftet är att utforska hur företag hanterar frivillig hållbarhetsrapportering som både en möjlighet och en utmaning. Studien utforskar hur hållbarhetsrapportering blir ett aktivt verktyg som influerar företagets hållbarhetsarbete. Forskningsfrågan uppsatsen berör är att ta reda på hur hållbarhetsrapportering kan användas som ett aktivt verktyg för att främja drivkraften att arbeta mer hållbart, samt vilka möjligheter och utmaningar hållbarhetsrapportering medför. Avgränsningen av uppsatsen är frivillig hållbarhetsrapportering och hur företag kan använda rapporten som ett verktyg för att öka drivkraften att arbeta mer hållbart. Uppsatsens fokus på att arbeta mer hållbart syftar främst till den miljömässiga dimensionen men tar även hänsyn till de ekonomiska och sociala aspekterna. Detta eftersom de tre dimensioner skapar förutsättningar för varandra. Forskningsmetoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empirin är baserad på nio intervjuer med företag som antingen hållbarhetsrapporterar åt sin enskilda verksamhet eller hjälper andra företag att hållbarhetsrapportera. Genom en undersökning kring studiens syfte har det resulterat i en slutsats. Företag kan använda sig av deras hållbarhetsrapport som ett aktivt verktyg inom flera områden för att främja drivkraften att arbeta mer hållbart. Denna uppsats vill bidra till vidare forskning genom att ge en förståelse om hur hållbarhetsrapportering kan användas som ett verktyg. Studien ska bidra till en utveckling av empirisk och teoretisk kunskap om ämnet, och för att ge en modern syn på ämnet har studien belyst CSRD som en del av studiens fokusområden. Uppsatsen utgår från företag som frivilligt hållbarhetsrapporterar vilket har gett utrymme för att undersöka drivkrafter än lagkrav som huvudsaklig för de företag som inte frivilligt hållbarhetsrapporterar. Det empiriska bidraget grundar sig främst i att bena ut den oklarhet som finns kring hur företagen i praktiken kan använda sig av sin hållbarhetsrapportering som ett verktyg för att främja drivkraften att arbeta mer hållbart.Sustainability reporting is becoming increasingly common for companies to draw up. The problem is that there is a lack of clarity about how companies can use its sustainability report based on different aspects, as well as what it can benefit the company when using it as a tool. Based on the existing research, there is a further need to discuss how companies can use the sustainability report as a tool to increase impulsion to work more sustainably. The purpose is also to explore how voluntary sustainable reporting can both entail opportunities and challenges. The study explores how sustainability reporting becomes an active tool that influences the company's sustainability work. The research question is to find out how sustainability reporting can be used as an active tool to promote the impulsion to work more sustainably, as well as what opportunities and challenges sustainability reporting entails. The demarcation of this essay is sustainability reporting and how companies can use the report as a tool to increase the impulsion to work sustainably. Working more sustainably refers mainly to the environmental aspects but also considers the economic and social ones, hence the three dimensions have a constant interaction with each other. The research method that is used in the essay is a qualitative method with an abductive approach. The experience is based on nine interviews with enterprises that either produce a report for their own operations or consulting companies that help other companies prepare a sustainability report. Through an investigation about the purpose of the study, it has resulted in a conclusion. Enterprises can use their sustainability report as a tool in several areas to influence the impulsion to work more sustainably. This essay wants to contribute to further research by providing an understanding of how sustainability reporting can be used as a tool to increase the impulsion to work more sustainably. The study should contribute to the development of empirical and theoretical knowledge of the subject. To provide a modern view of the subject, the study has highlighted the framework CSRD as part of the study's main areas. The analysis is based on enterprises that voluntarily sustainability report, which has given space to examine impulsions other than legal requirements. The empirical contribution is primarily based on being able to clarify the uncertainty surrounding how enterprises can in practice use their sustainability reporting as a tool to promote the impulsion to work more sustainably

Motivationsfaktorer - Konsult eller anställd, har det någon betydelse?

Background: Motivation and job satisfaction have been popular research topics in previous literature, which has resulted in multiple motivation theories such as Maslow and Herzbergs's theory. However we base this study on Richard M. Ryan and Edward L. Deci's Self- Determination Theory (SDT), which treats the internal and external motivators linked to competence, autonomy and relatedness. To develop this, we also take part of the research on the theories Person-Organization fit and Person-Job fit. Objectives: The purpose of our study is to investigate how hired consultants and employees experience their motivation to their work and if the employment form may have a bearing on job satisfaction. This becomes interesting at a time when new forms of employment are taking shape because of the companies need for a more flexible work organization. Previous research points to the difficulty in motivating consultants and therefore we want to find out whether it is the actual form of employment that is behind this or whether there are other affecting factors. Method: Our study was based on interviews with 10 respondents from a large international IT company. In the selection of respondents we used a targeted selection since we needed to get in contact with both external consultants and employees of the company to get answers to our research questions. We chose to conduct a case study and used semi-structured interviews with questions divided into three different categories based on the Self-Determination Theory. We transcribed the information from the interviews and followed up by coding as well as a thematic analysis for which we adopted a deductive approach. Results: According to our results the hired consultants and employees seem to experience their motivation and job satisfaction in a similar way. However it seems that factors such as experience of organizational culture, personality and length of employment affect the employees' sense of job satisfaction to a greater degree than the consultants. Conclusions: We concluded that there is a complexity in understanding and working with motivation and job satisfaction as the factors behind them are multidimensional. The actual form of employment contributes significantly to an attitude in the work situation rather than the influence of motivation and job satisfaction

Livsmedelsföretagens kunskap om ekologiska produktregler vid kontroll utförd av certifieringsorgan

I samband med revisioner i Sverige har det lyfts att det behövs en ökad kontroll av EKO-livsmedel. Som revisionsledare på livsmedelsenheten i Kiwa Certification AB initierade jag denna studie för att få en helhetsbild av hur väl livsmedelsverksamheter i Sverige uppfyller kraven enligt EU-förordning 2018/848 när det gäller ekologiska produkter. Studien omfattade 35 livsmedelsverksamheter belägna i Västsverige. Av dessa var 15 grossister, 10 butiker, 6 förädlare och 4 importörer från tredje land. Fokus för kontrollen låg främst på om livsmedelsföretagen hade tillräcklig kunskap om kraven i EU-förordning 2018/848 och om de hade etablerade system för spårbarhet och rutiner för återkallande av eko-produkter vid behov. Vid kontrollen låg fokus på journal över genomförd mottagningskontroll av eko-produkter samt att livsmedelsföretagen kunde visa att de hade ett fungerade system för spårbarhet, väl kännedom om EU-förordning 2018/848, och hade relevant dokumentation på plats liksom GMO-fria intyg och Kontrollintyg (COI) vid importtillfälle från tredje land. Resultatet visade att många livsmedelsföretag förlitar sig på att ekologiska livsmedelsproducenter har den kunskap som krävs för att uppfylla gällande EU-regler och producera certifierade ekologiska livsmedel. Ibland saknade livsmedelsföretagare relevant dokumentation såsom intyg om GMO-frihet eller annan tillämplig dokumentation som eko-certifikat för ekologiska produkter och var tvungna att kontakta tidigare led, såsom leverantörer, för att få denna dokumentation. Slutsatsen av arbetet är att livsmedelsföretagare i stor utsträckning uppvisar en ganska bra medvetenhet om hur viktigt det är att hantera, lagra och särskilja ekologiska produkter från konventionella produkter genom att separera och märka råvarorna vid mottagande och tydligt identifiera dem genom hela processen för att undvika förväxling eller förvirring mellan råvarorna.In connection with audits in Sweden, it was discovered that increased control of organic food is needed. As a lead auditor at the food unit of Kiwa Certification AB, I initiated this study to gain an overview of how well food establishments in Sweden comply with the requirements of EU Regulation 2018/848 regarding organic food products. The study covered 35 food businesses located in Western Sweden. Among these were 15 wholesalers, 10 retailers, 6 processors, and 4 importers from third countries. The focus of the control was primarily on whether food companies had sufficient knowledge of the requirements in EU Regulation 2018/848 and if they had established systems for traceability and procedures for recalling organic products when necessary. The results showed that many food business operators rely on organic food producers who have the necessary knowledge to comply with applicable EU regulations and produce certified organic foods. At times, food business operators lacked relevant documentation such as GMO-free certificates or other applicable documentation and had to contact previous links, such as suppliers, to obtain this documentation. The conclusion of the work is that food companies largely demonstrate a fairly good awareness of how important it is to handle, store, and separate organic products from conventional ones. The results showed that many food companies rely on organic food producers having the knowledge required to comply with current EU regulations and produce certified organic food. Sometimes, food company owners lacked relevant documentation such as certificates of GMO-free status or other applicable documentation like eco-certificates for organic products and had to contact previous links, such as suppliers, to obtain this documentation. The conclusion of the work is that food company owners largely demonstrate a fairly good awareness of how important it is to handle, store, and separate organic products from conventional products by segregating and labeling raw materials upon receipt and clearly identifying them throughout the process to avoid confusion or mix-up between the raw materials

Påverkar höjd människors benägenhet att utrymma via sky bridges - Försök i virtuell och fysisk miljö

This report is a master thesis at Lund University. The aim of this report is to examine how height effects peoples willingness to evacuate from a building using a sky bridge. The study also aims to investigate if Virtual Reality and more specifically Oculus Rift is a useful tool in research regarding evacuation at high elevation. This was investigated by conducting experiments in Virtual Reality. Validating experiments in an physical environment where also conducted. The results shows that with the method used, no variation between different heights could be seen regarding the willingness to evacuate. The results indicate that Virtual Reality and Head Mounted Display could be used to experience differences in height. The tool is not perfect, but could be used to simulate evacuation at high elevation if the method is somehow improved.Påverkar höjd människors benägenhet att utrymma via sky bridges? Försök i virtuell och fysisk miljö En sky bridge är en allt vanligare lösning för att underlätta förflyttning mellan höga byggnader. Sky bridges kan också användas för att förbättra utrymningssituationen i höga byggnader. För att undersöka hur personer uppfattar utrymning från höga byggnader via sky bridges kan verktyget Virtual Reality användas. Virtual Reality är en samlingsbeteckning på teknik som används för att en användare ska uppleva någonting ”på låtsas” eller ”virtuellt”. Eftersom Virtual Reality är en metod som endast efterliknar verkligheten finns det fortfarande många frågetecken om hur lämpligt detta verktyg är för utrymningsforskning. Studien ämnar undersöka hur personers sinnesstämning och riskperception förändras när de utrymmer via sky bridges som är belägna på olika höjder. Vidare syftar studien till att undersöka om liknande resultat erhålls vid försök i en virtuell som vid en fysisk miljö. Arbetet utreder också om verktyget Head Mounted Display är ett lämpligt verktyg som kan användas vid forskning kring utrymning på hög höjd. Studien utgörs av försök i Virtual Reality där utrustningen som används för att uppleva den virtuella miljön är Head Mounted Display av typ Oculus Rift. Oculus Rift placeras framför ögonen på användaren och skapar en känsla av att vara innesluten i den virtuella miljön. Försök på en fysisk sky bridge genomfördes för att validera försöken i den virtuella miljön. Försöken utvärderades med enkäter där standardiserade verktyg som mäter sinnesstämning, riskperception och presence användes. Begreppet presence används för att beskriva hur bra en virtuell miljö skapar känslan av att befinna sig i en virtuell verklighet. Totalt deltog 55 försökspersoner i studien. Åldersfördelningen på försökspersonerna var mellan 18 och 28 år och utgjordes övervägande av män. Studien visar att utifrån den metodik som användes kunde ingen variation i riskperception och sinnesstämning observeras då sky bridgens höjd över marken varierades. Kompletterande försök visar dock på att Virtual Reality och mer specifikt Head Mounted Display av typen Oculus Rift kan användas för att uppleva olika höjder. Verktyget är inte optimalt men kan med rätt metodik användas för att simulera utrymning på hög höjd. För att visa på om höjden har en inverkan vid utrymning via sky bridges bör därför vidare studier genomföras där följande rekommendationer beaktas: • Om studien avser att undersöka hur höjd påverkar en persons sinnesstämning bör metodiken inkludera moment som tvingar försökspersonen att under försöken aktivt observera den omgivning som återfinns i närheten av sky bridgen. • Om studien involverar en förflyttning i en virtuell miljö bör skriptet för Head Mounted Display anpassas så att inte huvudrörelser influerar styrningen. Detta ger annars upphov till en onaturlig fokusering på ett eventuellt mål vilket leder till att omgivningen inte observeras. • Oculus Rift erbjuder ett synfält som är betydligt smalare än det normala horisontella synfält som människan vanligtvis har. Utgör synfältet en viktig faktor vid forskningen bör en annan virtuell utrustning användas, förslagsvis ett CAVE-system. Ett CAVE-system utgörs av 3 stora bildskärmar som omger försökspersonen och erbjuder därmed ett bredare synfält än en Head Mounted Display

Självförvaltning av bostadsgårdar

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskapsfältet inom ämnesområdet boendeinvolvering vid förvaltning av bostadsgårdar genom självförvaltning. Samtidigt som fördelarna med självförvaltning beskrivits vara flera och ett ökat intresse för boendeinvolvering inom fastighetsbolagens verksamhet har identifierats, är det förhållandevis få fastighetsbolag som implementerar självförvaltning inom den egna verksamheten. Därav är det intressant att utforska fastighetsbolagens erfarenheter av att bedriva självförvaltning av bostadsgårdar i syfte att vidga ämnesförståelsen, bidra till en nulägesbild samt identifiera behov för vidare forskning. Metoder som använts är litteraturstudier samt en intervjustudie med anställda vid fem allmännyttiga fastighetsbolag inom vilka självförvaltning bedrivs. Genom uppsatsen behandlas tre huvudfrågor: Hur kan ett ökat intresse för självförvaltning inom fastighetsbolagens verksamhet förstås?;Hur förklaras självförvaltning av bostadsgårdar påverka gemenskapen bland hyresgästerna? Hur beskriver fastighetsbolagen sina erfarenheter av att bedriva självförvaltning? Genom studien framkom flera drivkrafter för fastighetsbolagen att arbeta med självförvaltning, däribland initiativ från hyresgästerna, ökad gemenskap och trivsel, mer välskötta gårdar och minskad vandalisering. Att rekrytera nya hyresgäster till deltagande i självförvaltningen uttrycktes vara en utmaning för majoriteten av fastighetsbolagen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att samtidigt som fastighetsbolagen ser många fördelar med att bedriva självförvaltning och upplever att hyresgästerna är positivt inställda till att deras bostadsgårdar självförvaltas, är verksamheten sårbar inför ett lågt deltagande.The aim of this thesis is to develop the field of knowledge within the subject area of tenant involvement in the management of residential yards through self-management. The benefits of selfmanagement have been described to be numerous, still relatively few real estate companies in Sweden implement self-management within their own corporation. Hence, it is interesting to explore how the real estate companies experience the implementation of self-management, with the aim of widening the subject knowledge, contribute to a notion on the current state and identify the need for further research. The methods employed were studies of literature and an interview study with personnel at five municipal real estate companies that employ self-management. The thesis addresses three main questions: How can an increased interest in self-management within the real estate companies be understood?; How is self-management explained to affect togetherness among tenants?; How do the real estate companies describe their experience of implementing selfmanagement? The study revealed several incitements for the real estate companies to engage in selfmanagement, such as tenants' initiatives, increased togetherness, well-maintained residential yards and reduced levels of vandalism. The main challenge appeared to be the recruitment of tenants to participate. The results indicate that although the real estate companies find self-management to be beneficial in several ways and feel that the tenants have a positive attitude towards having their residential yard being self-managed, the process is vulnerable to low levels of participation